Till innehåll på sidan

Betalningsbalansen, 2:a kvartalet 2022

Ökad import av varor och tjänster försvagar Sveriges bytesbalans

Statistiknyhet från SCB 2022-09-01 8.00

Överskottet i bytesbalansen uppgår till 36,0 miljarder kronor under kvartalet. Det är en minskning med 42,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Största minskningen återfinns inom tjänstebalansen.

”Den främsta orsaken till att överskottet i bytesbalansen minskar är att vi importerar mer tjänster till Sverige än vad vi exporterar” säger Isak Werner, ekonom på sektionen för Betalningsbalansen.

Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 2 074,4 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2022. Det är, jämfört med föregående kvartal, en ökning med 309,0 miljarder kronor. Valutakursförändringar har haft en märkbar påverkan på nettot i utlandsställningen under kvartalet. Den finansiella balansen visar en nettoupplåning gentemot utlandet på 77,2 miljarder kronor under kvartalet.

Vad är betalningsbalansen?

Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.

Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP

Sveriges bytesbalans som andel av BNP minskar det andra kvartalet, och uppgår till 3,8 procent av landets BNP, beräknat som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.

Bytesbalansen

Diagram

Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.

Export och import av varor ökar

Handelsbalansen visar ett överskott på 40,0 miljarder kronor under det andra kvartalet 2022. Det är en minskning med 19,5 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2021. Varuexporten uppgår till 549,8 miljarder kronor, en ökning med 99,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 509,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 118,6 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 3,0 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2021. Överskottet uppgår därmed under andra kvartalet 2022 till 35,6 miljarder kronor.

Import av tjänster ökar mer än export av tjänster

Tjänstebalansen visar ett underskott på 17,9 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 6,9 miljarder kronor under det andra kvartalet 2021.

Tjänsteimporten uppgår till 226,9 miljarder kronor, en ökning med 69,0 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2021. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 44,2 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 209,0 miljarder kronor.

Överskottet i primärinkomster ökar

Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar andra kvartalet 2022 ett överskott på 38,4 miljarder kronor. Överskottet i primärinkomster ökar med 5,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som främst bidrar till förändringen genom ett ökat överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 30,2 miljarder kronor andra kvartalet 2021, till 35,9 miljarder kronor aktuellt kvartal.

Kapitalavkastning på portföljinvesteringar bidrar med ett överskott på 10,8 miljarder kronor, en ökning med 4,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 27,7 miljarder kronor, en ökning med 2,1 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Underskottet i sekundärinkomster ökar

Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 24,5 miljarder kronor. Underskottet ökar med 3,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Nettoupplåning i den finansiella balansen

Den finansiella balansen visar en nettoupplåning som uppgår till 77,2 miljarder kronor under andra kvartalet 2022. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.

Inom finansiella balansen visar direktinvesteringar och portföljinvesteringar nettoupplåning, medan finansiella derivat, övriga investeringar och valutareserv visar nettoutlåning under andra kvartalet 2022.

Finansiell balans

Diagram

Direktinvesteringar ökar både i Sverige och i utlandet

Nettoupplåningen inom direktinvesteringar uppgår till 92,4 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 172,9 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 80,5 miljarder kronor.

Portföljinvesteringar ökar i Sverige och minskar i utlandet

Nettoupplåningen inom portföljinvesteringar uppgår till 108,3 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare ökar sina portföljinvesteringar i Sverige med 23,7 miljarder kronor medan svenska placerare minskar sina portföljinvesteringar i utlandet med 84,5 miljarder kronor.

Övriga investeringar ökar i Sverige och i utlandet

Nettoutlåningen inom övriga investeringar motsvarar 66,5 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 286,2 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige ökar med 219,7 miljarder kronor.

Finansiella derivat och valutareserv ökar

Nettoutlåningen inom finansiella derivat och valutareserv uppgår till 20,9 respektive 36,0 miljarder kronor.

Fortsatt ökning av svenska nettotillgångar mot utlandet

Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 2 074,4 miljarder kronor, en stor ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 1 765,4 miljarder kronor.

Valutakursförändringar har en märkbar påverkan under kvartalet, framför allt ökar värdet på svenskars tillgångar i utlandet till följd av en försvagad krona. Det leder till en positiv ökning av utlandsställningens netto, eftersom tillgångarna i utländsk valuta är större än skulderna i utländsk valuta.

Utlandsställning

Diagram

Svenska tillgångar och skulder i utlandet ökar

Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 18 481,2 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en ökning på 741,1 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Svenska skulder mot utlandet ökar med 432,1 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 16 406,8 miljarder kronor.

Direktinvesteringar, finansiella derivat och övriga investeringar ökar såväl i Sverige som i utlandet. Valutareservens tillgångar ökar i utlandet. Portföljinvesteringar minskar i både Sverige och utlandet. De största nettotillgångarna mot utlandet finns inom direktinvesteringar, valutareserven och övriga investeringar.

Fortsatt implementering av nya datakällor

Betalningsbalansen använder sedan publicering av andra kvartalet 2021 data från databasen för värdepappersinnehav (VINN) och svensk värdepappersdatabas (SVDB) för åren 2021 och framåt. I denna publicering har dessa datakällor även implementerats för åren 2019 och 2020.

De förändringar som genomförts i denna publicering är följande:

  • Från och med första kvartalet 2019 baseras ställningsvärden och transaktioner i värdepappersstatistiken på uppgifter från databasen för värdepappersinnehav (VINN) samt svensk värdepappersdatabas (SVDB).
  • Från och med första kvartalet 2019 används databasen VINN för uppgifter om räntebärande värdepapper i valutareserven.

Till följd av förändringarna kommer ett tidsseriebrott att uppstå mellan fjärde kvartalet 2018 och första kvartalet 2019. SCB kommer att hantera tidsseriebrottet successivt.

För ytterligare information och tidigare genomförda förändringar, se Nya källor för värdepapperstatistik samt Fortsatt implementering av nya källor för värdepapperstatistik, 2021-11-18.

Revideringar

Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från kvartal ett 2019.

Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2022.

Kvalitetsdeklaration, Betalningsbalans och utlandsställning, 2022 (scb.se) (pdf)

Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om ny data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.

I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av andra kvartalet 2022.

Definitioner och förklaringar

Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade. 

Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.

Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.

Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.

Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.

Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.

Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Riksbanken

Producent

SCB

Förfrågningar

Isak Werner

Telefon
010-479 41 48
E-post
isak.werner@scb.se

Övrigt

E-post
bop@scb.se

Linda Nihlwing

Telefon
010-479 40 19
E-post
linda.nihlwing@scb.se