Till innehåll på sidan

Folkmängd och befolkningsförändringar 2019

Kraftig ökning av britter som blev svenska medborgare under 2019

Statistiknyhet från SCB 2020-03-19 9.30

Under 2019 fick 64 206 personer svenskt medborgarskap. Det var en marginell ökning jämfört med året innan. En grupp som däremot ökade kraftigt var medborgare i Storbritannien och Nordirland som ansökte och fick svenskt medborgarskap. Under 2019 fick 4 495 britter svenskt medborgarskap, vilket var mer än tre gånger fler än året innan.

Brexit slog igenom i full kraft

Ända sedan Brexitvalet i juni 2016 har antalet brittiska medborgare som sökt och beviljats svenskt medborgarskap ökat, men i ganska långsam takt. Under 2019 skedde dock en markant ökning då 4 495 brittiska medborgare blev svenska medborgare. Det var en ökning med 3 155 personer jämfört med 2018, då 1 340 britter blev svenska medborgare. Vid årsskiftet fanns fortfarande 16 381 brittiska medborgare i befolkningen.

Antalet brittiska medborgare som fått svenskt medborgarskap, 2010-2019

Antalet brittiska medborgare som fått svenskt medborgarskap, 2010-2019

Den största gruppen som fick svenskt medborgarskap under 2019 var syriska medborgare. Under 2019 fick 20 066 syrier svenskt medborgarskap. Det var nästan en fördubbling jämfört med 2018, då 10 626 syrier fick svenskt medborgarskap.

Trots den kraftiga ökningen av både britter och syrier som blev svenska medborgare, var det totalt en liten ökning av nya svenska medborgare jämfört med 2018. Totalt fick 64 206 personer svenskt medborgarskap, vilket var 388 personer (0,6 procent) fler än 2018, då 63 818 personer blev svenska medborgare.

Somaliska medborgare och statslösa var de två grupper som minskade mest jämfört med året innan. Syriska medborgare är fortfarande den största gruppen utländska medborgare. På nyårsnatten 2019 bestod befolkningen av 116 372 syriska medborgare, vilket motsvarade 12 procent av samtliga utländska medborgare. Totalt var 9,1 procent av Sveriges befolkning utländska medborgare. Det motsvarar 940 580 personer.

Antalet asylsökande ökade något efter flera års minskning

Under 2000-talet har antalet asylsökande varierat mycket mellan åren. Fram till 2015 var det en tydlig ökande trend med en rejäl toppnotering 2015. Under hösten 2015 infördes strängare gränskontroller. Det har inneburit att antalet asylsökande minskat efterföljande år, men under 2019 ökade antalet asylsökande återigen. Totalt ansökte 21 958 personer om asyl, vilket var en ökning med 456 personer, eller 2,1 procent, jämfört med 2018, då 21 502 personer ansökte om asyl i Sverige.

I likhet med alla år sedan 2012 var den största gruppen av asylsökande syriska medborgare, 2 649 personer. Det var en liten minskning jämfört med 2018 då 2 709 syriska medborgare ansökte om asyl i Sverige. De största ökningarna av asylsökande var medborgare i Ukraina och Uzbekistan. De asylsökande ukrainarna ökade från 542 personer 2018 till 868 personer 2019, och de asylsökande uzbekerna ökade från 740 personer 2018 till 1 052 personer 2019.

De 10 vanligaste medborgarskapen för asylsökande 2019, antal personer 2018 och 2019

De 10 vanligaste medborgarskapen för asylsökande 2019, antal personer 2018 och 2019

Minskad invandring av anhöriga till flyktingar

För att invandra till Sverige behöver man i många fall ansöka om uppehållstillstånd. Det gäller dock inte för svenska och nordiska medborgare som har fri rörlighet. Sedan 2014 behöver inte heller medborgare i EU/EES ansöka om uppehållstillstånd vid invandring till Sverige, det räcker att ansöka om uppehållsrätt hos Skatteverket. För medborgare i övriga länder prövar Migrationsverket olika typer av ansökningar om uppehållstillstånd. En person med ett godkänt tillstånd gällande minst 12 månader ska folkbokföras i Sverige.

Av de 115 805 personer som invandrade under 2019 var 70 719 personer medborgare i länder utanför EU/EES. Invandringsskälen skiljer sig stort mellan olika länder. I likhet med 2018, var det under 2019 vanligast att invandra som anhörig till någon som är bosatt i Sverige.

Totalt var det dock en minskning av invandringen med drygt 9 000 personer jämfört med 2018. Minskningen berodde till största delen på en minskning av anhöriga till flyktingar. Största gruppen flyktinganhöriga var medborgare i Eritrea, medan Indien var det vanligaste medborgarskapet för övriga anhöriginvandrare under 2019. De flesta anhöriginvandrare är kvinnor, medan männen är i majoritet för de övriga invandringsskälen.

Grund för bosättning efter kön och medborgarskapsgrupp
Region Grund för bosättning Totalt Kvinnor Män Andel kvinnor Totalt 2018 Förändring procent
Totalt   115 805 54 079 61 726 46,7 132 602 ‑12,7
Norden och EU/EES   45 086 20 884 24 202 46,3 48 858 ‑7,7
Övriga länder   70 719 33 195 37 524 46,9 83 744 ‑15,6
  därav            
  Studerande 5 025 2 006 3 019 39,9 4 555 10,3
  Arbetsmarknad 11 537 2 849 8 688 24,7 11 123 3,7
  Anhöriga 22 831 14 724 8 107 64,5 23 173 ‑1,5
  Flyktinganhöriga 7 808 4 487 3 321 57,5 16 522 ‑52,7
  Flyktingar/skyddsbehövande 16 718 6 051 10 667 36,2 21 556 ‑22,4
  Övriga 6 800 3 078 3 722 45,3 6 815 ‑0,2

Invandringen till Sverige för arbete ökade för tredje året i följd, och invandringen för studier ökade för fjärde året i följd. För båda dessa invandringsskäl var medborgare i Indien den största gruppen. Afghanistan var det vanligaste medborgarskapet för invandrare från länder utanför EU/EES. Totalt invandrade 7 862 afghanska medborgare. Av dem fick 5 483 personer uppehållstillstånd som flykting/skyddsbehövande.

Folkökningen utgjordes nästan helt av personer med utländsk bakgrund

Under 2019 ökade Sveriges befolkning med 97 404 personer. Störst ökning hade personer med utländsk bakgrund. De blev 91 547 personer fler, vilket motsvarade 94 procent av hela folkökningen. Vid årets slut var 2 634 967 personer, eller 26 procent av befolkningen, antingen född utomlands eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

I tre kommuner, Botkyrka, Södertälje och Haparanda, har mer än hälften av befolkningen utländsk bakgrund. Lägst andel personer med utländsk bakgrund hade Piteå kommun, 7,8 procent. Under 2019 hade 248 kommuner en ökad andel personer med utländsk bakgrund i befolkningen. I resterande 42 kommuner minskade gruppens andel av befolkningen. Av dem hade bara 8 kommuner en ökande folkmängd under 2019.

40 procent av hushållen bestod av ensamstående utan barn

Vid utgången av 2019 fanns det 4 718 271 hushåll i Sverige. Det var en ökning med 60 876 hushåll, eller 1,3 procent jämfört med året innan. Majoriteten av hushållen är hushåll utan barn, 3 191 199 hushåll. Det var även dessa hushåll som ökade mest under året, 51 098 eller 1,6 procent.

Den största relativa ökningen hade hushåll bestående av en ensamstående med 3 eller fler barn, men den hushållstypen är ovanlig, 36 822 hushåll eller 0,8 procent av samtliga hushåll 2019. Den vanligaste typen av hushåll var ensamstående utan barn. Närmare 40 procent, eller 1 878 405 hushåll av samtliga hushåll, bestod av en ensamboende person.

Antal hushåll efter hushållstyp och antal barn 2019

Antal hushåll efter hushållstyp och antal barn 2019

Stor ökning av medellivslängden

Under 2019 dog 88 766 personer. Det var 3 419 dödsfall färre än under 2018 då 92 185 personer dog. Det minskade antalet döda leder i sin tur till en kraftigt ökad medellivslängd för både kvinnor och män för 2019.

Medellivslängden för kvinnorna var 84,73 år, en ökning med 0,48 år. Männens medellivslängd var 81,34 år, vilket var en ökning med 0,56 år jämfört med 2018. Det var den största ökningen mellan två år för både kvinnor och män sedan 1994, då medellivslängden för båda könen ökade med 0,59 år. Jämfört med 2018 var dödstalen lägre i nästan alla åldersgrupper, även om minskningen av antalet döda främst var koncentrerad till de högsta åldrarna.

Befolkningsstatistik på demografiska statistikområden publiceras i SCB:s statistikdatabas

Som ett led i SCB:s arbete med att tillgängliggöra mer statistik utökas idag statistikdatabasen med statistik över befolkning och hushåll för Sveriges 5 984 Demografiska statistikområden (DeSO). DeSO är en rikstäckande indelning som följer läns- och kommungränser. Området med störst befolkning ligger i Malmö kommun och hade 5 291 invånare vid årsskiftet. Minst folkmängd hade ett område i Munkfors kommun med 663 invånare.

Med statistiken kan man se att det finns stora skillnader mellan olika områden. Området med högst andel kvinnor, 62 procent, ligger i Stockholms kommun medan området med högst andel män, 69 procent, hittas i Linköpings kommun. I Malmö kommun hittar man området med högst koncentration av personer med utländsk bakgrund, 96 procent av befolkningen. I Bollnäs kommun finns det DeSO med högst andel personer med svensk bakgrund, 97 procent av befolkningen.

Området med högst andel utrikes födda ligger i Uppsala kommun, där 88 procent av befolkningen är född utomlands. I Piteå kommun hittar man området med högst andel av befolkningen som är född i Sverige, 98 procent av befolkningen.

Högst andel av befolkningen som är gifta finns i ett område i Tjörns kommun där mer än hälften av befolkningen, 54 procent, är gifta. I Uppsala kommun ligger området med högst andel skilda, 21 procent av befolkningen. Området som har högst andel hushåll av typen sammanboende med barn hittas i Knivsta kommun. Där består 72 procent av hushållen av ett par med minst ett barn.

Det händer dock att par med barn separerar. I Eskilstuna finns området med högst andel ensamstående med barn. Per den 31 december 2019 var 22 procent av hushållen en ensamstående person med minst ett barn.

Definitioner och förklaringar

Medborgarskap/Medborgarskapsbyten

Många länder, däribland Sverige, tillåter en person att ha mer än ett medborgarskap. I folkbokföringen på Skatteverket kan upp till tre medborgarskap registreras, men om ett av dem är svenskt är det endast det svenska medborgarskapet som är registrerat.

I befolkningsstatistiken redovisas sedan länge endast ett medborgarskap/tidigare medborgarskap per person. Detta medborgarskap bestäms baserat på en prioriteringslista. Mer om det finns att läsa i Befolkningsstatistikens kvalitetsdeklaration 2019 (pdf).

Asylsökande

En utländsk medborgare som begärt skydd mot förföljelse, men vars ansökan fortfarande behandlas av Migrationsverket och/eller Migrationsdomstolen. Personen är inte folkbokförd i Sverige och ingår därför inte i folkmängden.

Flykting

En person som har fått sin asylansökan beviljad av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen, och som därmed har rätt att bosätta sig i landet. Flykting definieras enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen (2005:716).

Invandring

För att räknas som invandrad krävs att man har för avsikt att stanna i Sverige i minst tolv månader samt har uppehållstillstånd/uppehållsrätt (gäller inte nordiska medborgare) och folkbokför sig i landet.

Grund för bosättning

I gruppen Övrigt ingår följande tillstånd:

• Ej EU/EES-medborgare varaktigt bosatta i annat EU-land
• Tillräckliga medel, EU/EES-medborgare
• Adoptivbarn, ej EU/EES-medborgare
• Övriga tillstånd, ej EU/EES-medborgare
• Permanent uppehållsrätt
• Okänt

Personer med utländsk bakgrund

Avser personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Då uppgift om förälders födelseland saknas gäller följande:

• För person född i Sverige antas förälder vara inrikes född
• För utrikes född person antas förälder vara utrikes född

Registerbaserad hushållsstatistik

Den registerbaserade hushållsstatistiken bygger på folkbokföring på lägenhet. Alla personer i bostaden kopplas därefter samman baserat på relationer. Dessa relationer är barn/föräldrar och par. Om alla i hushållet kan kopplas ihop till en familj definieras hushållet som ensamstående eller sammanboende med eller utan barn.

Om det i bostaden finns minst en person som inte går att koppla ihop med de övriga personerna i bostaden, definieras hushållet som ett övrigt hushåll. Mer om hushållsstatistiken finns att läsa i Registerbaserad hushållsstatistik (pdf).

Återstående medellivslängd/medelålder för avlidna

Medellivslängd är ett demografiskt mått som visar hur länge en man eller kvinna skulle leva i genomsnitt, om risken att dö i samtliga åldrar är densamma som under det år som beräkningen görs. Medellivslängden skiljer sig något från den observerade medelåldern för de som avlidit under året, då den påverkas av födelsekullarnas olika storlek.

Demografiska statistikområden (DeSO)

DeSO är en rikstäckande indelning som följer läns- och kommungränser. Indelningen tar hänsyn till de geografiska förutsättningarna så att gränserna, i möjligaste mån, följer exempelvis gator, vattendrag och järnvägar. Viktiga byggstenar som använts för att skapa DeSO är tätorter och valdistrikt.

DeSO – Demografiska statistikområden

Nästa publiceringstillfälle

Månadsstatistik för februari publiceras den 7 april 2020 kl. 9:30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Befolkningssektionen

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Tomas Johansson

Telefon
010-479 64 26
E-post
tomas.johansson@scb.se

Linus Garp

Telefon
010-479 66 56
E-post
linus.garp@scb.se