Temarapporten för tredje kvartalet 2017 beskriver situationen på arbets-marknaden för personer med låg utbildning, det vill säga högst förgymnasial utbildning, i åldern 20–64 år.

Sammansättningen av gruppen lågutbildade

Under perioden 2005–2016 minskade antalet lågutbildade personer i åldern 20–64 år från 841 000 till 586 000. År 2016 bestod gruppen av 56,9 procent män och 43,1 procent kvinnor. Gruppens sammansättning med avseende på ålder och födelseregion förändrades avsevärt under perioden 2005–2016. Åldersstrukturen skiftade till att 2016 bestå av en större andel unga jämfört med 2005. Andelen personer i åldern 20–34 år var bland lågutbildade 19,8 procent 2005, medan andel var 29,4 procent 2016. Sammansättningen av gruppen lågutbildade med avseende på födelseregion förändrades till att 2016 bestå av en betydligt mindre andel inrikes födda och en större andel utomeuropeiskt födda jämfört med 2005. Andelen inrikes födda minskade under perioden från 78,7 till 58,2 procent, medan andelen utomeuropeiskt födda ökade från 8,9 till 29,4 procent. Under samma period visade andelen födda i Europa utom Sverige små förändringar.

Arbetsmarknadssituationen för lågutbildade 2016

I gruppen med låg utbildning var år 2016 arbetslösheten 16,8 procent, sysselsättningsgraden 58,2 procent och andelen ej i arbetskraften 30,0 procent. Bland män var arbetslösheten 14,4 procent, sysselsättningsgraden 66,8 procent och andelen ej i arbetskraften 21,9 procent. Bland kvinnor var arbetslösheten 21,1 procent, sysselsättningsgraden 46,8 procent och andelen ej i arbetskraften 40,7 procent. Med andra ord hade män en betydligt lägre arbetslöshet, högre sysselsättningsgrad och lägre andel ej i arbetskraften. Dessa skillnader mellan män och kvinnor var avsevärt större bland lågutbildade jämfört med personer med minst gymnasial utbildning.

Bland utomeuropeiskt födda med låg utbildning var anknytningen till arbetsmarknaden svagare 2016 jämfört både med övriga födelseregioner och utomeuropeiskt födda med minst gymnasial utbildning. I denna grupp var arbetslösheten 36,9 procent, sysselsättningsgraden 42,8 procent och andelen ej i arbetskraften 32,1 procent. Detta kan jämföras med situationen för utomeuropeiskt födda med minst gymnasial utbildning, där arbetslösheten var 17,0 procent, sysselsättningsgraden 68,4 procent och andelen ej i arbetskraften 17,6 procent.

Även bland unga inrikes födda med låg utbildning var anknytningen till arbetsmarknaden svagare år 2016. I åldersgruppen 20–24 år var arbetslösheten 28,0 procent, sysselsättningsgraden 42,9 procent och andelen ej i arbetskraften 40,3 procent. Detta kan jämföras med situationen för samma åldersgrupp bland inrikes födda med minst gymnasial utbildning, där arbetslösheten var 10,9 procent, sysselsättningsgraden 66,7 procent och andelen ej i arbetskraften 25,2 procent. Bland äldre lågutbildade inrikes födda var anknytningen till arbetsmarknaden starkare, exempelvis var arbetslösheten i åldersgrupperna 35–44, 45–54 och 55–64 år 5,1 procent eller lägre.

Utvecklingen på arbetsmarknaden bland lågutbildade

Arbetslösheten bland lågutbildade ökade från 10,0 till 16,8 procent under perioden 2005–2016. Under samma tidsperiod minskade sysselsättningsgraden från 64,5 till 58,2 procent medan andelen ej i arbetskraften ökade från 28,3 till 30,0 procent. Dessa variabler indikerar att lågutbildade har fått en svagare anknytning till arbetsmarknaden.

Som tidigare nämnts har sammansättningen av gruppen lågutbildade förändrats avsevärt under perioden 2005–2016. Gruppen bestod 2016 i större utsträckning av unga och utomeuropeiskt födda. Dessa grupper hade, jämfört med äldre personer och övriga födelseregionsgrupper, en svagare anknytning till arbetsmarknaden. Resultatet blir att gruppen lågutbildade som helhet fått en svagare anknytning till arbetsmarknaden. Den försvagade arbetsmarknadsanknytningen som observerats bland lågutbildade under perioden 2005–2016 är därmed delvis en sammansättningseffekt.

Under perioden 2005–2016 ökade arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda med låg utbildning, från 31,7 till 36,9 procent. Ökningen förklarades främst av att andelen lågutbildade utomeuropeiskt födda som ej var i arbetskraften kraftigt minskade under perioden, medan sysselsättningsgraden inom gruppen minskade svagt. Bland lågutbildade inrikes födda i åldern 20–24 år minskade arbetslösheten under perioden 2005–2016, från 30,5 till 28,0 procent. Dock minskade även gruppens sysselsättningsgrad under samma period, från 46,6 till 42,9 procent. Att arbetslösheten trots detta minskade förklaras av att andelen unga inrikes födda som ej var i arbetskraften ökade. Både unga inrikes födda och utomeuropeiskt födda drabbades dock förhållandevis hårt i samband med finanskrisen. Sedan 2009 har sysselsättningsgraden för båda grupperna ökat något.

En mer utförlig redovisning återfinns i temarapporten:

Arbetsmarknaden för personer med låg utbildning 2005–2016 (Statistiska meddelanden AM 110 SM 1704).