Till innehåll på sidan

Befolkningsstatistik, 1:a halvåret 2018:

Långsammare folkökning första halvåret

Statistiknyhet från SCB 2018-08-17 9.30

Vid halvårsskiftet 2018 var Sveriges folkmängd 10 171 524 personer. Det var 51 282 personer fler än vid årsskiftet 31 december 2017. Invandring var den starkast bidragande förklaringen, men den var lägre än de två föregående årens ovanligt stora ökningar.

Invandringsöverskottet stod för fyra femtedelar av folkökningen. Jämfört med första halvåret 2017 har invandringen minskat med knappt 4 procent. Syrien är fortfarande det vanligaste födelselandet med 8 199 personer, trots en minskning med 34 procent eller 4 281 personer jämfört med förra året.

Färre flyktingar och skyddsbehövande, fler anhöriga och arbetare

Under första halvåret ökade Sveriges befolkning med 51 282 personer, fördelade på 23 567 kvinnor och 27 715 män. Motsvarande folkökning under 2017 var 57 908 personer. Invandringen var den starkast bidragande förklaringen till Sveriges folkökning. Trots att färre invandrade det första halvåret jämfört med motsvarande perioder de senaste åren så var invandringen fortfarande betydligt större än utvandringen. Detta medförde ett invandringsöverskott på 39 579 personer.

Den största gruppen invandrare under första halvåret var personer födda i Syrien. De stod för 13 procent, eller 8 199 personer, av invandringen under perioden. Det var dock en minskning jämfört med samma period föregående år då syrienfödda stod för 20 procent, eller 12 480 personer, av den totala invandringen. Störst ökning mot förra året stod personer födda i Indien för. Första halvåret invandrade 3 270 personer vilket var drygt 1 100 personer fler än under samma perod 2017.

In- och utvandring efter födelseland, första halvåret 2017 och 2018
FödelselandFörsta halvåret 2018  -Första halvåret 2017
 InvandringUtvandringNettoInvandringUtvandringNetto
Samtliga länder
61 698 22 119 39 579   63 996 20 252 43 744
Syrien
8 199 231 7 968   12 480 110 12 370
Sverige
6 078 7 543 ‑1 465   6 876 7 241 ‑365
Indien
3 270 814 2 456   2 155 773 1 382
Afghanistan
3 256 70 3 186   3 699 73 3 626
Irak
2 591 702 1 889   3 644 677 2 967
Iran
1 997 261 1 736   1 680 285 1 395
Polen
1 904 920 984   1 982 755 1 227
Eritrea
1 731 54 1 677   1 558 44 1 514
Somalia
1 638 321 1 317   1 401 210 1 191
Kina
1 099 534 565   923 433 490
Övriga länder
29 935 10 669 19 266   27 598 9 651 17 947

Tabellen redovisar de tio födelseländer med störst invandring under första halvåret 2018

Av de som invandrade under första halvåret var två av tre, eller 40 000 personer, medborgare i ett land utanför Norden och EU/EES. Det var något färre än under första halvåret 2017 då 41 700 personer invandrade. För att få bosätta sig i Sverige behöver denna grupp uppehållstillstånd. Den vanligaste invandringsorsaken både bland kvinnorna och männen var familjeband, inklusive anhöriga till flyktingar. Jämfört med första halvåret 2017 har anknytningsinvandringen ökat med 17 procent medan gruppen med flyktingskäl och skyddsbehov minskade med 40 procent. Den största procentuella ökningen har invandrare som uppgett arbete som skäl för invandringen. De har ökat med 43 procent från 3 586 under första halvåret förra året till 5 117 personer i år.

Grund för bosättning första halvåret 2017 och 2018 efter kön och medborgarskap
MedborgarskapGrund för
bosättning
20182017
 TotaltDäravTotaltProcent
 KvinnorMän  
Totalt
  61 698 29 376 32 322 63 952 ‑3,5
Norden inklusive Sverige och EU/EES
  21 734 9 667 12 067 22 245 ‑2,3
Övriga världen
  39 964 19 709 20 255 41 707 ‑4,2
  Därav:           
  Arbete  5 117 1 237 3 880 3 586 42,7
  Studier  438 180 258 466 ‑6
  Flykting/
skydds-
behov 
10 969 4 381 6 588 18 157 ‑39,6
  Anhöriga,
Flykting
/skyddsbehov
9 028 5 187 3 841 7 620 18,5
  Anhöriga,
Övriga 
11 190 7 156 4 034 9 685 15,5
  Övrigt  1 959 888 1 071 1 141 71,7
  Uppgift saknas  1 263 680 583 1 052 20,1

Ovanligt många döda i mars månad

Under första halvåret 2018 föddes 59 032 barn, vilket var 39 fler än under motsvarande period förra året. Under perioden dog 48 033 personer vilket var 426 fler än året innan och det högsta antalet döda sedan 2005. Flest döda hade Stockholms kommun, 3 288  personer, medan det i Sorsele kommun i Västerbotten endast var 13 personer som dog.

Antal döda första halvåret i Sverige under åren 2000-2018

Diagram

Observera att skalan börjar vid 42 000. Uppgifter från 2010 och framåt bygger på preliminär statistik, tidigare år på definitiv statistik.

Även om antalet döda under första halvåret är i nivå med förra året så sticker mars månad ut med betydligt fler döda än normalt, nästan 9 500 personer vilket var drygt 1 000 personer fler än i mars 2016 och 2017. Första halvårets stora influensatopp i månadsskiftet februari/mars är en trolig orsak till det höga antalet döda i mars månad. Samtliga län hade fler döda jämfört med mars 2017 utom Gävleborgs, Jönköpings och Kronobergs län där antalet döda var oförändrad eller något färre. Störst ökning jämfört med föregående år noterades i Uppsala och Skåne län med 38 respektive 30 procent fler döda.

Antal döda per månad första halvåret 2016-2018

Diagram

Anm.: Observera att skalan börjar vid 6 000

Födelseöverskottet första halvåret, var 10 999 personer vilket betyder att fler föddes än det dog. Jämfört med motsvarande period förra året var födelseöverskottet 387 personer lägre. Högst födelseöverskott hade Stockholms kommun med 3 382 personer medan kommunerna Norrtälje och Skellefteå hade de största underskotten med 103  respektive 102 personer.

Halmstads kommun passerade 100 000-gränsen

Under första halvåret 2018 ökade folkmängden i nästan 4 av 5 kommuner (224 kommuner) vilket är något fler än under motsvarande period förra året då befolkningen ökade i 222 kommuner. Folkmängden minskade i 63 kommuner och i tre kommuner var antalet oförändrat. Störst minskning hade kommunerna Luleå och Piteå som båda minskade med 132 personer under första halvåret. Den största relativa folkminskningen hade Dorotea kommun i som minskade med 2 procent vilket motsvarar 53 personer.

Befolkningen i Sveriges största kommun, Stockholm, var vid halvårsskiftet 955 397 personer vilket var en ökning med 5 636 personer sedan årsskiftet. Det var även den största ökningen av samtliga kommuner i Sverige. Även i Sveriges minsta kommun, Bjurholm i Västerbottens län, ökade befolkningen under första halvåret. Den 30 juni 2018 var folkmängden i Bjurholms kommun 2 469 personer vilket var 18 personer fler än vid årsskiftet. Den största relativa folkökningen hade Upplands-Bro kommun i Stockholms län där folkmängden ökade med 2,7 procent eller 744 personer.

Diverse nyckeltal första halvåret 2018 för kommuner, maximum och minimum
VariabelHögsta värde Lägsta värde
 KommunVärdeKommunVärde
Folkmängd 30 juni
Stockholm
955 397  
Bjurholm
2 469
Folkökning/-minskning
Stockholm
5 636  
Piteå och Luleå
‑132
Födda
Stockholm
6 670  
Dorotea
6
Döda
Stockholm
3 288  
Sorsele
13
Födelsenetto (Födda-döda)
Stockholm
3 382  
Norrtälje
‑103
Flyttningsnetto
Stockholm
2 213  
Luleå
‑175
Därav
         
Eget län
Mölndal
773  
Stockholm
‑3 223
Netto Övriga län
Stockholm
1 033  
Luleå
‑488
Netto inom Sverige totalt
Mölndal
775  
Stockholm
‑2 190
Invandringsöverskott
Stockholm
4 403  
Malå och Essunga
4
Procentuell folkökning/-minskning
Upplands-Bro
2,7  
Dorotea
‑2,0

Under första halvåret har Sverige fått en ny medlem i ”100 000 invånare -klubben” då folkmängden i Halmstads kommun var 100 330 personer den 30 juni 2018. Det är numera 18 kommuner som har 100 000 invånare eller mer. Andra kommuner som passerat noterbara folkmängdsgränser är Solna (80 000), Ystad (30 000) och Lekeberg (8 000).

Färre sökte asyl första halvåret

Antalet personer som sökte asyl i Sverige har fortsatt att minska efter rekordåret 2015. Under första halvåret sökte 10 338 personer asyl vilket var cirka 1 100 personer färre än motsvarande period 2017.

Antal asylsökande per kön, Första halvåret 2017 och 2018

KönFörsta halvåret Förändring
 20182017AntalProcent
Totalt
10 338 11 448   ‑1 110 ‑9,7
Kvinnor
4 099 4 547   ‑448 ‑9,9
Män
6 239 6 901   ‑662 ‑9,6

Definitioner och förklaringar

Statistiken baseras på preliminär statistik över folkmängden och befolkningsförändringar. Statistiken kan komma att förändras något vartefter sena aviseringar inkommer. Jämförelser med tidigare år avser den statistik som var tillgänglig i augusti respektive år. Jämförelser mot tidigare år sker om inte annat anges mot preliminär statistik.

Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden den 31 december 2017 och den 30 juni 2018.

Händelser (födslar, dödsfall, flyttningar) som skett före 2018, men som rapporterades under året, påverkar folkmängden för 2017 men redovisas inte som händelser under året utan redovisas som en justeringspost. 

Folkökningen under 2018 beräknas genom att summera födelse- och flyttningsöverskottet samt den så kallade justeringsposten. Under första halvåret 2018 var justeringsposten 704 personer vilket var en kraftig minskning jämfört med 2017 då den var 2 778 personer. 

Födelseöverskottet/Födelsenetto definieras som antalet födda minus antalet döda.

Flyttningsöverskott/Flyttningsnetto är summan av inrikes flyttningsöverskott och invandringsöverskott.

Invandringsöverskottet/invandringsnetto definieras som antalet invandrade från utlandet minus antalet utvandrade till utlandet. För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet.

Inrikes flyttningsöverskott/Inrikes flyttningsnetto definieras som antalet inrikes inflyttade minus antalet inrikes utflyttade.

Asylsökande En utländsk medborgare som begärt skydd mot förföljelse men vars ansökan fortfarande behandlas av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstolen. Personen är inte folkbokförd i Sverige och ingår därför inte i folkmängden. Det är först när den asylsökande får ett beslut om uppehållstillstånd som denne kan folkbokföra sig i Sverige och därmed räknas som invandrad och ingå i folkmängden.

Nästa publiceringstillfälle

Statistik om folkmängden den 31 juli 2018 publiceras på SCB: s webbplats den 7 september klockan 09.30.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för statistik om befolkning och ekonomisk välfärd

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Tomas Johansson

Telefon
010-479 64 26
E-post
tomas.johansson@scb.se

Petter Wikström

Telefon
010-479 62 62
E-post
petter.wikstrom@scb.se