Till innehåll på sidan

Förvärvsarbetande – ett sysselsättningsbegrepp

Förvärvsarbetande är ett begrepp inom den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) som används för att beskriva sysselsättningen i Sverige. I RAMS får samtliga personer som är folkbokförda i Sverige den 31 december en sysselsättningsstatus som antingen förvärvsarbetande eller inte förvärvsarbetande. Eftersom statistiken är totalräknad används den ofta för att redovisa sysselsättning på regional och lokal nivå.

För att klassificeras som förvärvsarbetande krävs att personen har en löneinkomst som överstiger ett skattat gränsvärde, alternativt deklarerat för aktiv näringsverksamhet under det aktuella året. Information om löneinkomst och för vilken period inkomsten avser hämtas från Skatteverkets kontrolluppgifter. Från Skatteverket inhämtas även information om vilka personer som deklarerat för näringsverksamhet. De förvärvsarbetande klassificeras som antingen anställd eller egen företagare med hjälp av löneinkomst och deklaration för näringsverksamhet.

Förvärvsarbetande eller inte – gränsvärde avgör

Gränsvärdet som avgör om en anställd person är förvärvsarbetande eller inte skattas enligt en modellbaserad metod. Syftet är att hitta ett gränsvärde, en nivå av löneinkomst, som så långt det är möjligt, motsvarar den internationella arbetsorganisationens (ILO) definition av sysselsättning. Personer som har en löneinkomst som är högre än gränsvärdet antas vara förvärvsarbetande.

För att skatta fram ett gränsvärde används information från SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) och kontrolluppgifterna. Metoden utnyttjar sysselsättningssituationen för populationen i AKU-urvalet i oktober och november och deras totala löneinkomst under året enligt kontrolluppgifterna i beräkningen. Den huvudsakliga referensperioden för förvärvsarbetande är november men uppgifter från AKU avseende oktober och november används i beräkningen av gränsvärden för att öka antalet observationer.

Gränsvärdet används för att avgöra sysselsättningsstatusen för alla personer som haft en kontrolluppgift och således haft någon typ av anställning. Den här avgränsningen görs för personer i åldern 16-741 år. Personer som är yngre än 16 år och äldre än 74 år får alla sysselsättningsstatus inte förvärvsarbetande.
För att ta hänsyn till löneskillnader som beror på ålder, kön och vilken period på året löneinkomsten avser delas populationen i 24 olika grupper. Detta betyder att olika grupper får olika gränsvärden.

Risker för felklassificering

För vissa mindre grupper och personer med svag anknytning till arbetsmarknaden finns risk för sämre kvalitet i sysselsättningsvariabeln sysselsättningsstatus. Det gäller framförallt personer i åldern 16-19 år samt ålderspensionärer.
I regioner som gränsar till andra länder finns det en risk att den egentliga sysselsättningen i befolkningen underskattas då det i RAMS enbart ingår uppgifter som betalats ut i Sverige.

I den registerbaserade statistiken kopplas en person endast till ett företag och ett arbetsställe. När det gäller val av företag och arbetsställe utgår man i första hand ifrån det arbetsställe som personen antas ha under november. Om personen har fler arbeten under perioden väljs det arbetsställe som personen erhållit störst löneinkomst från.

Har en person fått en kontrolluppgift och samtidigt deklarerat för aktiv näringsverksamhet avgör högsta löneinkomsten/överskottet om personen klassificeras som anställd eller företagare.

Klassificeringen görs även för 15 åringar, men Redovisas inte i den officiella statistiken.