Till innehåll på sidan

Befolkningsstatistik första halvåret 2021

Fortsatt låg folkökning i Sverige under första halvåret 2021

Statistiknyhet från SCB 2021-08-18 9.30

Under första halvåret 2021 ökade Sveriges befolkning med 29 953 personer, vilket var 5 152 personer fler än första halvåret 2020. Den 30 juni 2021 uppgick Sveriges folkmängd till 10 409 248 personer. Jämfört med året före var antalet födda under första halvåret 2021 marginellt fler samtidigt som antalet döda var betydligt färre.

Till följd av coronapandemin sjönk Sveriges folkökning under första halvåret 2020 till den lägsta sedan 2005. Under första halvåret 2021 var folkökningen större än året innan, men lägre än alla andra år sedan 2008. Under första halvåret var folkökningen 29 953 personer, vilket medförde att Sveriges befolkning den 30 juni var 10 409 248 personer.

Folkökning första halvåret 2000–2021

diagram

Jämfört med 2020 har antalet födda ökat något samtidigt som antalet döda har minskat betydligt, vilket innebär att födelseöverskottet ökade från 6 860 första halvåret 2020 till 11 681 första halvåret 2021.

Invandringen, som minskade kraftigt under 2020, har fortsatt att minska under första halvåret 2021. Samtidigt har utvandringen ökat. Jämfört med 2020 har invandringsöverskottet minskat från 14 769 till 9 818 personer.

Justering påverkar folkökningen

Födelseöverskott och invandringsöverskott under första halvåret var tillsammans marginellt lägre än 2020. Att folkökningen ändå var större än året före beror på att det under första halvåret 2021 har inrapporterats ovanligt många invandringar före årsskiftet. Dessa invandringar ingår inte i invandringsöverskottet under 2021 utan redovisas i en justeringspost som är den hittills största under 2000-talet.

Högt antal döda under januari har följts av låg dödlighet

Under andra kvartalet 2020 dog ovanligt många personer, till stor del beroende på coronapandemin. Allra högst var dödligheten under april då 10 555 personer, eller 102,0 personer per 100 000 invånare, dog. Efter halvårsskiftet 2020 sjönk dödligheten till normala nivåer innan den återigen steg under november för att i december och januari nå nästan samma höga nivåer som under april 2020. I januari 2021 dog 10 169 personer, eller 94,8 personer per 100 000 invånare.

Från februari och framåt har dödligheten under 2021 varit lägre än motsvarande månader under 2020. Det har medfört att det under första halvåret 2021 dog 46 785 personer, vilket är 4 620 döda färre än under motsvarande period året innan då 51 405 personer dog. Drygt hälften av dödsfallen drabbade män, 23 808 män och 22 977 kvinnor dog.

Antal döda per 100 000 invånare, januari 2018–juni 2021 

diagram

Anm: Statistiken för tidigare år baseras på slutliga befolkningsregister.

Under första halvåret 2021 föddes 58 466 barn, vilket är marginellt fler än under 2020 då 58 265 barn föddes. Jämfört med första halvåret 2020 föddes fler flickor och färre pojkar.

Antal födda under första halvåret 2010–2021, efter kön

diagram

Under januari 2021 föddes 9 070 barn, vilket är 607 färre än samma månad föregående år. Samtidigt var det ovanligt många som dog, vilket medförde att 1 099 fler personer dog än vad som föddes. Efter januari har varje månad haft fler födda än döda. 

Antal födda och döda per månad 2021

diagram

Lägsta invandringen sedan 2005

Under första halvåret 2021 invandrade 32 900 personer, vilket är den lägsta invandringen sedan 2005. Sedan 2016, när 163 005 personer invandrade under hela året, har invandringen minskat. Minskningen fortsatte i början av 2020, men det var först i april 2020 som den dramatiska minskningen skedde. Invandringen halverades då jämfört med 2019. Under 2021 har invandringen fortsatt legat på en låg nivå även om det under kvartal 2 var en liten ökning jämfört med 2020. Totalt minskade invandringen under första halvåret 2021 med 3 158 personer jämfört med 2020, vilket motsvarar en minskning på 8,8 procent.

Invandring per månad januari–juni, år 2016–2021. Antal

diagram

Den största gruppen invandrade var personer födda i Sverige. Totalt invandrade 4 499 inrikes födda under första halvåret 2021. Det var 850 personer färre än under 2020. Det näst vanligaste födelselandet för invandrare under första halvåret 2021 var Indien. Totalt invandrade 1 904 personer födda i Indien.

Invandrare födda i Syrien minskade för femte året i rad. Under första halvåret invandrade 1 197 personer födda i Syrien, vilket var 493 personer färre än under 2020. Trots minskningen var Syrien det tredje vanligaste födelselandet för invandrare.

Invandrare födda i Somalia, som har varit en av de största invandringsgrupperna under det senaste decenniet, har minskat kraftigt de senaste åren och finns nu inte längre på listan över de 20 vanligaste födelseländerna för invandrare. Under första halvåret 2021 invandrade 394 personer, vilket kan jämföras med att 6 664 personer födda i Somalia invandrade till Sverige under första halvåret 2013.

Invandring efter födelseland första halvåret 2010–2021. Antal

diagram

Anm: Vanligaste födelseländerna första halvåret 2021.

Under första halvåret 2021 flyttade 23 082 personer från Sverige till utlandet. Det var den högsta utvandringen sedan 2015. Jämfört med första halvåret 2020 ökade utvandringen med 1 793 personer.

Den största gruppen utvandrare var personer födda i Sverige. Drygt var tredje utvandrare under första halvåret 2021 var inrikes född. Totalt utvandrade 7 739 personer födda i Sverige, vilket var 1 342 personer fler än under samma period 2020. Den näst största gruppen utvandrare var personer födda i Finland och Indien. Båda dessa födelseländer hade 912 utvandrare. Jämfört med 2020 minskade utvandringen av personer födda i Finland medan utvandringen av personer födda i Indien ökade.

Den minskade invandringen och den ökade utvandringen under första halvåret 2021 medförde det lägsta invandringsöverskottet sedan 2005.

Invandringsöverskott under första halvåret 2000–2021. Antal

diagram

Anm: Statistiken för åren 2000-2009 baseras på slutliga årsregister.

Antalet giftermål är fortfarande på en låg nivå

Under första halvåret 2020 minskade antalet giftermål drastiskt i samband med de restriktioner som infördes för att bekämpa coronapandemin. Nedgången syntes redan i mars även om det främst kan förklaras av att mars 2020 endast hade fyra lördagar. Under 2021 har antalet giftermål fortsatt ligga på en låg nivå och jämfört med första halvåret 2020 har giftermålen minskat från 16 390 till 14 194.

Antal giftermål per månad, år 2016–2021

diagram

Under första halvåret 2021 skilde sig 12 081 par, vilket var 918 par färre än föregående år.

Folkökning i 18 av 21 län

I 18 av Sveriges 21 län har befolkningen ökat sedan årsskiftet. Störst folkökning har Stockholms län med 10 619 personer. I övriga tre län har befolkningen minskat. Störst är minskningen i Norrbottens län, 187 personer.

13 län hade fler födslar än dödsfall och 15 län hade större inflyttning än utflyttning. Högst födelseöverskott hade Stockholms län. Tvärtom är Gävleborg det län som haft flest dödsfall i förhållande till födslarna. Skåne län hade störst nettoinflyttning och Västerbottens län hade störst nettoutflyttning. Trots att invandringsöverskottet på riksnivå minskade jämfört med 2020 hade samtliga län fler invandrare än utvandrare. När det gäller omflyttning inom Sverige hade 12 län fler inflyttare än utflyttare.

Störst folkökning i förhållande till folkmängden under första halvåret hade Hallands län, där befolkningen ökade med 0,5 procent eller 1 845 personer.

Folkmängd och befolkningsförändringar per län första halvåret 2021
LänFolkmängdFolkökningFödelseöverskottFlyttningsnetto Justeringar1
     TotaltDärav mot 
     Övriga län
i Sverige
Utlandet  
Riket 10 409 248 29 953 11 681 9 818 . 9 818 8 454
Blekinge 158 974 ‑82 ‑124 ‑51 ‑135 84 93
Dalarna 288 382 706 ‑82 701 451 250 87
Gotland 60 388 264 ‑45 228 166 62 81
Gävleborg 287 905 403 ‑291 485 231 254 209
Halland 338 593 1 845 230 1 499 985 514 116
Jämtland 131 418 263 24 186 72 114 53
Jönköping 366 029 1 019 348 490 234 256 181
Kalmar 246 637 627 ‑6 441 251 190 192
Kronoberg 202 330 67 153 ‑277 ‑429 152 191
Norrbotten 249 427 ‑187 ‑248 ‑149 ‑532 383 210
Skåne 1 394 444 5 108 1 588 1 890 1 121 769 1 630
Stockholm 2 402 609 10 619 6 839 699 ‑2 672 3 371 3 081
Södermanland 300 616 1 215 17 988 986 2 210
Uppsala 390 158 1 764 636 778 579 199 350
Värmland 282 911 26 ‑277 176 ‑11 187 127
Västerbotten 273 075 ‑117 135 ‑483 ‑770 287 231
Västernorrland 244 824 270 ‑244 381 173 208 133
Västmanland 278 360 1 219 110 915 716 199 194
Västra Götaland 1 738 570 4 127 2 266 1 149 ‑843 1 992 712
Örebro 305 832 189 248 ‑151 ‑349 198 92
Östergötland 467 766 608 404 ‑77 ‑224 147 281

1Se beskrivning av justeringspost under definitioner och förklaringar

Malmös folkmängd har ökat varje månad sedan sommaren 2003

Under första halvåret 2021 ökade folkmängden i 206 av 290 kommuner. Störst folkökning hade Malmö kommun, en ökning med 1 355 personer. Malmö är även den kommun som har den längsta perioden med folkökning. Sedan juli 2003 har befolkningen i Malmö ökat varje månad. Näst längst period av kontinuerlig folkökning har Strängnäs kommun där folkmängden har ökat varje månad sedan september 2017. Den största minskningen under första halvåret hade universitetskommunen Umeå vars befolkning har minskat med 541 personer sedan årsskiftet.

Störst folkökning i förhållande till folkmängden hade Österåkers kommun, där folkmängden ökade med 1,7 procent eller 799 personer. Störst relativ minskning av folkmängden hade Munkfors kommun, där folkmängden minskade med 1,4 procent eller 54 personer.

Antal kommuner med folkökning, folkminskning m.m. första halvåret 2021
 Antal kommuner  Totalt
 ÖverskottUnderskott+/0 
Folkökning/-minskning 206 78 6 290
Födelseöverskott 111 173 6 290
Flyttningsnetto totalt 206 80 4 290
Därav        
    Inrikes totalt 184 105 1 290
        Flyttnetto eget län 164 124 2 290
        Flyttnetto övriga län 166 121 3 290
    Invandringsöverskott 249 36 5 290

Folkökningen i Stockholms kommun, som har varit stabil under 2000-talet, började hacka under 2020. Från att ha haft en folkökning under första halvåret 2006–2019 på mellan 4 606 och 8 483 personer sjönk den till 1 175 personer första halvåret 2020. Den minskade folkökningen har fortsatt och under första halvåret 2021 stannade folkökningen på 268 personer, eller 0,03 procent. I absoluta tal hade 37 kommuner större folkökning än Stockholms kommun. Den främsta orsaken till den låga folkökningen är en stor nettoutflyttning till grannkommunerna i Stockholms län.

Örebro kommun har under många år haft en stadig folkökning och passerade Västerås kommun som Sveriges sjätte folkrikaste kommun under december 2017. De två senaste åren har dock tillväxten avtagit och under första halvåret 2021 har befolkningen till och med minskat med 211 personer. Det har medfört att Västerås under juni 2021 återigen har blivit Sveriges sjätte folkrikaste kommun.

Diverse nyckeltal första halvåret 2021 för kommuner
 Högsta värdeLägsta värde
 KommunVärdeKommunVärde
Folkmängd Stockholm 975 819 Bjurholm 2 394
Folkökning/-minskning Malmö 1 355 Umeå ‑541
Födda Stockholm 6 884 Arjeplog 8
Döda Stockholm 3 184 Åsele 17
Födelseöverskott Stockholm 3 700 Norrtälje ‑87
Flyttningsnetto, totalt Järfälla 690 Stockholm ‑4 618
Därav        
    Inrikes totalt Österåker 618 Stockholm ‑5 969
        Flyttnetto eget län Nacka 785 Stockholm ‑5 514
        Flyttnetto övriga län Strängnäs 459 Umeå ‑884
    Invandringsöverskott Stockholm 1 351 Katrineholm ‑56
    Folkökning, % Österåker 1,71 Munkfors ‑1,45

Definitioner och förklaringar

Statistiken baseras på preliminär statistik över folkmängd och befolkningsförändringar. Statistiken kan komma att förändras något vartefter sena aviseringar inkommer. Jämförelser mot tidigare år sker om inte annat anges mot preliminär statistik.

Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden den 31 december 2020 och den 30 juni 2021.

Justeringsposten är händelser (födslar, dödsfall, flyttningar) som skett före 2021, men som rapporterades under året. Dessa påverkar folkmängden per den 30 juni 2021 men redovisas inte som händelser under året. De redovisas som en justeringspost. Under första halvåret 2021 var justeringsposten 8 454 personer, vilket var betydligt högre jämfört med 2020 då den var 3 172 personer. Orsaken till den höga justeringsposten är främst invandringar under fjärde kvartalet 2020 som inrapporterats till SCB efter den 1 februari 2021.

Födelseöverskottet/Födelsenetto definieras som antalet födda minus antalet döda.

Flyttningsöverskott/Flyttningsnetto är summan av inrikes flyttningsöverskott och invandringsöverskott.

Invandringsöverskottet/invandringsnetto definieras som antalet invandrade från utlandet minus antalet utvandrade till utlandet. För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet.

Inrikes flyttningsöverskott/Inrikes flyttningsnetto definieras som antalet inrikes inflyttade minus antalet inrikes utflyttade.

Döda per 100 000 invånare För att månader med olika längd ska gå att jämföra är beräkningen standardiserad. Det genomsnittliga antalet döda per dag under en månad multipliceras med 30 så att alla månader antas bestå av 30 dagar.

Giftermål/skilsmässor baseras på antalet folkbokförda par som under perioden registrerats som gifta eller skilda. Statistiken inkluderar par där minst en i paret var folkbokförd när civilståndshändelsen registrerades.

Publikation

Nästa publiceringstillfälle

Statistik om folkmängden den 31 juli 2021 publiceras på SCB:s webbplats den 7 september klockan 09.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Befolkningssektionen

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Tomas Johansson

Telefon
010-479 64 26
E-post
tomas.johansson@scb.se

Rasmus Andersson

Telefon
010-479 66 55
E-post
rasmus.andersson@scb.se