Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2018
Minskat överskott i bytesbalansen
Statistiknyhet från SCB 2018-09-04 9.30
Bytesbalansen visade ett överskott på 10 miljarder kronor under andra kvartalet. Motsvarande kvartal föregående år uppgick överskottet till 36 miljarder kronor. Minskningen förklaras främst av minskade överskott i handelsbalans och tjänstebalans och ett ökat underskott i avkastning på kapital.
Bytesbalansen uppvisar säsongsmönster och är i regel lägre under andra kvartalet, då primärinkomster påverkas av att många svenska bolag lämnar utdelning.
Handelsbalansen gav ett överskott på 20 miljarder kronor vilket är en minskning med 14 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Importen steg mer än exporten vilket medförde ett lägre överskott i handelsbalansen.
Försvagad tjänstebalans
Tjänstebalansen gav ett överskott på knappt 11 miljarder kronor vilket var en minskning med knappt 8 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år.
Tjänsteexporten uppgick till 157 miljarder kronor vilket är en minskning med 7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år medan tjänsteimporten uppgick till 146 miljarder kronor, en ökning med 1 miljard kronor vid samma jämförelse.
Den minskade tjänsteexporten berodde främst på nedgångar i tjänsteslagen affärs- och konsulttjänster samt tekniska, handelsrelaterade och övriga affärstjänster. Resor var det tjänsteslag som främst bidrog till den ökade tjänsteimporten.
Underskott i primärinkomsten
Primärinkomster visade andra kvartalet ett underskott på knappt 12 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år visade posten ett underskott på 6 miljarder kronor. Löner gav ett överskott på knappt 3 miljarder kronor medan kapitalavkastningen gav ett underskott på 15 miljarder kronor.
Avkastningen på direktinvesteringar bidrog med ett överskott på 15 miljarder kronor vilket var i nivå med motsvarande kvartal föregående år.
Avkastningen på portföljinvesteringar bidrog med ett underskott på 30 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 24 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Utdelningar på aktier och fonder gav ett underskott på 26 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år gav denna post ett underskott på 18 miljarder kronor. Det ökade underskottet berodde på att utdelningar på aktier och fonder till utlandet ökade mer än till Sverige. Avkastningen på räntebärande värdepapper visade dock på ett minskat underskott jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastningen uppvisar säsongsmönster och nettot är i regel lägre under andra kvartalet, då många svenska bolag lämnar utdelning.
Sekundärinkomster gav ett underskott på knappt 10 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 11 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år.
Kapitalinflöde i finansiella balansen
Den finansiella balansen gav ett kapitalinflöde på 9 miljarder kronor netto. Direktinvesteringar och portföljinvesteringar gav kapitalinflöden medan övriga investeringar, finansiella derivat och valutareserven gav ett kapitalutflöde under andra kvartalet.
Direktinvesteringar gav ett kapitalinflöde på 18 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringar i utlandet minskade med 8 miljarder kronor medan utländska direktinvesteringar i Sverige ökade med 10 miljarder kronor.
Transaktioner i portföljinvesteringar gav ett kapitalinflöde på 46 miljarder kronor. Utländska placerare ökade sina portföljinvesteringar i Sverige med 4 miljarder kronor medan svenska placerare minskade sina portföljinvesteringar i utlandet med 42 miljarder kronor.
Svenska investerare minskade sitt innehav i utländska räntebärande värdepapper med 18 miljarder kronor, varav innehavet i korta räntebärande värdepapper stod för den största minskningen motsvarande 39 miljarder kronor. Innehaven i utländska aktier minskade med 38 miljarder kronor under kvartalet där nettoförsäljningen av amerikanska aktier bidrog mest. Samtidigt ökade investeringar i utländska fonder med 14 miljarder kronor.
Utländska investerares innehav i svenska räntebärande värdepapper minskade med 1 miljard kronor. Utlandets innehav i långa räntebärande värdepapper ökade med 12 miljarder kronor medan innehavet i korta räntebärande minskade med 13 miljarder kronor. Utländska investerare nettoköpte svenska aktier och fonder för 5 miljarder kronor.
Övriga investeringar gav ett kapitalutflöde på 37 miljarder kronor netto. Övriga investeringar i utlandet ökade med 138 miljarder kronor medan utländska övriga investeringar i Sverige ökade med 101 miljarder kronor.
Valutareserven gav ett kapitalutflöde på 4 miljarder kronor under andra kvartalet. Finansiella derivat gav ett kapitalutflöde på 14 miljarder kronor.
Ökad nettotillgång i utlandsställningen
Vid utgången av andra kvartalet 2018 visade Sveriges utlandsställning en nettotillgång mot utlandet på 861 miljarder kronor. Detta är en ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 573 miljarder kronor.
Tillgångarna ökade under kvartalet med 661 miljarder kronor samtidigt som skulderna ökade med 373 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Portföljinvesteringar var den del i utlandsställningen som bidrog mest till ökningen av nettotillgångar genom en minskad nettoskuld. Även direktinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven bidrog till ökningen genom ökade nettotillgångar. Nettotillgångarna i finansiella derivat minskade.
Sveriges största nettotillgångar mot utlandet finns inom övriga investeringar, direktinvesteringar och valutareserven. Sveriges största nettoskulder finns i räntebärande värdepapper inom portföljinvesteringar.
| 2018 | 2018 | 2017 | 2017 | 2016 | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kv 2 | Kv 1 | Kv 2 | ||||
| Bytesbalans | 10,0 | 17,6 | 35,6 | 152,1 | 186,9 | |
| Handelsbalans | 20,4 | 21,3 | 34,7 | 106,2 | 102,2 | |
| Tjänstebalans | 10,6 | 3,2 | 18,2 | 50,5 | 94,4 | |
| Primärinkomst | ‑11,5 | 19,0 | ‑6,0 | 66,1 | 49,8 | |
| Sekundärinkomst | ‑9,5 | ‑26,0 | ‑11,2 | ‑70,8 | ‑59,5 | |
| Kapitalbalans | ‑0,1 | ‑0,1 | ‑0,2 | ‑5,2 | ‑3,5 | |
| Finansiell balans | ‑9,4 | ‑67,9 | 136,0 | 92,2 | ‑144,7 | |
| Direkta investeringar | ‑18,1 | 45,0 | 64,1 | 97,2 | ‑52,3 | |
| Portföljinvesteringar | ‑45,8 | ‑65,7 | 44,9 | ‑58,2 | 50,2 | |
| Finansiella derivat | 13,7 | 6,5 | ‑11,3 | ‑68,9 | ‑22,8 | |
| Övriga investeringar | 37,3 | ‑54,2 | 34,2 | 119,1 | ‑156,2 | |
| Valutareserv | 3,5 | 0,6 | 4,1 | 3,0 | 36,4 | |
Definitioner och förklaringar
Vid sammanställning av betalningsbalansen och utlandsställningen används vissa preliminära uppgifter. Statistiken kommer att revideras i takt med att statistiken uppdateras med mer definitiva siffror.
I samband med publiceringen av andra kvartalet 2018 har tidserien för betalningsbalansen och utlandsställningen reviderats från kv1 2016.
I tabellen Revideringar inom betalningsbalans 2016kv1-2018kv1, finns storlek samt beskrivning av revideringarna inom betalningsbalansen efter kontopost.
I tabellen Revideringar inom utlandsställningen 2016kv1-2018kv1, finns storlek samt beskrivning av revideringarna inom utlandsställningen efter tillgångar/skulder och kontopost.
Nästa publiceringstillfälle
2018-12-04
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.