Temarapporten beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden under 2020 med fokus på sysselsättning och arbetslöshet. Rapporten baseras på säsongrensade och utjämnade data om inget annat anges.

Snabb minskning av sysselsättningen under coronapandemin

Sysselsättningen minskade snabbt till följd av coronapandemin och den lägsta andelen under året, 66,4 procent, noterades i juni. Det var en minskning med 2,0 procentenheter jämfört med februari 2020. Under andra halvåret noterades en viss återhämtning av sysselsättningen, men inte till samma nivå som innan pandemin. I december var sysselsättningsgraden 67,4 procent, vilket var 1,0 procentenheter lägre än i februari. Sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor vidgades något under året till följd av en större nedgång bland kvinnor.

Den lägsta sysselsättningsgraden under finanskrisen som började 2008 var jämförelsevis 64,1 procent. Det var 2,3 procentenheter lägre än den lägsta nivån under 2020. Förändringstakten för sysselsättningen var dock snabbare under 2020 då den minskade mer per månad. Tecken på en återhämtning noterades däremot snabbare och sysselsättningen började stiga igen efter några månader, medan nedgången var mer varaktig vid finanskrisen.

Sysselsättningen minskade mest bland unga och bland utrikes födda

Sysselsättningen minskade under 2020 mest bland ungdomar i åldern 15-24 år. Mellan februari och juni minskade antalet sysselsatta ungdomar med 13,8 procent. En minskning syntes även i åldersgruppen 25-34 år där antalet sysselsatta minskade med 6,2 procent under samma period. Under andra halvåret återhämtades antalet sysselsatta till viss del i båda åldersgrupperna, men var fortfarande på en lägre nivå än innan coronapandemin påverkade den svenska arbetsmarknaden. För övriga åldersgrupper noterades små förändringar.

Sysselsättningen minskade mer bland utrikes födda än bland inrikes födda under 2020, vilket medförde en större skillnad i sysselsättning mellan grupperna. Skillnaden var som störst under det andra kvartalet då andelen sysselsatta uppgick till 69,3 procent bland inrikes födda och till 58,7 procent bland utrikes födda. Jämfört med första kvartalet hade andelarna då minskat med 0,9 procentenheter bland inrikes födda och 2,1 procentenheter bland utrikes födda. Sysselsättningen återhämtades något för båda grupperna i slutet av året, men var fortsatt på en lägre nivå än innan pandemin.

Tydligast minskning av tidsbegränsat anställda

Antalet tidsbegränsat anställda minskade snabbt under våren 2020 och var som lägst i juni. Jämfört med februari var antalet tidsbegränsat anställda då 12,0 procent lägre. Under andra halvåret återhämtades antalet tidsbegränsat anställda till viss del men var i slutet av året ändå betydligt lägre än innan pandemin.

Antalet fast anställda påverkades i mindre utsträckning av coronapandemin och var i december på liknande nivåer som i februari. Antalet företagare och medhjälpande hushållsmedlemmar minskade genomgående under året och var i december 4,2 procent lägre än i februari.

Frånvaron var som högst i april

Andelen sysselsatta som var frånvarande hela veckan ökade tydligt under våren för att sedan återhämtas succesivt. I april var andelen som högst, 19,2 procent, vilket var 4,2 procentenheter högre än i februari. Fler än vanligt var frånvarande på grund av permittering och arbetsbrist under 2020. I april uppgav 68 000 permittering och 52 000 arbetsbrist som skäl för frånvaro hela veckan, enligt icke-säsongrensade data.

Bland personer som är frånvarande på grund av arbetsbrist eller permittering är det vanligt med frånvaro delar av veckan. Antalet som var frånvarande under del av veckan på grund av permittering uppgick till 144 000. Antalet personer som angav arbetsbrist som huvudsakligt frånvaroskäl var 85 000.

Arbetade timmar minskade med en tiondel från februari till april

Antalet arbetade timmar minskade kraftigt till följd av coronapandemin. I april var antalet som lägst och uppgick då till 139,6 miljoner timmar per vecka. Det var 10,8 procent lägre än i februari. Sett till ett längre tidsperspektiv har inte antalet arbetade timmar varit så lågt sedan finanskrisen. Till skillnad från då minskade timmarna under 2020 snabbare men tecken på återhämtning kom tidigare.

Procentuellt minskade antalet arbetade timmar mer än antalet sysselsatta under 2020. Det indikerar en motståndskraft i sysselsättningen och att frånvaron istället ökade under en period. Att ett stort antal anställda var permitterade är en bidragande orsak till detta mönster.

Branscher inom tjänstesektorn drabbades hårt

De branscher som drabbades hårdast av coronapandemin var Hotell och restaurang samt Transport. Antalet sysselsatta inom Hotell och restaurang var som lägst i april. För Transportbranschen var antalet sysselsatta istället som lägst under juni. Minskningen jämfört med februari var 20,8 respektive 13,5 procent.

Gemensamt för de branscher som drabbades särskilt hårt under 2020 är att de tillhör tjänstesektorn. En förklaring till detta är att de har varit särskilt berörda av de restriktioner och rekommendationer som pandemin medfört.

Hastig ökning av arbetslösheten under första halvåret

Arbetslösheten ökade hastigt under första halvåret 2020. Den högsta andelen, 9,2 procent, noterades i juni och var då 2,0 procentenheter högre än i februari. Det högsta arbetslöshetstalet under finanskrisen var jämförelsevis 8,9 procent. Efter sommaren 2020 noterades en viss återhämtning. Arbetslösheten uppgick till 8,6 procent i december, en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med februari.

Arbetslösheten ökade kraftigt bland ungdomar i åldern 15-24 år under första halvåret 2020. Ökningen skedde framförallt i april och i juni. I juni var andelen arbetslösa ungdomar 27,7 procent, vilket var 7,2 procentenheter högre än i februari.

Både bland utrikes och inrikes födda steg arbetslösheten under 2020. De högsta andelarna noterades under det tredje kvartalet, och var då 5,5 procent bland inrikes födda och 20,3 procent bland utrikes födda. Detta var en ökning med 1,1 respektive 3,7 procentenheter jämfört med det första kvartalet.

Fler latent arbetssökande

Andelen utanför arbetskraften ökade hastigt första månaderna av coronapandemin för att sedan snabbt återhämtas. Under finanskrisen var nedgången betydligt mer långvarig. Detta signalerar ett fortsatt förtroende för arbetsmarknaden under 2020, där personer fortsatt söker arbete trots hög arbetslöshet.

En undergrupp bland personerna utanför arbetskraften som påverkades av pandemin var de latent arbetssökande. Antalet var högre under hela 2020 jämfört med 2019. Skillnaden var störst under det andra kvartalet, då antalet var 59,0 procent högre än samma kvartal föregående år, enligt icke säsongrensade data.

Högre risk för arbetslöshet och sämre chans till arbete

För att beskriva övergångar mellan olika tillstånd på arbetsmarknaden (t.ex. olika arbetskraftsstatus) används AKU:s flödesstatistik. I jämförelse med de fem föregående åren visar statistiken att risken för arbetslöshet var högre under 2020. Arbetslöshetsrisken för sysselsatta var som störst under andra kvartalet och uppgick då till 2,0 procent. Risken var dubbelt så hög jämfört med genomsnittet för samma period 2015-2019. Under det andra halvåret var arbetslöshetsrisken lägre än under det andra kvartalet men fortfarande något högre än tidigare år.

Chansen till sysselsättning var samtidigt lägre jämfört med de föregående åren. Tydligast skillnad noterades under det andra kvartalet, då sysselsättningschansen för arbetslösa var 24,4 procent. Det var 6,2 procentenheter lägre än genomsnittet för de fem föregående åren, då chanserna varierade mellan 29 och 32 procent. Under det tredje och fjärde kvartalet steg chansen till arbete. Det tyder på att det inte bara var färre som blev arbetslösa under senare delen av 2020, utan även att fler fann ett arbete.

En mer utförlig redovisning återfinns i rapporten:

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) – Tema: Arbetsmarknaden under coronapandemin (pdf)