Till innehåll på sidan

Demografisk analys: Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper:

Gifta lever längre

Statistiknyhet från SCB 2016-05-27 9.30

I Sverige har medellivslängden ökat stadigt under lång tid. Från 65 års ålder finns dock stora skillnader i överlevnad mellan olika grupper. Gifta har exempelvis högre medellivslängd än skilda, änkor, änklingar och personer som aldrig gift sig. I en ny rapport från SCB redovisas också skillnader i livslängd efter utbildningsnivå, inkomst och födelseland.

I takt med att medellivslängden i Sverige ökar är det allt fler som blir äldre och dödsfall före 65 års ålder blir ovanligare. Det är därför särskilt intressant att följa utvecklingen av livslängd och dödlighet bland äldre. SCB har beräknat den återstående medellivslängden vid 65 års ålder för gifta, skilda, änkor, änklingar samt personer som aldrig gift sig för perioden 1986–2014.

Ökade skillnader efter civilstånd

Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder har ökat för både kvinnor och män mellan 1986–1988 och 2012–2014, från knappt 19 år till drygt 21 år för kvinnor och från 15 år till knappt 19 år för män totalt.

När det gäller civilstånd har den återstående livslängden under hela perio¬den varit högst för gifta. Gifta är också den grupp som från 65 års ålder haft störst ökning av antalet återstående år. Personer som aldrig gift sig har haft den minsta ökningen av antalet återstående år under perioden 1986–2014.

Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter civilstånd, kön och period samt förändring mellan perioder. Antal återstående år
 Kvinnor  Män
Civilstånd1986–
1988
2012–
2014
Förändring1986–
1988
2012–
2014
Förändring
Aldrig gifta 17,9 19,2 1,3 13,4 15,9 2,5
Gifta 19,6 22,7 3,1 15,7 20,0 4,3
Skilda 17,9 20,1 2,2 12,9 17,0 4,1
Änkor/änklingar 18,6 20,7 2,1 14,0 17,6 3,6
Totalt 18,8 21,3 2,5 15,0 18,7 3,7

Det finns flera förklaringar till varför gifta lever längre än andra. Exempelvis har gifta oftare större tillgång till socialt stöd och sociala nätverk jämfört med grupper som inte är gifta. Sjukdomar och olika ohälsosamma beteenden som har långvarig betydelse för livslängden kan också bidra till att en person förblir ogift.

De som inte är gifta men har varit det, alltså skilda, änkor och änklingar, har upplevt minst en äktenskapsupplösning genom skilsmässa eller dödsfall som kan ha betydelse för dödlighet senare i livet. Det är däremot svårare att förklara varför gifta har haft en större ökning av livslängden än andra under de senaste decennierna.

Flera sociala faktorer bidrar till skillnader

Det finns stora skillnader i återstående medellivslängd även efter inkomst och utbildningsnivå. Personer med högre inkomst och högre utbildningsnivå har högre medellivslängd än grupper med lägre inkomst och utbildningsnivå. Skillnaderna i dödlighet mellan olika sociala grupper gäller nästan alla åldrar.

I en fördjupad analys inkluderas ännu fler sociala faktorer i relation till skillnader i dödlighet under perioden 2010–2014: civilstånd, utbildningsnivå, inkomst, boende, antal barn samt födelseland. I rapporten grupperas födelseland i sju olika grupper..

Det finns samband mellan de flesta sociala faktorer, exempelvis leder en högre utbildning normalt till en högre inkomst. Det visar sig dock att samtliga faktorer bidrar till skillnader i dödlighet även när hänsyn tas till sådana samband.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Sektionen för samordning och tvärområden

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
E-post
demografi@scb.se

Förfrågningar

Örjan Hemström

Telefon
010-479 49 97
E-post
orjan.hemstrom@scb.se