Uppgifter från Arbetskraftsundersökningarna för perioden första kvartalet 2020 till tredje kvartalet 2022 har använts för att belysa hur risken att bli arbetslös, från att ha varit sysselsatt föregående kvartal, och chansen att hitta ett jobb, från att ha varit arbetslös föregående kvartal, påverkades av coronapandemin för sysselsatta respektive arbetslösa i åldern 15–74 år.

Högst arbetslöshetsrisk under andra kvartalet 2020

Risken att bli arbetslös steg kraftigt i början av pandemin för samtliga sysselsatta, och nådde sin kulmen under andra kvartalet 2020. Det fanns betydande skillnader i utvecklingen av arbetslöshetsrisker mellan olika grupper. Riskerna ökade mer bland tidsbegränsat anställda, deltidsarbetande, anställda i privat sektor, i synnerhet inom hotell och restaurangbranschen, inom yrken med lägre kvalifikationskrav samt bland ungdomar och utrikes födda. Däremot fanns inga könsskillnader i risken att bli arbetslös.

Utvecklingen av arbetslöshetsrisker och jobbchanser under pandemin indikerar att risken att bli arbetslös påverkades i större utsträckning än chansen att få jobb. Jobbchanserna minskade i liknande utsträckning oavsett arbetslöshetstidens längd och tidigare arbetslivserfarenhet, liksom inom olika åldersgrupper samt bland både inrikes och utrikes födda.

Tidsbegränsat anställda inom privat sektor drabbades mest

Arbetslösheten ökade som mest i början av coronapandemin, och under andra kvartalet 2020 var risken att bli arbetslös för tidsbegränsat anställda omkring nio gånger högre än för tillsvidareanställda. Det fanns betydande skillnader i arbetslöshetsrisker mellan sektorer för tidsbegränsat anställda under den studerade tidsperioden.

Före år 2020 var risken att bli arbetslös för tidsbegränsat anställda i privat sektor i genomsnitt 5,8 procent, och motsvarande siffra i offentlig sektor var 4,4 procent. I början av pandemin nära fördubblades arbetslöshetsrisken i privat sektor till 11,0 procent. I offentlig sektor var ökningen marginell och risken uppgick som mest till 4,9 procent. Många av de mest drabbade branscherna i början av coronapandemin återfinns i privat sektor, där tidsbegränsade anställningar är vanligt förekommande, vilket delvis kan förklara den förhöjda risken för den mer osäkra anställningsformen.

Högre arbetslöshetsrisker bland unga och utrikes födda

I de yngre åldersgrupperna och bland utrikes födda var arbetslöshetsriskerna högre och ökade mer under pandemin. Många av de mest drabbade branscherna under början av coronapandemin sysselsätter en betydligt högre andel unga och utrikes födda jämfört med genomsnittet i privat sektor. Unga och utrikes födda är även överrepresenterade bland tidsbegränsade anställningar, och bland tillsvidareanställda har de yngre i regel kortast anställningstid och därmed svagare förankring på arbetsmarknaden.

Före pandemin var arbetslöshetsrisken i genomsnitt 3,5 och 1,4 procent för åldersgrupperna 15–24 år respektive 25–34 år, jämfört med 0,8 procent för gruppen 35–74 år. Under andra kvartalet 2020 var motsvarande risker 5,8 och 2,6 procent i de två yngre åldersgrupperna, jämfört med 1,3 procent i gruppen 35–74. För utrikes födda var arbetslöshetsrisken före pandemin 2,1 procent jämfört med 1,0 procent för inrikes födda. Skillnaden mellan grupperna ökade under pandemin, och under andra kvartalet 2020 hade risken nära fördubblats för utrikes födda medan den för inrikes födda hade ökat med 50 procent.

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2022:2 – Tema: Arbetslöshetsrisker och jobbchanser under coronapandemin