Till innehåll på sidan

Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2021

Återhämtning i handelsbalansen ökar Sveriges bytesbalansöverskott

Statistiknyhet från SCB 2021-09-03 9.30

Överskottet i bytesbalansen uppgår till 80,3 miljarder kronor under andra kvartalet 2021. Det är en ökning med 15,5 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2020. Exporten och importen av varor och tjänster återhämtar sig jämfört med föregående vår, och varuhandeln är tillbaka på liknande nivåer som innan pandemin.

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 170,6 miljarder kronor under det andra kvartalet. Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår till 979,0 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2021.

Nya källor har använts till sammanställningen av Sveriges utlandsställning för innehav i portföljinvesteringar andra kvartalet 2021. Detta påverkar jämförelsen mot föregående perioder. För ytterligare information se avsnitt Nya källor för portföljinvesteringar nedan.

Vad är betalningsbalansen?

Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.

Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP ökar

Sveriges bytesbalans som andel av BNP ökar något det andra kvartalet, och uppgår till 5,7 procent av landets BNP, beräknat som medelvärde över de senaste fyra kvartalen. Andelen har legat på en liknande nivå sedan fjärde kvartalet 2020.

Bytesbalansen
Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2021

Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.

Överskottet i handelsbalansen ökar

Handelsbalansen visar ett överskott på 68,3 miljarder kronor under det andra kvartalet 2021. Det är en ökning med 21,6 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2020. Varuexporten uppgår till 458,1 miljarder kronor, en ökning med 97,2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 389,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 75,5 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 2,6 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2020. Överskottet uppgår därmed under andra kvartalet 2021 till 31,7 miljarder kronor.

Överskottet i tjänstebalansen ökar

Tjänstebalansen visar ett överskott på 1,9 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 4,9 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten uppgår till 159,4 miljarder kronor, en ökning med 18,6 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2020. Samtidigt visar tjänsteimporten en ökning med 11,8 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 157,5 miljarder kronor.

Överskottet i primärinkomster minskar

Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar andra kvartalet 2021 ett överskott på 31,3 miljarder kronor. Överskottet i primärinkomster minskar med 16,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som främst bidrar till förändringen genom ett minskat överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 44,0 miljarder kronor andra kvartalet 2020, till 28,6 miljarder kronor aktuellt kvartal.

Avkastning på portföljinvesteringar genererar det minskade överskottet i kapitalavkastningen. Det beror på en återhämtning av svenska aktieutdelningar under det andra kvartalet 2021, jämfört med samma kvartal föregående år då många svenska bolag avstod från att göra utdelningar till följd av pandemins effekter. De svenska aktieutdelningarna är dock inte tillbaka på samma nivå som innan pandemin.

Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 21,6 miljarder kronor, en ökning med 3,5 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2020.

Underskottet i sekundärinkomster minskar

Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 21,3 miljarder kronor. Underskottet minskar med 3,0 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Nettoutlåning i den finansiella balansen

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 170,6 miljarder kronor under andra kvartalet 2021. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.

Inom finansiella balansen visar övriga investeringar, portföljinvesteringar och valutareserven nettoutlåning, medan direktinvesteringar och finansiella derivat visar nettoupplåning.

Finansiell balans
Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2021

Direktinvesteringar ökar i Sverige såväl som i utlandet

Nettoupplåningen inom direktinvesteringar uppgår till 42,1 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 72,8 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 30,7 miljarder kronor.

Portföljinvesteringar ökar i utlandet såväl som i Sverige

Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 78,7 miljarder kronor under kvartalet. Svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 107,0 miljarder kronor, medan utländska placerare ökar sina portföljinvesteringar i Sverige med 28,3 miljarder kronor.

Övriga investeringar ökar i utlandet

Nettoutlåningen inom övriga investeringar motsvarar 133,5 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 129,6 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 3,9 miljarder kronor.

Finansiella derivat och valutareserv

Nettoupplåningen inom finansiella derivat uppgår till 16,8 miljarder kronor. Valutareserven visar en ökad nettoutlåning motsvarande 17,3 miljarder kronor.

Sveriges utlandsställning

Nya källor har använts för innehav i portföljinvesteringar andra kvartalet 2021. Detta påverkar jämförelsen mot föregående perioder. För ytterligare information se avsnitt Nya källor för portföljinvesteringar nedan.

Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 979,0 miljarder kronor i slutet av andra kvartalet 2021. De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom övriga investeringar, valutareserven och direktinvesteringar. De största nettoskulderna finns inom portföljinvesteringar. Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 16 367,9 miljarder kronor. Svenska skulder mot utlandet uppgår till 15 388,9 miljarder kronor.

Utlandsställning
Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2021

Nya källor för portföljinvesteringar

Vid denna publicering, kvartal 2 2021, implementeras nya källor för ställningsvärden i portföljinvesteringar. Uppgifterna hämtas från databasen för värdepappersinnehav (VINN) samt svensk värdepappersdatabas (SVDB) istället för som tidigare genom separata insamlingar. Detta leder till ett tidsseriebrott mellan första och andra kvartalet 2021. Vid publiceringen av tredje kvartalet 2021 kommer uppgifterna för första kvartalet 2021 revideras med data från de nya källorna.

Källbytet innebär en generell höjning av nivåerna för svenska innehav i utländska portföljinvesteringar samt i utlandets innehav av svenska räntebärande värdepapper då databaserna VINN och SVDB har högre täckning än tidigare insamling. Källa för utlandets innehav i svenska aktier och fonder förändras inte utan är liksom tidigare SCB:s Aktieägarstatistik respektive SCB:s Fondstatistik.

Avkastningen på portföljinvesteringar för andra kvartalet 2021 beräknas liksom tidigare genom att applicera sammanvägda index som visar utvecklingen i avkastning för olika marknader på ställningsvärden. I och med att nivåerna på ställningsvärdena ökar medför detta också en viss nivåökning i avkastningen.

Transaktioner i portföljinvesteringar berörs inte av källbytet detta kvartal. Uppgifter på transaktioner från VINN och SVDB kommer att implementeras vid publiceringen av tredje kvartalet 2021.

SCB planerar att successivt jobba vidare med hantering av tidsserien.

Läs mer: Nya källor för värdepapperstatistik - 20210825

Revideringar

Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal 1 2019.

Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2021 (pdf)

Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.

I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av andra kvartalet 2021.

Definitioner och förklaringar

Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.

Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.

Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.

Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.

Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.

Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.

Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Riksbanken

Producent

SCB, Enheten för utrikeshandel och betalningsbalans

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Elisabeth Göransson

Telefon
010 479 44 91
E-post
elisabeth.goransson@scb.se

Linda Nihlwing

Telefon
010-479 40 19
E-post
linda.nihlwing@scb.se

Övrigt

E-post
bop@scb.se