De närmaste åren förväntas en stor folkökning, uppemot 150 000 personer per år. Det beror främst på ett antagande om en fortsatt hög invandring till Sverige, framförallt från Syrien. På längre sikt antas en något mindre folkökning, ungefär 50 000 per år.

Varje år under hela prognosperioden beräknas fler födas än avlida. Det kommer också vara fler invandrare än utvandrare alla år. Fram till år 2045 har nettomigrationen (att fler invandrar än utvandrar) störst betydelse för folkökningen. Efter 2045 har den naturliga folkökningen (att fler föds än dör) större betydelse än migrationen för folkökningen.

Allt fler skolbarn, äldre och utrikes födda

En tydlig förändring i befolkningsstrukturen är en ökning av antalet äldre. Livslängden har ökat, och antas fortsätta öka, vilket medför fler äldre. År 2045 beräknas det finnas över en miljon personer i Sverige som är 80 år och äldre. Den kraftiga ökningen av antalet äldre innebär att andelen i åldrarna 20–64 år minskar, trots att antalet personer i åldersgruppen ökar. År 2014 var 58 procent av befolkningen i dessa åldrar och till år 2060 har andelen minskat till 52 procent. Antalet barn i skolåldrarna, 7–15 år, förväntas också att öka, mest de närmaste 20 åren. I mitten av 2030-talet beräknas det finnas mer än 30 procent fler barn i skolåldrarna än idag.

En annan tydlig förändring i befolkningsstrukturen är att allt fler i de mest yrkesaktiva och äldre åldrarna är födda utomlands. År 2014 var en femtedel av befolkningen i åldern 25–64 år födda utomlands. Den andelen beräknas öka till en fjärdedel år 2020 och nära en tredjedel år 2030. Vartefter åren går ökar andelen utrikes födda i de äldre åldrarna och år 2060 beräknas en fjärdedel av de som är 80 år och äldre vara födda utomlands.

Fortsatt hög migration både till och från Sverige

Prognosen över asylinvandringen bygger på Migrationsverkets antagande om att många människor förväntas söka skydd i Sverige, främst från inbördeskrigets Syrien. Konflikten förväntas mattas av efter några år vilket innebär en lägre asylinvandring. De närmaste åren förväntas anhöriginvandringen ligga kvar på relativt höga nivåer och migrationen till och från andra EU-länder väntas fortsätta att öka. På längre sikt antas en fortsatt invandring från oroshärdar i världen, men den antas inte vara på samma höga nivå som idag och de närmast kommande åren.

En ökad invandring leder även till att fler flyttar ut ur landet. Utvandringen av personer födda i ett annat land , liksom av Sverigefödda, förväntas öka under hela prognosperioden.

Kvinnor förväntas i snitt få ungefär lika många barn i framtiden som idag. Däremot antas det finnas fler kvinnor i barnafödande åldrar vilket gör att det varje år under prognosperioden beräknas födas fler barn jämfört med idag.

År 2014 var medellivslängden vid födelsen 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. Fram till år 2060 beräknas den öka till 89 år för kvinnor och nära 87 år för män. Av de flickor som föds 2015 beräknas hälften leva till minst 94 års ålder. För pojkar förväntas motsvarande ålder bli 92 år. Detta kan jämföras med de som föddes för 100 år sedan, 1915. Av flickorna i den årskullen levde hälften till minst 80 år och hälften av pojkarna till 73 år.

Sveriges framtida befolkning 2015–2060