Betalningsbalansen, 3:e kvartalet 2022
Ökad import av varor och tjänster fortsätter att försvaga Sveriges bytesbalansöverskott
Statistiknyhet från SCB 2022-12-05 8.00
Överskottet i bytesbalansen uppgår till 31,7 miljarder kronor under tredje kvartalet. Det är en minskning med 44,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. De största förändringarna återfinns inom handelsbalansen och tjänstebalansen, som minskar med 21,6 respektive 20,5 miljarder kronor.
En korrigering har skett den 17 januari 2023. Korrigeringen resulterade i en ökning av svenskars innehav av utländska aktier och fondandelar samt räntebärande värdepapper avseende tredje kvartalet 2022.
”Importen av både varor och tjänster ökar mer än exporten även det här kvartalet, vilket är den främsta anledningen till att överskottet i bytesbalansen fortsätter att minska” säger Hanna Wikberg, ekonom på sektionen för Betalningsbalansen.
Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår vid utgången av kvartalet till 2 296,8 miljarder kronor. Den finansiella balansen visar en nettoupplåning gentemot utlandet på 0,7 miljarder kronor under tredje kvartalet 2022.
Vad är betalningsbalansen?
Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.
Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP
Sveriges bytesbalans som andel av BNP minskar det tredje kvartalet, och uppgår till 4,0 procent av landets BNP, beräknat som medelvärde över de senaste fyra kvartalen.
Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.
Importen av varor och tjänster ökar mer än exporten
Handelsbalansen visar ett överskott på 21,1 miljarder kronor under tredje kvartalet 2022. Det är en minskning med 21,6 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2021. Varuexporten uppgår till 521,3 miljarder kronor, en ökning med 96,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 500,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 118,3 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 6,4 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2021. Därmed uppgår överskottet, under tredje kvartalet 2022, till 40,5 miljarder kronor.
Tjänstebalansen visar ett underskott på 22,8 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 2,3 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2021. Tjänsteimporten uppgår till 237,5 miljarder kronor, en ökning med 62,0 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2021. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 41,4 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 214,7 miljarder kronor.
Överskottet i primärinkomster ökar
Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar tredje kvartalet 2022 ett överskott på 59,4 miljarder kronor. Överskottet i primärinkomster ökar med 2,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som främst bidrar till förändringen genom ett ökat överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 57,2 miljarder kronor tredje kvartalet 2021, till 60,5 miljarder kronor aktuellt kvartal.
Kapitalavkastning på portföljinvesteringar bidrar med ett överskott på 19,8 miljarder kronor, en ökning med 1,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 42,9 miljarder kronor, en ökning med 2,5 miljarder kronor vid samma jämförelse.
Underskottet i sekundärinkomster ökar
Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 26,0 miljarder kronor. Underskottet ökar med 5,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.
Nettoupplåning i den finansiella balansen
Den finansiella balansen visar en nettoupplåning som uppgår till 0,7 miljarder kronor under tredje kvartalet 2022. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.
Under det tredje kvartalet visar direktinvesteringar, finansiella derivat och valutareserven en nettoutlåning. Portföljinvesteringar och övriga investeringar visar en nettoupplåning under samma kvartal.
Direktinvesteringar ökar både i Sverige och i utlandet
Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 58,3 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 39,3 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 97,5 miljarder kronor.
Portföljinvesteringar minskar i Sverige och i utlandet
Nettoupplåningen inom portföljinvesteringar är 14,1 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare minskar portföljinvesteringar i Sverige med 70,2 miljarder kronor medan svenska placerare minskar sina portföljinvesteringar i utlandet med 84,3 miljarder kronor.
Övriga investeringar ökar i Sverige och i utlandet
Nettoupplåningen inom övriga investeringar är 89,8 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökar med 118,9 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige ökar med 208,7 miljarder kronor.
Finansiella derivat och valutareserv ökar
Nettoutlåningen i finansiella derivat och valutareserv uppgår till 4,1 respektive 40,9 miljarder kronor.
Fortsatt ökning av svenska nettotillgångar mot utlandet
Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 2 296,8 miljarder kronor, en ökning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 2117,1 miljarder kronor.
Likt andra kvartalet 2022 har valutakursförändringar en märkbar påverkan på utlandsställningen under tredje kvartalet. Framför allt ökar värdet på svenskars tillgångar i utlandet till följd av en försvagad krona. Det bidrar till en ökning av utlandsställningens netto, eftersom tillgångarna i utländsk valuta är större än skulderna i utländsk valuta.
Svenska tillgångar och skulder i utlandet ökar
Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 19 568,5 miljarder kronor under tredje kvartalet, vilket är en ökning på 836,5 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Svenska skulder mot utlandet ökar med 657,0 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 17 271,8 miljarder kronor.
Direktinvesteringar, finansiella derivat och övriga investeringar ökar såväl i Sverige som i utlandet. Valutareservens tillgångar ökar i utlandet. Portföljinvesteringar minskar i både Sverige och utlandet. De största nettotillgångarna mot utlandet finns i direktinvesteringar, valutareserven och övriga investeringar.
Revideringar
Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2022.
Kvalitetsdeklaration, Betalningsbalans och utlandsställning, 2022 (scb.se) (pdf).
Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2015. Revideringsperioden har utökats utöver normal tidsperiod på grund av implementering av nya källor för löner och andra inkomster mellan Sverige och utlandet samt utfall från den årliga undersökningen avseende direktinvesteringar.
Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om nya data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.
I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av tredje kvartalet 2022.
Definitioner och förklaringar
Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.
Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.
Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.
Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.
Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.
Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.
Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.