Till innehåll på sidan

Antal barn per kvinna efter födelseland 1970–2020 samt framskrivning 2021–2070

diagram

Kommentarer

Periodfruktsamheten mäts med det summerade fruktsamhetstalet. Det är ett mått som anger det antal barn en kvinna skulle få i genomsnitt under sin livstid om fruktsamheten, benägenheten i olika åldrar att få barn, förblev densamma som under det år beräkningen görs.

Att barnafödandet har varierat över tid har flera förklaringar. Från slutet av 1960-talet till mitten av 1980-talet skedde en nedgång i barnafödandet som till stor del berodde på att det var en period då fler kvinnor började lönearbeta. Även tillgången till bättre och säkrare preventivmedel bidrog till nedgången.

Minskningen ersattes av en uppgång åren runt 1990, vilket kan förklaras dels av en stark konjunktur men även av förändringar i familjepolitiken. Under senare delen av 1990-talet var det återigen en nedgång i barnafödandet. Den berodde till stor del på lågkonjunkturen som medförde att speciellt yngre kvinnor och män fick svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Allt fler gick vidare till högre studier och sköt barnafödandet på framtiden. År 1999 var barnafödandet det lägsta någonsin i Sverige, 1,5 barn per kvinna. Under 2000-talet ökade barnafödandet fram till 2010 men därefter har det minskat. År 2020 var det summerade fruktsamhetstalet 1,67 barn per kvinna.

Det summerade fruktsamhetstalet kommer att variera mer i framtiden än vad som är antaget i framskrivningen. Antagandet är snarare ett medelvärde än ett antagande om den mest sannolika nivån ett enskilt år. De första framskrivningsåren skattas genom att ta hänsyn till aktuella trender och konjunkturer i barnafödandet.

Sverigefödda och utrikes föddas fruktsamhetstal har till stor del följt samma variationer, om än högre fruktsamhetstal bland utrikes födda kvinnor. Utrikes födda kvinnor har ofta en högre fruktsamhet kort tid efter invandring. In- och utflyttning gör att inte alla utrikes födda kvinnor finns i Sverige under hela sin fruktsamma period. Det gör att periodfruktsamheten för utrikes födda ofta blir hög. Under framskrivningsperioden förväntas utrikes födda kvinnors fruktsamhetstal fortsätta vara högre men på sikt antas skillnaderna jämfört med kvinnor födda i Sverige minska.

På kort sikt kan framskrivningen ses som en befolkningsprognos. På längre sikt ska framskrivningen ses som just en framskrivning av befolkningen, om det beteende och de trender som vi idag kan se fortsätter i framtiden. Dessutom antas att de regelverk som gäller i dag fortsätter att gälla under hela framskrivningsperioden. Redan på kort sikt kan förändringar i samhället göra att förutsättning­arna för framskrivningen förändras.

Mer om statistiken

Källdata
Ladda ner som Excel

Källa
SCB

Senast uppdaterad
2021-04-28

Har du frågor om statistiken?