Handelsbalansen gav ett överskott på 25 miljarder kronor vilket var en minskning med drygt 2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Merchanting som ingår i handelsbalansen gav ett överskott på 24 miljarder kronor vilket var en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal förgående år.

Minskat överskott i tjänstebalansen

Tjänstebalansen gav ett överskott på 4 miljarder kronor vilket var en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det var främst tele-, data och informationstjänster, transport samt övriga affärstjänster som på nettobasis bidrog till det minskade överskottet i tjänstebalansen medan det främst var nyttjande av immateriella rättigheter som bidrog med ett ökat överskott.

Tjänsteexporten uppgick till 142 miljarder kronor och minskade med 2 miljarder kronor medan tjänsteimporten uppgick till 139 miljarder kronor vilket var en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bland tjänsteslagen minskade främst exporten av övriga affärstjänster medan importen av resor ökade jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Minskat överskott i primärinkomsten

Primärinkomster visade ett överskott om 20 miljarder kronor under kvartalet vilket var en minskning med knappt 2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Löner gav ett överskott på knappt 3 miljarder kronor medan kapitalavkastningen gav ett överskott på 17 miljarder kronor vilket var en minskning med knappt 1 miljard kronor.

Avkastningen på direktinvesteringar bidrog med ett överskott på 15 miljarder kronor vilket var en ökning med 1 miljard kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Avkastningen på portföljinvesteringar bidrog under kvartalet med ett överskott på 1 miljard kronor vilket var en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Räntebetalningar till utlandet minskade med 3 miljarder kronor vilket ledde till ett minskat underskott i avkastningen på räntebärande värdepapper. Utdelningar på aktier och fonder gav ett nettoöverskott på 6 miljarder kronor, vilket var en minskning jämfört med motsvarande kvartal då överskottet uppgick till 10 miljarder kronor.

Sekundärinkomster visade ett underskott om 26 miljarder kronor och underskottet ökade därmed med 2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalbalansen vände från ett underskott på knappt 2 miljarder kronor motsvarande period föregående år till balans.

Kapitalinflöde i finansiella balansen

Den finansiella balansen gav ett kapitalinflöde på 56 miljarder kronor netto under första kvartalet 2018. Portföljinvesteringar och övriga investeringar gav kapitalinflöden medan direktinvesteringar, finansiella derivat och valutareserven gav kapitalutflöden.

Portföljinvesteringar gav ett kapitalinflöde på 66 miljarder kronor netto. Utländska placerare ökade sina portföljinvesteringar i Sverige med 58 miljarder kronor medan svenska placerare minskade sina portföljinvesteringar i utlandet med 8 miljarder kronor.

Svenska investerare minskade sitt innehav i utländska räntebärande värdepapper med knappt 27 miljarder kronor. Långa räntebärande värdepapper minskade med 23 miljarder kronor och korta räntebärande värdepapper minskade med drygt 3 miljarder kronor. Innehaven i utländska aktier och fonder ökade med 18 miljarder kronor under kvartalet.

Utlandets investeringar i svenska räntebärande värdepapper ökade med 51 miljarder kronor. Innehavet i långa räntebärande värdepapper ökade med 65 miljarder kronor, medan korta räntebärande värdepapper minskade med 14 miljarder kronor. Bostadsobligationer emitterade i valuta bidrog mest till ökningen och ökade med 25 miljarder kronor. Minskningen av korta räntebärande värdepapper beror till stor del på förfall av statsväxlar emitterade i SEK, som totalt minskade med 39 miljarder under kvartalet.

Direktinvesteringar gav ett kapitalutflöde på 58 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökade med 81 miljarder kronor medan utländska direktinvesteringar i Sverige ökade med 23 miljarder kronor.

Övriga investeringar gav ett kapitalinflöde på 55 miljarder kronor netto. Övriga investeringar i utlandet ökade med 122 miljarder kronor och utländska övriga investeringar i Sverige ökade med 176 miljarder kronor.

Finansiella derivat gav ett kapitalutflöde på 6 miljarder kronor medan valutareserven gav att kapitalutflöde på knappt 1 miljard kronor.

Ökad nettotillgång i utlandsställningen

Vid utgången av första kvartalet 2018 visade Sveriges utlandsställning en nettotillgång mot utlandet på 485 miljarder kronor. Detta är en ökning från föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 445 miljarder kronor.

Tillgångarna ökade under kvartalet med 490 miljarder kronor samtidigt som skulderna ökade med 450 miljarder kronor. Direktinvesteringar var den del i utlandsställningen som bidrog mest till ökningen av nettotillgångarna genom en kombination av ökade tillgångar och minskade skulder. Nettotillgångarna i valutareserven ökade något medan nettoskulderna i portföljinvesteringar ökade och nettotillgångarna i övriga investeringar och derivat minskade.

Sveriges största nettotillgångar mot utlandet finns inom övriga investeringar, direktinvesteringar och valutareserven. Sveriges största nettoskulder finns i räntebärande värdepapper inom portföljinvesteringar.

Betalningsbalansen för andra kvartalet 2018 publiceras 2018-09-04 klockan 09.30.