Till innehåll på sidan

Befolkningsstatistik helåret 2021

Medellivslängden åter i nivå med 2019

Statistiknyhet från SCB 2022-03-22 8.00

Medellivslängden har under lång tid stadigt ökat i Sverige för både kvinnor och män. Under 2020 minskade medellivslängden ovanligt mycket beroende på många dödsfall med covid-19 som dödsorsak. Under 2021 avled drygt 6 000 färre än året före och medellivslängden ökade med 0,53 år för kvinnor och med 0,61 år för män. Medellivslängden är därmed åter på samma nivå som före coronapandemin.

Under 2021 dog 91 958 personer vilket var 6 166 färre än året före. Den stora minskningen jämfört med 2020 kan främst förklaras av att många dog av covid-19 under 2020, en dödsorsak som inte fanns 2019. Smittspridningen var stor även under 2021, men det var bara under januari som dödstalen var högre än normalt.

Med några få undantag har medellivslängden i Sverige ökat under många år, oavsett om antalet döda ökat eller minskat mellan åren. Mellan 2019 och 2020 var däremot ökningen av antalet döda så stor att medellivslängden minskade med 0,44 år för kvinnor och med 0,74 år för män. Det var för både kvinnor och män den största minskningen av medellivslängden mellan två år sedan 1940-talet. Under 2021 ökade medellivslängden med 0,53 år för kvinnor och med 0,61 år för män. För kvinnor var det den största ökningen sedan 1994 då medellivslängden ökade med 0,59 år. För män var det den största ökningen sedan 1989 då medellivslängden ökade med 0,64 år. Det är ovanligt att medellivslängden varierar så mycket mellan två år som den gjort under de tre senaste åren. Jämfört med 2019 var medellivslängden under 2021 0,09 år längre för kvinnor och 0,13 år kortare för män.

Årlig förändring av medellivslängd efter kön, 1980–2021

Årlig förändring av medellivslängd efter kön, 1980–2021

Ökad medellivslängd i de flesta län under 2021

Coronapandemin slog väldigt olika i Sverige under 2020 även om medellivslängden i de flesta län minskade. Medellivslängden för män minskade mest i Kronobergs län och för kvinnor minskade den mest i Stockholms län. Det var endast i Västerbottens län som medellivslängden ökade för både män och kvinnor[1]. Under 2021 ökade medellivslängden i de flesta län, inklusive Kronoberg och Stockholm. Det var bara i Halland och Värmland som medellivslängden minskade för både män och kvinnor. Även Gotland och Västerbotten hade en minskad medellivslängd, men endast för kvinnorna.

Medellivslängd per län efter kön 2020 och 2021, ettårig livslängdstabell
LänMedellivslängdFörändring
 20202021  
 KvinnorMänKvinnorMänKvinnorMän
Riket 84,3 80,6 84,8 81,2 0,5 0,6
Blekinge 83,9 80,6 84,7 80,8 0,8 0,2
Dalarna 84,6 80,5 85,1 81,2 0,5 0,7
Gotland 85,1 80,1 85,0 81,8 ‑0,1 1,7
Gävleborg 83,6 79,7 84,0 80,0 0,4 0,3
Halland 85,7 82,4 85,6 82,3 ‑0,1 ‑0,1
Jämtland 83,5 80,5 84,7 81,3 1,2 0,8
Jönköping 84,6 80,6 84,9 81,8 0,3 1,2
Kalmar 84,7 80,8 85,5 81,5 0,8 0,7
Kronoberg 84,2 80,7 84,7 82,2 0,5 1,5
Norrbotten 83,2 79,8 84,0 79,9 0,8 0,1
Skåne 84,3 81,0 84,8 81,0 0,5 0,0
Stockholm 84,5 80,3 85,7 81,8 1,2 1,5
Södermanland 83,5 79,7 84,1 80,5 0,6 0,8
Uppsala 84,6 81,5 84,9 82,2 0,3 0,7
Värmland 84,4 80,8 84,2 80,1 ‑0,2 ‑0,7
Västerbotten 84,5 81,1 84,0 81,1 ‑0,5 0,0
Västernorrland 83,1 79,4 83,8 79,6 0,7 0,2
Västmanland 84,0 80,0 84,5 80,9 0,5 0,9
Västra Götaland 84,3 80,6 84,5 81,2 0,2 0,6
Örebro 84,2 80,7 84,9 80,7 0,7 0,0
Östergötland 84,2 80,8 84,6 81,2 0,4 0,4

Anm. Statistiken publiceras inte i SCB:s Statistikdatabas.

Färre utländska medborgare

Den 31 december 2021 var 880 826 utländska medborgare folkbokförda i Sverige. Det var en minskning med 24 497 personer, eller 2,7 procent, jämfört med året innan. Minskningen beror främst på att antalet utländska medborgare som erhöll ett svenskt medborgarskap var större än nettoinvandringen av utländska medborgare.

Av de som erhöll svenskt medborgarskap under 2021 var syriska medborgare den största gruppen. Antalet syriska medborgare i Sverige minskade med 26 628 personer under året. Trots det var de vid årsskiftet den största gruppen utländska medborgare följt av medborgare i Polen och Afghanistan. Medborgare i Indien ökade mest under 2021. De var 3 486 personer fler vid slutet av 2021 än året innan.

Antal utländska medborgare efter medborgarskap, 31 december 2020 och 2021
Rang 2021 (2020)MedborgarskapFolkmängdFörändring
  20212020AntalProcent
 Samtliga utländska medborgare 880 826 905 323 ‑24 497 ‑2,7
1 (1) Syrien 68 452 95 080 ‑26 628 ‑28,0
2 (2) Polen 53 976 53 780 196 0,4
3 (3) Afghanistan 46 666 48 478 ‑1 812 ‑3,7
4 (4) Finland 43 114 46 053 ‑2 939 ‑6,4
5 (5) Eritrea 42 384 43 455 ‑1 071 ‑2,5
6 (10) Indien 31 746 28 260 3 486 12,3
7 (6) Norge 30 689 32 632 ‑1 943 ‑6,0
8 (8) Tyskland 29 898 28 957 941 3,2
9 (7) Danmark 27 355 29 079 ‑1 724 ‑5,9
10 (9) Somalia 24 835 28 949 ‑4 114 ‑14,2
  Statslös 11 978 14 435 ‑2 457 ‑17,0
  Övriga utländska medborgare 469 733 456 165 13 568 3,0

De senaste åren har antalet utländska medborgare som beviljats svenskt medborgarskap ökat och under 2021 beviljades 89 354 personer svenskt medborgarskap. Det var 9 179 personer, eller 11 procent, fler än 2020 då 80 175 personer beviljades svenskt medborgarskap. Drygt hälften av de nyblivna svenska medborgarna var män, 45 420 personer, och 43 934 var kvinnor. Jämfört med 2020 var ökningen större för kvinnorna än för männen.

Antal utländska medborgare som beviljats svenskt medborgarskap efter kön, åren 2012–2021

Antal utländska medborgare som beviljats svenskt medborgarskap efter kön, åren 2012–2021

Sedan kriget i Syrien bröt ut har drygt 160 000 syriska medborgare invandrat till Sverige. För att få svenskt medborgarskap krävs vanligtvis att man varit bosatt i Sverige i minst fyra år om man kommit som flykting. Under 2021 var lite drygt var tredje person som beviljades svenskt medborgarskap en syrisk medborgare. Totalt beviljades 31 113 syrier ett svenskt medborgarskap vilket var 6 641 personer fler än 2020 då 24 472 syriska medborgare beviljades svenskt medborgarskap. Under åren 2015–2021 har totalt 100 761 syriska medborgare beviljats svenskt medborgarskap.

Andra grupper där de nyblivna svenska medborgarna ökade jämfört med året innan var medborgare i Somalia, Afghanistan och Eritrea. Irakiska medborgarskapsbytare minskade mest jämfört med 2020.

Drygt en av fyra i befolkningen har utländsk bakgrund

Den 31 december 2021 hade 2 752 572 personer, eller 26 procent av den folkbokförda befolkningen, utländsk bakgrund. Till personer med utländsk bakgrund räknas de som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Majoriteten av de med utländsk bakgrund är utrikes födda, 2 090 503 personer. Övriga 662 069 personer är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Andelen med utländsk bakgrund varierar kraftigt mellan kommunerna. Endast 55 av 290 kommuner har högre andel personer med utländsk bakgrund än riksgenomsnittet. I tre kommuner – Botkyrka, Södertälje och Haparanda – hade drygt hälften av befolkningen utländsk bakgrund. Lägst andel personer med utländsk bakgrund hade Öckerö kommun, 8,1 procent. Under 2021 har antalet personer med utländsk bakgrund blivit 66 532 personer fler och i 232 kommuner har deras andel av befolkningen ökat.

Personer med utländsk bakgrund 31 december 2020 och 2021, procent

Diagram

Anm: De tio kommunerna med högst andel personer med utländsk bakgrund.

Av de 20 kommunerna som hade högst andel personer med utländsk bakgrund var det bara i Haparanda som de minskade både i antal och som andel av befolkningen. Störst ökning av andelen personer med utländsk bakgrund hade Upplands-Bro där deras andel av befolkningen ökade från 40,5 procent 2020 till 42,3 procent 2021. Störst minskning hade Storfors där andelen personer med utländsk bakgrund minskade från 20,5 procent 2020 till 19,7 procent 2021.

Skåne hade nettoinflyttning från 19 av 20 län

Under 2021 flyttade 248 530 personer över en länsgräns. Det var 11 005 flyttningar fler än året före. Tolv av 21 län hade en inrikes nettoinflyttning, det vill säga fler inflyttare än utflyttare. Högst nettoinflyttning hade Uppsala län följt av Skåne medan Stockholm och Västra Götaland hade högst nettoutflyttning.

Inget län hade nettoinflyttning från samtliga län och inget län hade nettoutflyttning till samtliga län. Närmast ligger Skåne län som under 2021 hade nettoinflyttning från alla län utom Gotland. Stockholms län, som hade den största nettoutflyttningen under 2021, hade nettoutflyttning till 16 län och nettoinflyttning från 4 län. Mellan Halland och Norrbotten var det lika många som flyttade i båda riktningarna.

Flyttningsnetto per län efter antal län, 2021
LänFlyttningsnetto
 Antal länAntal personer
 Netto– inflyttningNetto– utflyttningLika många in- och utflyttare 
 till länetfrån länet  
Blekinge län 8 12 0 ‑304
Dalarnas län 5 15 0 72
Gotlands län 16 4 0 677
Gävleborgs län 7 13 0 ‑152
Hallands län 12 7 1 1 491
Jämtlands län 9 11 0 473
Jönköpings län 13 7 0 124
Kalmar län 11 9 0 332
Kronobergs län 8 12 0 ‑348
Norrbottens län 6 13 1 ‑679
Skåne län 19 1 0 2 698
Stockholms län 4 16 0 ‑7 846
Södermanlands län 9 11 0 1 758
Uppsala län 15 5 0 3 147
Värmlands län 10 10 0 101
Västerbottens län 6 14 0 ‑216
Västernorrlands län 5 15 0 ‑485
Västmanlands län 14 6 0 660
Västra Götalands län 11 9 0 ‑1 921
Örebro län 9 11 0 ‑74
Östergötlands län 12 8 0 492

Under 2021 hade Stockholms län den högsta nettoutflyttningen till övriga län i Sverige. Länet stod även för den största nettoutflyttningen mellan två län. Under året flyttade 8 979 personer till Uppsala län medan det flyttade 6 464 personer till Stockholms län från Uppsala län. Det gav en nettoutflyttning från Stockholms län till Uppsala län på 2 515 personer. Även till Södermanlands län hade Stockholms län en nettoutflyttning på över 2 000 personer, 2 306. Fem län med nettoinflyttning under 2021 – Dalarna, Jämtland, Kalmar, Södermanland och Värmland – hade haft nettoutflyttning utan nettoinflyttningen från Stockholms län. Av de tio största flyttningsnettona mellan två län ingick Stockholms län i nio av dem. Endast i en av dem var det Stockholms län som hade nettoinflyttning, 733 personer fler flyttade till Stockholms län från Västra Götaland än vice versa. Det är även Västra Götaland som var involverad i de största flyttströmmarna som inte berörde Stockholms län. Under 2021 flyttade 1 267 personer fler från Västra Götaland till Halland än i andra riktningen.

Flyttningsnetto mellan län, 2021

Flyttningsnetto mellan län, 2021

Anm: De tio största nettoflyttningarna mellan två län (utflyttningslänet till vänster).

Jämfört med 2020 har flyttningsnettona mellan länen inte förändrats särskilt mycket. Den största förändringen är nettoflyttningen mellan Stockholms län och Uppsala län. Mellan dessa båda län har nettoinflyttning till Uppsala län ökat från 1 239 personer under 2020 till 2 515 personer 2021. En förändring på 1 276 personer. Mellan övriga län har nettoflyttningen förändrats med mindre än 500 personer.

Färre än 1 000 adoptioner under 2021

Under 2021 adopterades 979 personer fördelat på 696 personer födda i Sverige och 283 utrikes födda. Jämfört med 2020 har adoptioner för både inrikes och utrikes födda minskat. De flesta adopterade var kvinnor/flickor, men för utrikes födda var det något fler män/pojkar.

För utrikes födda var det vanligaste födelselandet för adopterade Thailand följt av Ukraina. Även under 2020 var dessa båda länder vanligast. Adoptioner av utrikes födda har minskat över tid och under 2021 var antalet adoptioner mindre än hälften så många som 2012 då 635 utrikes födda adopterades. 2012 var även det senaste året då de utrikes födda var i majoritet bland samtliga som adopterades.

Adopterade efter födelseland och kön 2020 och 2021
Rang 2021 (2020)FödelselandAdopteradeAdopterade 2021
  20212020Män/pojkarKvinnor/flickor
  Samtliga 979 1 060 450 529
  Sverige 696 732 300 396
  Utrikes födda totalt 283 328 150 133
1 (1) Thailand 36 37 19 17
2 (2) Ukraina 27 28 14 13
3 (10) Sydafrika 18 9 13 5
3 (3) Taiwan, provins av Kina 18 23 11 7
5 (7) Georgien 14 15 8 6
5 (8) Sydkorea 14 13 10 4
  Övriga utrikes födda 156 203 75 81

Hushåll utan barn ökade mest under 2021

Det fanns 4 831 811 hushåll i Sverige den 31 december 2021. Det var en ökning med 55 572 hushåll, eller 1,2 procent, jämfört med året innan då det fanns 4 776 239 hushåll. Den relativa ökningen av hushållen var större än Sveriges folkökning vilket gjorde att den genomsnittliga hushållsstorleken minskade från 2,17 personer per hushåll 2020 till 2,16 personer per hushåll 2021. Det är stora skillnader i hushållsstorlek mellan kommunerna. Vid årsskiftet var hushållen i genomsnitt minst i Ljusnarsbergs kommun, 1,86 personer per hushåll, och störst i Habo kommun, 2,62 personer per hushåll.

I 68 procent av alla hushåll ingår inga barn. Bland hushåll med barn är det i princip lika vanligt med ett barn som med två barn, medan det finns färre hushåll med minst tre barn. Ökningen av antalet hushåll under 2021 kan till största delen förklaras av hushåll utan barn och i synnerhet av hushåll där en person bor ensam.

Antal hushåll efter typ av hushåll, 31 december 2020 och 2021
Typ av hushållAntal hushåll Förändring
 20212020AntalProcent
Samtliga hushåll 4 831 811 4 776 239 55 572 1,2
Hushåll med 1 barn 632 671 632 996 ‑325 ‑0,1
Hushåll med 2 barn 631 734 628 396 3 338 0,5
Hushåll med 3 eller fler barn 271 542 270 258 1 284 0,5
Hushåll utan barn 3 295 864 3 244 589 51 275 1,6

[1] Se Befolkning 2021 Texter publicerade på SCB:s webbplats under året, sida 37, (SCB, Demografiska rapporter 2022:1); Befolkning 2021-Texter publicerade på SCB:s webbplats under året (pdf).

Definitioner och förklaringar

Medborgarskap/Medborgarskapsbyten

Många länder, däribland Sverige, tillåter en person att ha mer än ett medborgarskap. I Skatteverkets folkbokföring kan upp till tre medborgarskap registreras, men om ett av dem är svenskt är endast det svenska medborgarskapet registrerat. I befolkningsstatistiken redovisas sedan länge endast ett medborgarskap och ett tidigare medborgarskap per person. Om det finns flera medborgarskap prioriteras ett medborgarskap baserat på en prioriteringslista. Mer om detta finns att läsa i: 

Kvalitetsdeklaration, Befolkningsstatistik, 2022 (pdf).

Personer med utländsk bakgrund

Avser personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Då uppgift om förälders födelseland saknas gäller följande:

- För person född i Sverige antas förälder vara inrikes född
- För utrikes född person antas förälder vara utrikes född

Medellivslängd

Medellivslängd är ett demografiskt mått som visar hur länge en man eller kvinna skulle leva i genomsnitt om risken att dö i samtliga åldrar är densamma som under det år som beräkningen görs.

Livslängdstabeller för län beräknas vanligtvis endast baserat på data för fem år för att minska risken att ett fåtal dödsfall får ett kraftigt genomslag på regioner med liten befolkning och få döda. För att visa de regionala skillnaderna under 2020 och 2021 har vi i denna statistiknyhet gjort ett undantag.

Registerbaserad hushållsstatistik

Målobjektet hushåll definieras utifrån personer som är folkbokförda i samma lägenhet, s.k. bostadshushåll. Baserat på registrerade relationer mellan personer i samma hushåll klassificeras både hushåll (Hushållstyp) och individerna i hushållet (Hushållsställning). Läs mer i:

Dokumentation, Registerbaserad hushållstatistik, 2017 (pdf).

Adopterade

Uppgift om adopterade baseras på uppgifter hämtade från Skatteverkets folkbokföringsregister. För att ingå i statistiken ska den adopterade vara folkbokförd i Sverige per den 31 december samt ha ett adoptionsdatum under referensåret.

Många blir adopterade i vuxen ålder och det gäller för inrikes födda i högre utsträckning än utrikes födda.

Nästa publiceringstillfälle

Månadsstatistik för februari publiceras den 8 april 2022 kl. 8:00.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för statistik om befolkning och ekonomisk välfärd

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Tomas Johansson

Telefon
010-479 64 26
E-post
tomas.johansson@scb.se

Rasmus Andersson

Telefon
010-479 66 55
E-post
rasmus.andersson@scb.se