Till innehåll på sidan

Frågor och svar om Folk- och Bostadsräkningar, Census med mera

Att veta hur många personer det bor i ett land eller region är en viktig del i planeringsarbete på lokal och nationell nivå. Även uppgifter om hur stort bostadsbeståndet är, samt dess struktur, är viktiga komponenter. För att få en heltäckande bild av personer och bostäder har så kallade folk- och bostadsräkningar genomförts i Sverige. Det innebär att man räknar alla folkbokförda personer och bostäder i landet.

Första folkräkningarna

Historiskt, redan på mitten av 1700-talet, var det prästerna som registrerade personerna i församlingen. Vilket kan sägas vara de första folkräkningarna i Sverige. Efter det har folkräkningar genomförts kontinuerligt. Bostäder började man räkna/registrera först på 1910-talet. Kombinerade folk- och bostadsräkningar har genomförts i Sverige sedan 1960. Hur undersökningarna har genomförts har förändrats över tid.

Information om folkräkningarna finns här, Folkräkningen 1910–1960 (scb.se)

Tidigare folk- och bostadsräkningar 1960–1990 (FoB)

Under perioden 1960–1990 kallades undersökningarna folk- och bostadsräkningar, eller FoB (FoB60-FoB90). Hur FoB genomfördes dessa år varierar något men en insamling skedde i varje undersökning. Insamling skedde genom enkäter till personer i den folkbokförda befolkningen samt till fastighetsägare. Uppgiftsskyldigheten reglerades i Lag om en folk- och bostadsräkning (SFS) för respektive FoB. De insamlade uppgifterna användes bland annat för att skapa hushåll. Utöver de uppgifter som samlades in hämtades även uppgifter från register av olika slag. Användandet av registeruppgifter ökade under dessa år. Resultaten från flera av undersökningarna hade även som syfte att kontrollera folkbokföringen. Under den här perioden framkom det kritik mot insamlingen ur integritetsynpunkt. Kritiken var intensiv från och med FoB70, och är en anledning till att i efterföljande räkningar frångå insamling direkt från befolkning och fastighetsägare.

Information om tidigare FoB återfinns här, https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-storlek-och-forandringar/tidigare-folk-och-bostadsrakningar-1960-1990-fob/#_Dokumentation

Är det någon skillnad på begreppen folkräkning och folk- och bostadsräkning?
Ja, det finns en viss skillnad men den gemensamma nämnaren är i Sverige att båda begreppen omfattar enbart folkbokförda personer.

Folkräkning: Enbart personer omfattas. I Sverige avses de personer som är folkbokförda, det vill säga de personer som ingår i Registret över totalbefolkningen (RTB) som bygger på uppgifter från Skatteverkets folkbokföringsdatabas. Begreppet folkräkning används inte längre.

Folk- och bostadsräkning: Omfattar både folkbokförda personer samt bebodda och obebodda bostadslägenheter. Lägenheterna utgör grunden för att avgränsa ett bostadshushåll.

Har en fysisk (knacka dörr) folkräkning gjorts i Sverige?  

En fysisk folkräkning har aldrig genomförts i Sverige i modern tid och det är högst oklart hur den skulle kunna genomföras och hur resultatet skulle kunna användas.

Hur mycket kostar en folk- och bostadsräkning (FoB)?

Kostnaden för den senast folk- och bostadsräkningen (FoB) som genomfördes 1990 med hjälp av blanketter uppgick till ca 250 miljoner kr.

Hur ofta genomfördes folk- och bostadsräkningarna (FoB)?

FoB gjordes vart femte år mellan 1960–1990.

Var folk- och bostadsräkningarna 1960–1990 reglerade?

Ja, de reglerades i Lag om en folk- och bostadsräkning (SFS) för respektive FoB. Där fanns det föreskrifter om bland annat genomförande, innehåll, uppgiftsskyldighet och insamlingsförfarande.

Hur gjordes en folk- och bostadsräkning tidigare?

Uppgifterna till FoB hämtades in dels från frågeblanketter till alla personer som var folkbokförda, och över 15 år, samt från fastighetsägare, dels från be­fint­liga administrativa och statistiska register.

Vilka ingick i en folk- och bostadsräkning (FoB)?

Ramen för folk- och bostadsräkningar har utgjorts av RTB (Registret över totalbefolkningen). Före 1970 användes mantalslängderna. Ramen har således varit de personer som var folkbokförda i Sverige vid referenstidpunkten.

Hur bildades hushåll i en folk- och bostadsräkning (FoB)?

Uppgiftslämnarna svarade på en blankett vilka som bodde i hushållet. För att sedan kunna bilda hushåll krävdes det att personerna i hushållet bodde i samma bostadslägenhet och att samtliga personer i hushållet var folkbokförda i samma kommun.

Registerbaserade folk- och bostadsräkningar 2011- (Census)

1995 beslutade riksdagen att nästa folk- och bostadsräkning skulle baseras helt på uppgifter i register. För att göra det möjligt med en helt registerbaserad ansats i kommande folk- och bostadsräkning behövdes register både över befolkning och över lägenheter. Uppgifter om alla folkbokförda personer fanns redan tillgängliga i folkbokföringsregistret, men ett register över alla lägenheter/bostäder i landet saknades. Beslut togs om att bygga upp ett lägenhetsregister över alla lägenheter i landet. Det vill säga lägenheter i alla typer av hus, allt från småhus med en lägenhet till flerbostadshus med flera lägenheter. Lantmäteriet blev ansvarig myndighet för registret. Uppbyggnaden av registret startade 2008. För att koppla ihop personer och lägenheter kompletterades folkbokföringen med uppgift om lägenhet. Efter det kunde Sverige genomföra sin första helt registerbaserade folk- och bostadsräkning, Census 2011.  

Från 1990 till 2011 gick Sverige alltså från en ansats med direktinsamling av uppgifter i kombination med registeruppgifter till en helt registerbaserad lösning. Förutom register över befolkningen och lägenheter användes även register över utbildning, sysselsättning och yrke.  

Vad är Census?

Census motsvarar en folk- och bostadsräkning. Alla EU-medlemsländer har skyldighet att genomföra en Census vart tionde år, men länderna får själva välja vilken metod/modell man använder sig av. Sveriges census är helt registerbaserad och grunden är den folkbokförda befolkningen.

Varför gör Sverige just registerbaserade folk- och bostadsräkningar (Census)?

Sverige har registerbaserad folk- och bostadsräkningar därför att det finns tillgång till kvalitetsmässigt bra registerdata och att det är kostnadseffektivt samt för att minska uppgiftslämnarbördan för allmänheten. Internationellt ser det olika ut vilken metod man använder. 

Vad kostar det att göra en Census?

Kostnaden för Census 2021 beräknas till 13–14 miljoner kr.

Vilka ingår i en registerbaserad folk- och bostadsräkning (Census)?

Ramen för folk- och bostadsräkningar utgörs av RTB (Registret över totalbefolkningen). Ramen är således de personer som är folkbokförda i Sverige vid referenstidpunkten.

Är den registerbaserade folk- och bostadsräkningen (Census) reglerad?

Ja, den är EU-reglerad. EU:s medlemsländer har skyldighet att genomföra en census (folk- och bostadsräkning) för 2021. Sveriges census baseras helt på register och referenstidpunkten kommer vara 31 december 2021.

EU-förordningar som reglerar kommande census är:
Europaparlamentets och Rådets förordning  nr 763/2008
Kommissionens genomförandeförordning nr 2017/543
Kommissionens förordning nr 2017/712
Kommissionens genomförandeförordning nr 2017/881
Kommissionens genomförandeförordning nr 2018/1799

Folkbokföring

Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. Den svenska folkbokföringen har gamla anor. Under lång tid var det kyrkan som skötte folkbokföringen. Då fanns registren i kyrkoböcker. Från och med den 1 juli 1991 ansvarar Skatteverket för folkbokföringen. Det huvudsakliga syftet med folkbokföringen är att tillgodose samhällets behov av basuppgifter om befolkningen.

Vem ansvarar för kvaliteten i folkbokföringen?

Kvaliteten i folkbokföringen ansvarar Skatteverket för.

Vad gjorde SCB när fel upptäcktes i folkbokföringen i samband med FoB?

Folk- och bostadsräkningarna 1960–1985 hade som syfte att utgöra en kontroll av folkbokföringen. Detta reglerades i respektive FoB-lag. Arbetet gjordes i samarbete med Riksskatteverket och pastorsämbetena.

Kontroll av folkbokföringen upphörde i samband med Folk- och bostadsräkningen 1990.

SCB har uppdraget att göra en Census 2021, men inget tillsynsuppdrag avseende folkbokföringen.

Hur stort är folkbokföringsfelet?

Det finns en modell för att uppskatta folkbokföringsfelet. Modellen hanterar de tre felen övertäckning, undertäckning och felaktig folkbokföringsadress.

Övertäckning avser personer som är folkbokförda trots att de enligt gällande lagstiftning inte borde vara det. Undertäckning avser personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Felaktig folkbokföringsadress avser personer som är folkbokförda på fel adress.

För år 2017 uppskattas folkbokföringsfelet till 195 000 personer uppdelat på 64 000 för övertäckning, 12 000 för undertäckning och 119 000 felaktig folkbokföringsadress. Uppskattningen bygger på en modell som tar hjälp av information i olika administrativa register. Modellen fångar därmed inte förhållanden som inte avspeglas i sådan registerinformation.

Den individbaserade statistiken bygger i huvudsak på den del av befolkningen som är folkbokförd. Folkbokföringen hanteras av Skatteverket som aviserar uppgifterna till olika myndigheter och organisationer. SCB hanterar dessa uppgifter löpande och de bildar det som benämns RTB (Registret över totalbefolkningen).

Registret används till att publicera befolkningsstatistik men också som ram för mycket av myndighetens övriga statistik där individer och hushåll utgör objekten.

I huvudsak anser SCB att registret håller en god kvalitet, vilket redovisas i de kvalitetsdeklarationer som publiceras, se under kapitel 2 Tillförlitlighet för till exempel Befolkningsstatistik https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/#_Dokumentation och Hushållens boende, https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/hushallens-boende/#_Dokumentation.

Även om kvaliteten i folkbokföringen och därmed RTB är god, har en del brister uppmärksammats de senaste åren, bland annat i Riksrevisionens granskningsrapport från 2017, ”Folkbokföringen – ett kvalitetsarbete i uppförsbacke (RiR 2017:23)”, https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2dac6/1518435495051/RiR_2017_23_FOLKBOKF%C3%96RING_ANPASSAD.pdf

Hur hanteras folkbokföringsfelet?

Till följd av dessa brister har Skatteverket bedrivit olika utvecklingsarbeten bland annat i syfte att mäta kvaliteten i folkbokföringen. Ett exempel på det är Skatteverkets rapport från 2018, ”Kvalitetsuppföljning i folkbokföringsregistret” https://skatteverket.se/download/18.35c34f651660af3747c1503/1538118209239/2018-skv-kvalitetsuppfoljning-i-folkbokforingsregistret.pdf. Till rapporten finns det också en underlagsrapport som har tagits fram av SCB, https://skatteverket.se/download/18.309a41aa1672ad0c83756a6/1544701493022/SCB%20Folkbokf%C3%B6ringsfelet%2020180920.pdf

Ett annat exempel på arbete som har genomförts är SCB:s rapport från 2015 om övertäckning i RTB, http://share.scb.se/OV9997/data/OV9999_2015A01_BR_BE96BR1501.pdf.

En sista hänvisning, som samlat presenterar resultatet kring kvaliteten i folkbokföringen, är kapitel 9.4 Folkbokföringsfelet, i Skatteverkets årsredovisning, https://www.skatteverket.se/privat/etjansterochblanketter/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/165.4.39f16f103821c58f680007245.html.

Görs det kontroller av felaktigt bokförda personer?

Ja, Skatteverket genomför folkbokföringskontroller. Det finns ett uppdrag att komma åt felaktig folkbokföring kopplad till brottslighet: FI2020/02991/S3           

Regeringen ger i uppdrag åt de tolv myndigheter som ingår i samverkan mot grov och organiserad brottslighet (Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten) att, inom ramen för samverkan, inrätta ett pilotprojekt som syftar till att komma åt felaktig folkbokföring kopplad till organiserad brottslighet. Pilotprojektet ska bedrivas i sådana områden där myndigheterna bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara särskilt förekommande.

Befolkningsstatistik

Befolkningsstatistiken syftar till att belysa folkmängdens storlek och förändringar i Sverige, befolkningens sammansättning, invandring, bostadshushållens antal och sammansättning samt asylsökande. Statistiken bygger på registeruppgifter som i sin tur bygger på administrativa data. Statistiken om personer och om hushåll baseras på uppgifter från Skatteverkets folkbokföring. Statistiken om grund för bosättning och asylsökande baseras på administrativa uppgifter från Migrationsverket.

Befolkningsstatistiken utgör en viktig förutsättning för planerings- och utredningsarbete inom statliga och kommunala verksamheter. Vidare används statistiken för rapportering på internationell nivå till bland annat EU:s statistiska organ Eurostat. Statistiken används också av näringslivet, forskare och allmänheten.

Varför registerbaserad statistik i stället för att direktinsamla från uppgiftslämnare?

Sverige har registerbaserad Befolkningsstatistik därför att det finns tillgång till kvalitetsmässigt bra registerdata och att det är kostnadseffektivt samt för att minska uppgiftslämnarbördan för allmänheten. Internationellt ser det olika ut vilken metod man använder. 

Är Befolkningsstatistiken reglerad?

Det finns stöd för bland annat Befolkningsstatistiken och den registerbaserade folk- och bostadsräkningen i Förordningen om den officiella statistikens 4 § där följande text återfinns:

Uppgifter för den officiella statistiken ska samlas in på ett sådant sätt att uppgiftslämnandet
   1. blir så enkelt som möjligt,
   2. står i proportion till användarnas behov, och
   3. är en rimlig arbetsbörda för uppgiftslämnarna.

De statistikansvariga myndigheterna ska vid framställning av officiell statistik i så stor utsträckning som möjligt använda uppgifter ur befintliga register.”

Vilka ingår i Befolkningsstatistiken?

Ramen för Befolkningsstatistiken utgörs av RTB (Registret över totalbefolkningen). Ramen är således de personer som är folkbokförda i Sverige vid referenstidpunkten.

Övrigt

Genomföra en faktisk folkräkning?

Om syftet med en faktisk folkräkning är att komma till rätta med kriminalitet kopplad till bidragsbrott är det en fråga för andra än en nationell statistikmyndighet som SCB. Det är högst oklart hur den skulle kunna genomföras och hur resultatet skulle kunna användas.

SCB ser inget behov att genomföra en faktisk nationell folkräkning för att förstärka Befolkningsstatistiken eller den registerbaserade folk- och bostadsräkningen. Men åtgärder som förbättrar kvaliteten i folkbokföringen kommer att bidra till en ökad kvalitet i Befolkningsstatistiken och den registerbaserade folk- och bostadsräkningen.

SCB:s uppgift är att sammanställa datamaterial till statistisk som kan användas för beslutsfattande, debatt och forskning. Något intresse för enskilda individers värden finns inte utifrån SCB:s uppdrag. Om det däremot finns systematiska felaktigheter i datamaterial som används för statistikframställning behöver SCB kännedom om det för att eventuellt kunna kompensera för felaktigheterna eller åtminstone kunna beskriva statistikens kvalitet.

Redan idag registreras ej folkbokförda personer hos Skatteverket genom att de tilldelas samordningsnummer. Regeringen har gett en utredning i uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för att rätt uppgifter om folkbokförda registreras i folkbokföringsdatabasen och att lämna förslag till ett säkrare system för samordningsnummer. Ett av utredningens förslag är att asylsökande ska efter begäran från Migrationsverket tilldelas ett samordningsnummer. För mer information se, Om folkbokföring, samordningsnummer och identitetsnummer, SOU 2021:57 (regeringen.se)

Varför behövs statistik om hushåll, boende och bostad? 

Statistik om hushåll, boende och bostad utgör grundläggande kunskaper som behövs om ett samhälle och statistiken används som underlag för beslutsfattare, allmänhet och forskare. Statistiken behövs på nationell, regional och kommunal nivå för planering, resursfördelning, forskning med mera.

Finns det inga andra sätt att samla in information om hushåll, boende och bostad? 

Alternativet är att göra en folk- och bostadsräkning med blankett som ska fyllas i av alla personer över 15 år samt alla fastighetsägare. Det görs i många andra länder i världen och det gjorde Sverige fram till 1990. Att framställa statistik genom att genomföra en urvalsundersökning är inte möjligt eftersom resultatet ibland används för små regionala områden, till exempel stadsdelar.

Gör bara Sverige folk- och bostadsräkningar?

I hela världen genomförs regelbundet stora folk- och bostadsräkningar som samlar in samma typ av information. I Danmark och Finland har lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet använts för att framställa statistik sedan årtionden. I Norge har detta gjorts sedan 2001. Inom FN och EU finns rekommendationer om att en folk- och bostadsräkning bör göras minst vart tionde år.

Blir statistiken bättre om man ”knackar dörr”?

Det är högst oklart hur det skulle genomföras, vilka resultat som skulle uppnås och hur det skulle användas. Svårt att besvara då det inte genomförts någon faktisk folkräkning i Sverige i modern tid.

Hur stor blir kostnaden att genomföra en faktisk folkräkning idag?  

Tyvärr är det inte möjligt att uppskatta kostnader för en faktisk folkräkning. Upplägget av en sådan undersökning skulle behöva specificeras tydligt. Man kan dock få en uppfattning om man relaterar till kostnaderna för den folk- och bostadsräkning som genomfördes 1990, vilka uppgick till 250 miljoner kr.

Vilka för- resp. nackdelar finns med de olika metoderna?

Metod A. Använda befintliga registerdata hämtad från Lägenhetsregistret och Registret över totalbefolkningen (dvs alla folkbokförda personer) samt andra administrativa register.

Fördelar

  • Det absolut främsta argumentet för att använda registerdata är de ekonomiska besparingarna för staten och kommunerna jämfört med tidigare folk- och bostadsräkningar.
  • Kostnaderna för nästa registerbaserade Census 2021 beräknas uppgå till 13–14 miljoner.
  • Ingen uppgiftslämnarbörda för enskilda personer och fastighetsägare.
  • Produktionstiden är mycket kortare.
  • Enklare att genomföra genom att inga blanketter behöver skickas ut, samlas in och dataregistreras.
  • Statistiken kan tas fram mer frekvent jämfört med en traditionell FoB. Idag redovisas bland annat årlig statistik över hushåll och boende.
  • En mindre organisation behövs för att producera statistik från registerdata. I Census 2021 är ca 10–15 personer mer eller mindre involverade.
  • Inom EU är målet att alla medlemsländer går mot att använda registerdata för att EU-statistiken ska tillgängliggöras snabbare. Inom EU går fler och fler länder över till att använda uppgifter i register i större utsträckning.

Nackdelar

  • Kan inte redovisa det faktiska boende, enbart det folkbokförda, men för de allra flesta stämmer det faktiska och det folkbokförda boendet överens.
  • Kvalitetsbrister i Lägenhetsregistret och Registret över totalbefolkningen påverkar statistikens kvalitet, till exempel folkbokföringsfel.
  • All statistikredovisning sker utifrån de variabler som finns tillgängliga i registren, ger inga möjligheter att utöka redovisningen utifrån andra frågeställningar som till exempel arbetad tid. Arbetad tid är dock inget som regleras av EU-förordningarna.

Metod B. Genomföra en traditionell (ur svensk synvinkel) folk- och bostadsräkning med blankett till allmänheten (alla folkbokförda personer över 15 år) samt fastighetsägare.

Fördelar

  • Kan redovisa det faktiska boendet för de personer som är folkbokförda i Sverige.
  • Materialet kan användas för att mäta kvaliteten i folkbokföringen.
  • Ger möjlighet att fråga om sådana uppgifter som inte finns tillgängliga i registren, till exempel arbetad tid.

Nackdelar

  • Stora kostnader (kostnaden för senaste folk- och bostadsräkningen som genomfördes 1990 uppgick till 250 miljoner kr).
  • Stor organisation och mer komplicerat arbete, både för staten och alla kommunerna, kring genomförandet av utskick av blanketter (ca 8,4 miljoner personblanketter), insamling och dataregistrering.
  • Dagens bortfallsproblem påverkar kostnader och kvaliteten på statistiken.
  • Statistik över hushåll och boende skulle redovisas var 10:e år.
  • Kvalitetsbrister finns i alla total- och urvalsundersökningar.
  • Inte tillräckligt incitament för att få enskilda personer att fylla i uppgifter om andra personer som ingår i hushållet och som uppehåller sig illegalt i landet.