Återstående medellivslängd efter utbildningsnivå
Svag ökning i medellivslängd för ensamstående kvinnor med låg utbildningsnivå
Statistiknyhet från SCB 2020-05-28 9.30
Sedan 2012 har medellivslängden ökat i samtliga befolkningsgrupper. Ökningen var minst för ensamstående kvinnor med lägst utbildningsnivå och störst för sammanboende män med lägst utbildning.
Medellivslängden är högre för kvinnor än för män, högre för sammanboende än för ensamstående och högre för de med längre jämfört med kortare utbildning. Medellivslängden ökar stadigt i Sverige, både för kvinnor och för män. Det gäller även de flesta andra länder.
År 2019 var antalet återstående år räknat från 65 års ålder 22 år för kvinnor och cirka 19,5 år för män. Jämfört med 2012 har medellivslängden ökat med knappt 1 år för kvinnor och drygt 1 år för män. Men ökningen har inte varit lika stor för alla, den har varit störst för dem med eftergymnasial utbildning och något mindre för dem med en gymnasial och förgymnasial utbildning. Ökningen är störst för de som har högst medellivslängd. För kvinnor är dock ökningen ännu större för samtliga kvinnor. Det beror på en ökande andel kvinnor i gruppen med högst utbildningsnivå, de som också har den högsta medellivslängden.
| Kvinnor | Män | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2019 | Förändring | 2012 | 2019 | Förändring | ||
| Utbildningsnivå | |||||||
| Förgymnasial | 20,17 | 20,72 | 0,55 | 17,67 | 18,60 | 0,93 | |
| Gymnasial | 21,34 | 22,00 | 0,66 | 18,73 | 19,46 | 0,73 | |
| Eftergymnasial | 22,93 | 23,73 | 0,80 | 20,15 | 21,28 | 1,13 | |
| Totalt | 21,04 | 22,01 | 0,97 | 18,50 | 19,56 | 1,06 | |
| Skillnader mellan grupper | |||||||
| Gymnasial-förgymnasial | 1,17 | 1,28 | 0,11 | 1,06 | 0,86 | ‑0,20 | |
| Eftergymnasial-gymnasial | 1,59 | 1,73 | 0,14 | 1,42 | 1,82 | 0,40 | |
| Eftergymnasial-förgymnasial | 2,76 | 3,01 | 0,25 | 2,48 | 2,68 | 0,20 | |
Statistiken avser personer födda i Sverige 65 år och äldre
Det finns sedan några år en trend mot att skillnader i medellivslängd mellan utbildningsgrupperna ökar, och det gäller för både kvinnor och män. Ett undantag är för män med gymnasial och förgymnasial utbildning där skillnaden är mindre 2019 jämfört med 2012.
Större skillnader för ensamstående
Det finns tydliga skillnader i medellivslängd efter utbildningsnivå inom var och en av grupperna ensamstående, sammanboende och övriga hushåll. Inom var och en av de olika utbildningsgrupperna har också sammanboende personer högre medellivslängd än ensamstående och de som bor i övriga hushåll. Skillnaden mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildning är störst för ensamstående kvinnor, 3,6 år, och minst för sammanboende män, 1,8 år. För både kvinnor och män är skillnaden mellan utbildningsgrupperna minst bland sammanboende.
Statistiken i diagrammet avser personer födda i Sverige 65 år och äldre. Övriga hushåll kan bland annat vara flergenerationsboende eller flerpersonshushåll till exempel äldreboende.
Det finns vissa skillnader mellan könen för hur medellivslängden varierar mellan utbildningsnivå och hushållstyp. Bland ensamstående och sammanboende är skillnaden i medellivslängd mellan utbildningsgrupperna något större bland kvinnor än bland män. Bland män finns istället en något större skillnad i medellivslängd mellan sammanboende och ensamstående för de med förgymnasial och gymnasial utbildning. Bland annat har sammanboende män med en förgymnasial utbildning har 1,3 års högre medellivslängd än ensamstående män med eftergymnasial utbildning, 20,4 jämfört med 19,1 återstående år. För kvinnor är det istället ensamstående med eftergymnasial utbildning som har högre medellivslängd än sammanboende med förgymnasial utbildning, 23 jämfört med 22,3 år.
Liten livslängdsökning för kvinnor med lägst utbildning
Under perioden 2012–2019 har medellivslängden ökat mest för sammanboende och personer med eftergymnasial utbildning. Men den har nästan inte ökat alls för ensamstående kvinnor med förgymnasial utbildning. Som jämförelse hade sammanboende män med förgymnasial utbildningsnivå störst ökning av medellivslängden mellan 2012 och 2019, 1,4 års ökning.
Statistiken i diagrammet avser personer födda i Sverige 65 år och äldre.
Definitioner och förklaringar
Återstående medellivslängd brukar kallas ”medellivslängd”. Det är ett index som sammanfattar dödligheten i alla åldrar för ett år eller en period. Sammanfattningen av dödligheten görs i en livslängdstabell och antalet i medeltal återstående år beräknas för alla åldrar. Här används antalet återstående år från 65 års ålder.
Statistiken avser endast personer födda i Sverige, 65 år och äldre, som också var folkförda i Sverige mellan 2011 och 2019 .
Denna statistik är framtagen genom uppgifter från SCB:s befolknings-register, hushållsregister och utbildningsregister.
Publikation
Statistiken publiceras som hela livslängdstabeller från 30 års ålder i statistikdatabasen på SCB:s webbplats i tre olika tabeller för åren 2012 till 2019:
- Utbildningsnivå, födelseregion (inrikes och utrikes födda), kön, år och ålder
- Utbildningsnivå, hushållstyp, kön, år och ålder (avgränsad till befolkningen född i Sverige)
- Utbildningsnivå, län, kön, femårsperiod och ålder (avgränsad till befolkningen född i Sverige)
Den publiceras även i tabeller och diagram med kommentarer för återstående medellivslängd vid 30 respektive 65 års ålder.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.