Till innehåll på sidan

Folkmängd och befolkningsförändringar 2018

Fler män än kvinnor fick svenskt medborgarskap 2018

Statistiknyhet från SCB 2019-03-21 9.30

Under 2018 fick 63 818 personer svenskt medborgarskap, vilket var en minskning med 5 080 personer jämfört med året innan. För första gången under 2000-talet blev fler män än kvinnor svenska medborgare. Även invandringen av flyktingar/skyddsbehövande minskade jämfört med 2017. Det beror främst på att även antalet asylsökande minskade för tredje året i rad.

För första gången sedan 2014 har antalet personer som fick svenskt medborgarskap minskat. De tidigare medborgarskapen var fördelade på nästan 160 olika länder. Under hela 2000-talet har det årligen varit fler kvinnor än män som beviljats svenskt medborgarskap, men under 2018 var männen fler än kvinnorna. Männen stod för 51 procent av samtliga beviljade svenska medborgarskap.

Antal personer som bytt medborgarskap 2000–2018

Antal personer som bytt medborgarskap 2000–2018

Medborgare från Syrien och Somalia var de två största grupperna som fick svenskt medborgarskap. De stod för 17 respektive 11 procent av samtliga medborgarskapsbytare. De följdes av tidigare statslösa som stod för 9 procent. Under de senaste åren har det varit en stor flyktinginvandring från Syrien på grund av kriget. Syrien var för andra året i rad den största gruppen som fick ett svenskt medborgarskap.

Antalet asylsökande fortsatte att minska under 2018

Under 2000-talet har antalet asylsökande varierat mycket mellan åren. Fram till 2015 var det en tydlig ökande trend med en rejäl toppnotering 2015. Under hösten samma år infördes dock strängare gränskontroller vilket innebar att antalet asylsökande har minskat efter det. Under 2018 var det 4 164 asylsökande färre än under 2017, vilket motsvarar en nedgång på 16,2 procent. Totalt ansökte 21 502 personer asyl i Sverige och det var den lägsta noteringen sedan 2005. Majoriteten av de asylsökande var män, cirka 6 av 10, vilket är samma andel som tidigare år.

Antal asylsökande åren 2002–2018

Antal asylsökande åren 2002–2018

Sedan 2012 har syriska medborgare varit den största gruppen asylsökande i Sverige. Efter 2015 har de dock minskat kraftigt och jämfört med 2017 fortsatte minskningen under 2018 med 42,6 procent eller 2 009 personer. Den näst största gruppen, 1 369 personer, bestod av irakier. Tredje största gruppen asylsökande bestod av iranska medborgare som ökade med 15,3 procent jämfört med 2017. Även den fjärde största gruppen ökade något, 4,6 procent fler georgier sökte asyl i Sverige. Asylsökande från Georgien var flest under december 2018. Övriga månader under året var syriska medborgare flest. Av de tio länder med flest asylsökande hade endast tre länder en ökning under 2018. Störst ökning hade uzbekiska medborgare som fördubblades jämfört med 2017.

Antal asylsökande under 2018 och 2017 efter medborgarskap
RangMedborgarskapAntal personerProcentuell
förändring
20182017 20182017 
 
 
Samtliga
21 502 25 666 ‑16,2
1
1
Syrien
2 709 4 718 ‑42,6
2
2
Irak
1 369 1 887 ‑27,5
3
7
Iran
1 257 1 090 15,3
4
6
Georgien
1 156 1 105 4,6
5
3
Eritrea
874 1 691 ‑48,3
6
4
Afghanistan
806 1 681 ‑52,1
7
5
Statslös
766 1 201 ‑36,2
8
17
Uzbekistan
740 364 103,3
9
9
Somalia
736 780 ‑5,6
10
10
Albanien
616 760 ‑18,9
 
 
Övriga medborgarskap
10 473 10 389 0,8

Flyktingar/skyddsbehövande minskade för andra året i rad

För att invandra till Sverige behöver man i många fall söka uppehållstillstånd. Det gäller inte svenska och nordiska medborgare som har fri rörlighet. Sedan 2014 behöver inte heller medborgare i EU/EES ansöka om uppehållstillstånd vid invandring till Sverige då det numera räcker att ansöka om uppehållsrätt hos Skatteverket. För medborgare i övriga länder prövar Migrationsverket olika typer av ansökningar om uppehållstillstånd.

En person med ett godkänt tillstånd gällande minst 12 månader ska folkbokföras i Sverige. Av de 132 602 personer som invandrade under 2018 var 83 744 personer medborgare från länder utanför EU/EES. Skälet till invandring skiljer sig stort mellan olika länder.

Vanligast under 2018 var det att invandra som anhörig till någon som är bosatt i Sverige, 61 procent av kvinnorna och 35 procent av männen angav det skälet. I gruppen anhöriginvandrare var cirka fyra av tio anhöriga till tidigare invandrade flyktingar och av dem var nästan hälften syriska medborgare.

Grund för bosättning efter kön och medborgarskapsgrupp 2017 och 2018
RegionGrund för bosättningTotaltKvinnorMänAndel kvinnorTotalt 2017Förändring, procent
Totalt   132 602 62 154 70 448 46,9 144 489 ‑8,2
Norden och EU/EES
 
48 858 22 513 26 345 46,1 52 264 ‑6,5
Övriga länder
 
83 744 39 641 44 103 47,3 92 225 ‑9,2
 
därav
           
 
Studerande
4 555 1 776 2 779 39,0 4 226 7,8
 
Arbetsmarknad
11 123 2 737 8 386 24,6 8 495 30,9
 
Anhöriga
23 173 14 757 8 416 63,7 22 067 5,0
 
Flyktinganhöriga
16 522 9 544 6 978 57,8 17 165 ‑3,7
 
Flyktingar/
skyddsbehövande
21 555 7 698 13 857 35,7 35 427 ‑39,2
 
Övrigt
6 816 3 129 3 687 45,9 4 845 40,7

Både flyktingar/skyddsbehövande och flyktinganhöriga minskade jämfört med 2017. Flyktingar/skyddsbehövande stod för den största minskningen, 39 procent eller knappt 14 000 personer. De som invandrade till Sverige för arbete ökade däremot kraftigt under 2018, 31 procent eller 2 600 personer fler jämfört med 2017. Medborgare i Indien stod för drygt var fjärde invandring med uppehållstillstånd för arbete.

Var fjärde svensk har utländsk bakgrund

En person med utländsk bakgrund är enligt definitionen antingen utrikes född eller har två utrikes födda föräldrar. Vid 2018 års slut hade en av fyra eller drygt 2,5 miljoner personer utländsk bakgrund. Det är en ökning med 104 413 personer eller 4,2 procent jämfört med året innan. I tre kommuner har majoriteten av befolkningen utländsk bakgrund, Botkyrka, Södertälje och Haparanda. I de flesta kommuner, 259 av 290, ökade andelen personer med utländsk bakgrund, störst ökning hade Lekeberg, Knivsta och Upplands-Bro. I 31 av 290 kommuner minskade andelen personer med utländsk bakgrund. Störst minskning hade Dorotea, Ragunda och Ljusnarsberg.

Antalet hushåll ökade snabbare än befolkningen

Under 2018 tillkom det 63 887 hushåll i Sverige, till totalt 4 657 395. Främst ökar antalet hushåll på grund av den ökade folkmängden. Den vanligaste hushållsstorleken var enpersonshushåll, 1 839 986 stycken, däremot var den hushållsform som flest personer tillhör tvåpersonshushåll, 2 831 820 personer. Den största ökning av hushåll sker i enpersonshushållen, under året blev de 2,2 procent fler.

Antal hushåll och personer efter hushållsstorlek 2017 och 2018
 HushållsstorlekAntal hushållFörändringAntal personer
2018201720182017
1 person
1 839 986 1 800 832 2,2 1 839 986 1 800 832
2 personer
1 415 910 1 401 635 1,0 2 831 820 2 803 270
3 personer
552 514 549 189 0,6 1 657 542 1 647 567
4 personer
548 232 544 868 0,6 2 192 928 2 179 472
5 personer
198 683 196 559 1,1 993 415 982 795
6 personer
59 726 58 618 1,9 358 356 351 708
7+ personer
42 344 41 807 1,3 340 889 337 751
Uppgift saknas
.. .. .. 15 249 16 847
Samtliga hushåll
4 657 395 4 593 508 1,4 10 230 185 10 120 242

Under 2018 hade Sverige en folkökning på 1,1 procent medan antalet hushåll ökade med 1,4 procent. Det medförde att den genomsnittliga hushållsstorleken minskade från 2,20 personer per hushåll 2017 till 2,19 personer per hushåll 2018.

Definitioner och förklaringar

Asylsökande

En utländsk medborgare som begärt skydd mot förföljelse men vars ansökan fortfarande behandlas av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstolen. Personen är inte folkbokförd i Sverige och ingår därför inte i folkmängden.

Flykting

En person som har fått sin asylansökan beviljad av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen och som därmed har rätt att bosätta sig i landet. Flykting definieras enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen (2005:716).

Invandring

För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet.

Grund för bosättning

I gruppen Övrigt ingår följande tillstånd:

  • Ej EU/EES-medborgare varaktigt bosatta i annat EU-land
  • Tillräckliga medel EU/EES-medborgare
  • Adoptivbarn ej EU/EES-medborgare
  • Övriga tillstånd EJ EU/EES-medborgare
  • Permanent uppehållsrätt
  • Okänt

Personer med utländsk bakgrund

Avser personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Då uppgift om förälders födelseland saknas gäller följande:
För person född i Sverige antas förälder vara inrikes född
För utrikes född person antas förälder vara utrikes född

Nästa publiceringstillfälle

Månadsstatistik för februari publiceras 5 april klockan 9.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Befolkningssektionen

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Tomas Johansson

Telefon
010-479 64 26
E-post
tomas.johansson@scb.se

Pernilla Brynefelt

Telefon
010-479 62 72
E-post
pernilla.brynefelt@scb.se