Till innehåll på sidan

Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2022

Var tredje person med funktionsnedsättning har diskriminerats i arbetslivet

Statistiknyhet från SCB 2023-04-28 8.00

En av tre med funktionsnedsättning har känt sig diskriminerade i arbetslivet i samband med sin funktionsnedsättning. Den vanligaste formen av diskriminering är att inte få ett jobb man har meriter för.

SCB har, på uppdrag av regeringen, genomfört en undersökning av situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning i direkt anslutning till SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU).

I undersökningen uppger 10 procent av befolkningen 16–64 år att de har en funktionsnedsättning. Av dem bedömer 71 procent att deras arbetsförmåga är delvis eller mycket nedsatt.

Andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning är 52 procent, vilket är lägre än i den övriga befolkningen där den är 81 procent.

– Andelen sysselsatta är lägre bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Detta gäller i synnerhet för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Där är sysselsättningsgraden 44 procent, säger Marc Doppelbauer, analytiker på SCB.

Oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte finns ingen signifikant skillnad i sysselsättning mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning.

Andel sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning med och utan nedsatt arbetsförmåga samt i övriga befolkningen. Kvinnor och män. År 2022. Procent

Diagram

En av tre har utsatts för diskriminering i arbetslivet

Omkring 32 procent av personer med funktionsnedsättning har någon gång utsatts för diskriminering i arbetslivet i samband med sin funktionsnedsättning. Bland personer med nedsatt arbetsförmåga har 37 procent upplevt någon typ av diskriminering.

– Av de typer av diskriminering i samband med funktionsnedsättning som undersökts är det vanligast att inte ha fått ett jobb man sökt, som man haft tillräckliga meriter för, säger Marc Doppelbauer.

Låg andel sysselsatta bland dem som bor i LSS-boenden

I år har SCB för första gången även undersökt sysselsättning och inkomster i gruppen personer med funktionsnedsättning som har bostad som insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den särskilda rapporteringen beror på att personer som bor på gruppboenden sedan 2021 inte längre ingår i AKU.

Resultaten redovisas i en särskild rapport och visar att det 2021 fanns 25 600 personer i åldrarna 16–64 år som hade bostad med särskild service som insats enligt LSS. Det motsvarar 0,3 procent av kvinnorna och 0,5 procent av männen i befolkningen.

Enligt SCB:s register över befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) var andelen sysselsatta bland personer i bostad med särskild service 3 procent för kvinnor och 4 procent för män under november 2021. 93 procent av kvinnorna och 90 procent av männen hade arbetsmarknadsstatus sjuk.

Personer i bostad med särskild service hade en lägre medianinkomst än befolkningen. Medianinkomsten under 2021 var 148 000 kr för kvinnor och 147 000 kr för män. Inkomstspridningen i gruppen var liten. Det beror i första hand på att sjuk- och aktivitetsersättning utgör en stor del av inkomsten för de flesta av dem som har bostad med särskild service.

Definitioner och förklaringar

Situationen på arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning 2022

Undersökningen omfattar personer i åldern 16–64 år som är folkbokförda i Sverige och är boende i privata hushåll. Undersökningen genomförs genom att en fråga om funktionsnedsättning ställs i direkt anslutning till Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Personer som uppger att de har en funktionsnedsättning får svara på en fråga om funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga samt fyra frågor om utsatthet för diskriminering i arbetslivet.

Inför 2022 års undersökning genomfördes ett större utvecklingsarbete, vilket gör att resultaten från 2022 års undersökning inte är jämförbara med föregående års undersökningar. Den viktigaste förändringen utgjordes av en övergång till en ny fråga för att avgränsa gruppen som har en funktionsnedsättning vilket har haft påverkan på gruppens storlek och sammansättning. Syftet med denna förändring är att göra definitionen av funktionsnedsättning jämförbar med annan statistik inom ämnesområdet som till exempel Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF).

Personer med funktionsnedsättning omfattar de som svarat ”Ja” på följande fråga: ”Har du någon fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning?”

Resultat som redovisas i den här rapporten för befolkningen totalt när det gäller sysselsättning och arbetslöshet avviker från den officiella statistiken för AKU. Detta beror på att urvalet till den här undersökningen begränsar sig till åldern 16–64 år och att skattningsförfarandet skiljer sig från AKU.

Personer med funktionsnedsättning i bostad med särskild service enligt LSS - Sysselsättning och inkomster

Statistiken omfattar de 25 600 personer i åldrarna 16–64 år som hade bostad som en insats genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) under år 2021 och som var folkbokförda i Sverige den 31 december 2021. Populationen har hämtats från Socialstyrelsen register över insatser enligt LSS.

Statistiken avser 2021 vilket är de mest aktuella uppgifterna som är tillgängliga. Uppgifter om sysselsättning avser november 2021. Uppgifter om daglig verksamhet och inkomster avser helåret 2021.

Befolkningens arbetsmarknadsstatus är månatlig statistik som kombinerar uppgifter om olika aktiviteter. Den är hierarkisk, det betyder att varje person klassificeras stegvis. Först undersöks om personen kan klassificeras som sysselsatt, därefter arbetslös, studerande, pensionär och till slut om personen klassificeras som sjuk.

En person som klassificeras som sjuk har under månaden fått utbetald ersättning från Försäkringskassan av typen sjukersättning, aktivitetsersättning (förutom för förlängd skolgång), sjukpenning, rehabiliteringspenning, arbets- eller yrkesskadesjukpenning, smittbärarpenning eller ersättning till riskgrupp. Arbetsmarknadsstatusen sjuk erhålls dessutom endast om personen inte har klassificerats som sysselsatt, arbetslös, studerande eller pensionär.

Inkomstnivån avser nettoinkomsten, också kallad disponibel inkomst. Nettoinkomst är summan av en persons alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB

Förfrågningar

Marc Doppelbauer

Telefon
010-479 42 15
E-post
marc.doppelbauer@scb.se

Emma Snölilja

Telefon
010-479 69 89
E-post
emma.snolilja@scb.se