Till innehåll på sidan

Betalningsbalansen, 4:e kvartalet 2022

Stark handel med varor och tjänster under fjärde kvartalet

Statistiknyhet från SCB 2023-03-06 8.00

Överskottet i bytesbalansen uppgår till 85,0 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2022. Såväl export som import av varor och tjänster visar stora ökningar i jämförelse med fjärde kvartalet 2021. Utvecklingen är likvärdig för exporten och importen vilket gör att bytesbalansöverskottet är i nivå med motsvarande kvartal föregående år, då det uppgick till 86,5 miljarder kronor.

”Bytesbalansöverskottet minskar med 1,5 miljarder kronor. Det gör att bytesbalansen i stort sett är oförändrad i jämförelse med fjärde kvartalet 2021” säger Linda Nihlwing, ekonom på sektionen för Betalningsbalansen.

Ställningsvärdet av Sveriges totala nettotillgång gentemot utlandet, som visas i utlandsställningen, uppgår vid utgången av kvartalet till 2 356,7 miljarder kronor. Den finansiella balansen visar en nettoutlåning gentemot utlandet på 59,8 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2022.

Vad är betalningsbalansen?

Betalningsbalansen redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden. Den visar export och import av varor och tjänster, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Betalningsbalansen består av bytesbalansen, finansiella balansen och kapitalbalansen. I Definitioner och förklaringar, längst ned på sidan, förklaras de delar och begrepp som ingår i betalningsbalansen.

Bytesbalansens överskott som andel av Sveriges BNP

Sveriges bytesbalans som andel av BNP uppgår till 4,3 procent av landets BNP. Andelen är beräknad som medelvärde över de senaste fyra kvartalen. I jämförelse med föregående kvartal är andelen oförändrad.

Bytesbalansen
Betalningsbalansen, 4:e kvartalet 2022

Jämförelser i bytesbalansen görs mot motsvarande kvartal föregående år.

Export och import av varor och tjänster ökar

Handelsbalansen visar ett överskott på 54,9 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2022. Det är en ökning med 2,5 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2021. Varuexporten uppgår till 590,5 miljarder kronor, en ökning med 95,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuimporten uppgår till 535,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 93,2 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Överskottet i merchanting, som ingår i handelsbalansen, ökar med 10,6 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2021. Därmed uppgår överskottet, under fjärde kvartalet 2022, till 54,1 miljarder kronor.

Tjänstebalansen visar ett överskott på 5,8 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 12,1 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2021. Tjänsteimporten uppgår till 274,9 miljarder kronor, en ökning med 59,8 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2021. Samtidigt visar tjänsteexporten en ökning med 53,4 miljarder kronor vid samma jämförelse, och uppgår till 280,6 miljarder kronor.

Överskottet i primärinkomster ökar

Primärinkomster, som främst består av löner och kapitalavkastning, visar fjärde kvartalet 2022 ett överskott på 48,0 miljarder kronor. Överskottet i primärinkomster ökar med 4,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning är den del av primärinkomsten som främst bidrar till förändringen genom ett ökat överskott. Överskottet i kapitalavkastning går från 42,6 miljarder kronor fjärde kvartalet 2021, till 46,6 miljarder kronor aktuellt kvartal.

Kapitalavkastning på portföljinvesteringar bidrar med ett överskott på 7,8 miljarder kronor, en ökning med 4,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Kapitalavkastning på direktinvesteringar bidrar med ett överskott på 43,3 miljarder kronor, en ökning med 2,4 miljarder kronor vid samma jämförelse.

Underskottet i sekundärinkomster ökar

Sekundärinkomster, som bland annat består av internationellt samarbete och EU-avgifter/bidrag, visar ett underskott på 23,7 miljarder kronor. Underskottet ökar med 2,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Nettoutlåning i den finansiella balansen

Den finansiella balansen visar en nettoutlåning som uppgår till 59,8 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2022. Med nettoutlåning respektive nettoupplåning avses ett positivt respektive negativt netto av den finansiella balansen.

Under det fjärde kvartalet visar direktinvesteringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat och valutareserven en nettoutlåning. Övriga investeringar visar en nettoupplåning under samma kvartal.

Finansiell balans
Betalningsbalansen, 4:e kvartalet 2022

Direktinvesteringar ökar både i Sverige och i utlandet

Nettoutlåningen inom direktinvesteringar uppgår till 42,5 miljarder kronor under kvartalet. Utländska direktinvesteringar i Sverige ökar med 220,9 miljarder kronor, medan svenska direktinvesteringar i utlandet ökar med 263,4 miljarder kronor.

Portföljinvesteringar minskar i Sverige och ökar i utlandet

Nettoutlåningen inom portföljinvesteringar är 130,2 miljarder kronor under kvartalet. Utländska placerare minskar portföljinvesteringar i Sverige med 105,6 miljarder kronor medan svenska placerare ökar sina portföljinvesteringar i utlandet med 24,6 miljarder kronor.

Övriga investeringar minskar både i Sverige och i utlandet

Nettoupplåningen inom övriga investeringar är 135,7 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet minskar med 463,0 miljarder kronor, medan utländska övriga investeringar i Sverige minskar med 327,3 miljarder kronor.

Finansiella derivat och valutareserv ökar

Nettoutlåningen i finansiella derivat och valutareserv uppgår till 10,9 respektive 11,9 miljarder kronor.

Minskning av svenska nettotillgångar mot utlandet

Ställningsvärdet av Sveriges nettotillgång gentemot utlandet uppgår till 2 356,7 miljarder kronor. Det är en minskning jämfört med föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 2 391,6 miljarder kronor.

Utlandsställning
Betalningsbalansen, 4:e kvartalet 2022

Svenska tillgångar och skulder i utlandet minskar

Svenska tillgångar i utlandet uppgår till 19 237,8 miljarder kronor under fjärde kvartalet, vilket är en minskning på 437,2 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Svenska skulder mot utlandet minskar med 402,3 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal och uppgår till 16 881,1 miljarder kronor.

Direktinvesteringar och portföljinvesteringar ökar såväl i Sverige som i utlandet. Övriga investeringar och finansiella derivat minskar i både Sverige och utlandet. Valutareservens tillgångar minskar i utlandet.

De största nettotillgångarna mot utlandet finns i direktinvesteringar och valutareserven.

Revideringar

Betalningsbalansen följer en förutbestämd revideringspolicy, se del 2.3 i Kvalitetsdeklaration 2022.

Kvalitetsdeklaration, Betalningsbalans och utlandsställning, 2022 (scb.se) (pdf)

Tidsserien för betalningsbalansen och utlandsställningen har reviderats från första kvartalet 2015. Revideringsperioden har utökats utöver normal tidsperiod på grund av implementering av nya källor för posten Personliga transfereringar som ingår i aggregatet för Övrig sekundärinkomst.

Betydande revideringar av utrikeshandeln med tjänster har genomförts från och med första kvartalet 2021. Revideringarna beror i huvudsak på så kallad undertäckning, där vissa uppgiftslämnare som ingår i populationen har saknats i urvalsramen för åren 2021 och 2022.

Vid sammanställning av betalningsbalans och utlandsställning används i vissa fall uppgifter baserade på prognoser. Statistiken kommer att uppdateras i takt med att utfallssiffror inkommer. Om det är nödvändigt sker ytterligare revideringar om nya data tillkommit eller vid eventuella metodförändringar.

I tabellerna som avser revideringar efter kontopost för betalningsbalans respektive utlandsställning återfinns revideringar som skett i samband med publicering av fjärde kvartalet 2022.

Definitioner och förklaringar

Bytesbalansen och finansiella balansen visar reala och finansiella transaktioner gentemot utlandet. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade.

Bytesbalansen består av handelsbalans (utrikeshandel med varor), tjänstebalans (utrikeshandel med tjänster), primärinkomster (löner, kapitalavkastning, övriga primärinkomster) samt sekundärinkomster (löpande transfereringar). Med över- respektive underskott i bytesbalansen avses Sveriges export till utlandet minus Sveriges import från utlandet. Positivt resultat ger ett överskott, medan ett negativt resultat ger ett underskott. Jämförelser mellan perioder i bytesbalansen görs alltid mot motsvarande kvartal föregående år på grund av säsongsmönster i data.

Finansiella balansen består av direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar, finansiella derivat samt valutareserven. Sverige kan förvärva samt sälja av finansiella tillgångar i utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande tillgångar i utlandet ger Sveriges förändring av nettotillgång gentemot utlandet. Sverige kan även låna upp samt återbetala finansiella skulder gentemot utlandet. Alla transaktioner under kvartalet gällande skulder gentemot utlandet ger Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet. Sveriges förändring av nettotillgång minus Sveriges förändring av nettoskuld gentemot utlandet kan vara positiv eller negativ, vilket visar nettoutlåning respektive nettoupplåning.

Kapitalbalansen visar Sveriges transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. I förhållande till övriga delar i betalningsbalansen är beloppen i kapitalbalansen normalt sett små.

Skillnaden mellan ställningsvärdet av Sveriges finansiella tillgångar och skulder gentemot utlandet är nettot av Sveriges utlandsställning. Det kan vara positivt eller negativt.

Ökning respektive minskning av tillgångar avser Sveriges tillgångar i utlandet. Ökning respektive minskning av skulder avser Sveriges skulder gentemot utlandet.

Merchanting, som ingår i handelsbalansen, är trepartshandel som innebär att varor både köps in och säljs i utlandet utan att däremellan passera svensk gräns.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Riksbanken

Producent

SCB

Förfrågningar

Isak Werner

Telefon
010-479 41 48
E-post
isak.werner@scb.se

Hanna Wikberg

Telefon
010-479 41 77
E-post
hanna.wikberg@scb.se

Övrigt

E-post
bop@scb.se