Handelsbalansen gav ett överskott på drygt 16 miljarder kronor vilket var en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Importen steg mer än exporten vilket medförde ett minskat överskott i handelsbalansen. Merchanting som ingår i handelsbalansen bidrog med ett överskott på drygt 21 miljarder kronor vilket var en ökning med knappt 2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal förgående år.

Ökat överskott i tjänstebalansen

Tjänstebalansen gav ett överskott på 23 miljarder kronor vilket var en ökning med 10 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Tjänsteexporten uppgick till 181 miljarder kronor vilket var en ökning med drygt 10 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteimporten uppgick till 158 miljarder kronor och höll sig oförändrad vid samma jämförelse.

De tjänsteslag som främst bidrog till den ökade exporten var forskning- och utvecklingstjänster samt datatjänster. Ökningen i forskning- och utvecklingstjänster påverkades av poster av engångskaraktär som bedöms höja nivån tillfälligt.

Ökat överskott i primärinkomsten

Primärinkomster visade fjärde kvartalet ett överskott på knappt 25 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år visade posten ett överskott på 20 miljarder kronor. Löner gav ett överskott på knappt 2 miljarder kronor medan kapitalavkastningen gav ett överskott på knappt 23 miljarder kronor.

Avkastning på direktinvesteringar bidrog med ett överskott på 17 miljarder kronor vilket var en ökning med 1 miljard kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Avkastning på portföljinvesteringar bidrog med ett överskott på 5 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på drygt 2 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Utdelningar på aktier och fonder gav ett överskott på 9 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år gav denna post ett överskott på 7 miljarder kronor. Det ökade överskottet berodde på att utdelningar på aktier och fonder från utlandet ökade. Avkastning på räntebärande värdepapper visade på ett minskat underskott jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Sekundärinkomster gav ett underskott på knappt 25 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 19 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år.

Kapitalutflöde i finansiella balansen

Den finansiella balansen gav ett kapitalutflöde på 108 miljarder kronor netto. Portföljinvesteringar, direktinvesteringar och finansiella derivat gav kapitalutflöden medan övriga investeringar och valutareserven gav kapitalinflöden.

Direktinvesteringar gav ett kapitalutflöde på 69 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökade med 68 miljarder kronor medan utländska direktinvesteringar i Sverige minskade med 1 miljard kronor.

Transaktioner i portföljinvesteringar gav ett kapitalutflöde på drygt 136 miljarder kronor. Utländska placerare minskade sina portföljinvesteringar i Sverige med 117 miljarder kronor medan svenska placerare ökade sina portföljinvesteringar i utlandet med 19 miljarder kronor.

Utländska investerare minskade sitt innehav i svenska räntebärande värdepapper med drygt 104 miljarder kronor. Innehavet i korta räntebärande värdepapper minskade med 127 miljarder kronor medan innehavet i långa räntebärande värdepapper ökade med drygt 22 miljarder kronor. Minskningen förklaras till stor del av att bankerna minskade sin upplåning i korta räntebärande värdepapper utgivna i utländsk valuta med 152 miljarder kronor. Det vägs dock upp något av att flera andra sektorer, främst icke finansiella företag, ökade sin upplåning i korta räntebärande värdepapper utgivna i svenska kronor med totalt 26 miljarder kronor. Den totala upplåningen i svenska kronor ökade med 57 miljarder kronor. Det var främst statsobligationer som låg bakom den ökningen. Utländska investerare nettosålde svenska aktier och fonder för 13 miljarder kronor.

Svenska investerare ökade sitt innehav i utländska räntebärande värdepapper med 12 miljarder kronor. Ökningen beror nästan uteslutande på en ökning av korta räntebärande värdepapper. Innehavet i utländska aktier och fonder ökade med totalt 7 miljarder kronor.

Övriga investeringar gav ett kapitalinflöde på 99 miljarder kronor netto. Övriga investeringar i utlandet minskade med 100 miljarder kronor medan utländska övriga investeringar i Sverige minskade med knappt 1 miljard kronor.

Finansiella derivat gav ett kapitalutflöde på 11 miljarder kronor. Valutareserven gav ett kapitalinflöde på 10 miljarder kronor under fjärde kvartalet.

Minskad nettotillgång i utlandsställningen

Vid utgången av fjärde kvartalet 2018 visade Sveriges utlandsställning en nettotillgång mot utlandet på 331 miljarder kronor. Detta är en minskning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 463 miljarder kronor.

Tillgångarna minskade under kvartalet med 1 785 miljarder kronor samtidigt som skulderna minskade med 1 654 miljarder kronor. Sveriges tillgångar och skulder gentemot utlandet har fallit under kvartalet till stor del på grund av omstruktureringar på den finansiella marknaden. Detta reflekteras inte i de finansiella transaktionerna utan klassas som en övrig förändring.

Övriga investeringar var den del i utlandsställningen som bidrog mest till de minskade nettotillgångarna, medan portföljinvesteringar motverkade genom en minskad nettoskuld. Direktinvesteringar och valutareserven visade minskade nettotillgångar samtidigt som nettotillgångarna i finansiella derivat ökade.

Sveriges största nettotillgångar mot utlandet finns inom valutareserven, direktinvesteringar och övriga investeringar. Sveriges största nettoskulder finns i räntebärande värdepapper inom portföljinvesteringar.

Skillnader mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna

Det är skillnader i export och import mellan betalningsbalansen och nationalräkenskaperna. Det beror delvis på de avstämningar som görs i nationalräkenskaperna och som finns beskrivna i nationalräkenskapernas fördjupningstext. Betalningsbalansen och nationalräkenskaperna samarbetar i ett långsiktigt arbete att samordna statistiken.

Revideringar

Vid sammanställning av betalningsbalansen och utlandsställningen används vissa preliminära uppgifter. Statistiken kommer att revideras i takt med att statistiken uppdateras med mer definitiva siffror.

I samband med publiceringen av fjärde kvartalet 2018 har tidserien för betalningsbalansen och utlandsställningen reviderats från kvartal 1 2015.

Revideringsperioden har utökats utöver den normala då det inom direktinvesteringar har framkommit ett behov av att revidera även 2015.

I tabellen Revideringar efter kontopost för betalningsbalansen 2015kv1-2018kv3, finns storlek på revideringarna inom betalningsbalansen efter kontopost.

I tabellen Revideringar efter kontopost för utlandsställningen 2015kv1-2018kv3, finns storlek på revideringarna inom utlandsställningen efter tillgångar/skulder och kontopost.