De som flyttade från ett område efter valet 2018 hade genomgående ett lägre valdeltagande i det valet än de som bodde kvar fyra år senare. Men valdeltagandet 2022 minskade även bland de som bodde kvar jämfört med fyra år tidigare. Mest i områdestyp 1, med 7 procentenheter, och minst i områdestyp 5, med 2 procentenheter.

Det var tydliga skillnader i valdeltagande bland de som på grund av ålder fick rösta för första gången och de som fick rösta för första gången beroende på att de blivit röstberättigade av ett annat skäl än ålder. Förstagångsväljarna som fyllt 18 år sedan föregående val hade ett valdeltagande som ligger nära över eller under det genomsnittliga valdeltagandet för områdestypen. Valdeltagandet för andra som fick rösta för första gången ligger långt under genomsnittet. Gruppen består till stor del av utländska medborgare, med rösträtt bara i val till region- eller kommunfullmäktige. Dessa hade ett betydligt lägre valdeltagande än svenska medborgare.

Andelen förstagångsväljare baserat på ålder varierade mellan knappt åtta procent i områdestyp 1 och fem procent i områdestyp 4. Hur stor andel andra nya röstberättigade det finns skiljer sig åt i större utsträckning: i områdestyp 1 utgjorde de 13 procent av de röstberättigade och i områdestyp 5 var de 2 procent av de röstberättigade.

Både högre och lägre valdeltagande än förväntat i områden med stora socioekonomiska utmaningar

Valdeltagandet varierar tydligt efter bakgrund, familjeförhållanden, om någon anhörig röstar, arbetsmarknadsstatus samt resurser i form av inkomst- och utbildningsnivå. Det finns också tydliga skillnader mellan områdestypernas sammansättning av röstberättigade när det gäller dessa faktorer.

Utifrån rikssnitt av valdeltagandet i olika grupper går det att räkna ut om ett område har högre eller lägre valdeltagande än förväntat utifrån områdets sammansättning. Här har vi använt så kallade Demografiska statistikområden, som delar in Sverige i knappt 6 000 områden. De flesta områden, 97 procent, har ett valdeltagande i nivå med det förväntade. 10 områden har ett valdeltagande över förväntat och 194 områden har ett valdeltagande under förväntan. Sex av de tio områdena med ett högre valdeltagande än förväntat har stora socioekonomiska utmaningar. Områden med stora socioekonomiska utmaningar har också oftare ett valdeltagande under förväntan än övriga områdestyper. Att en relativt stor andel områden med signifikanta avvikelser har stora socioekonomiska utmaningar hänger delvis samman med att det är en större spridning i valdeltagandet mellan dessa områden. De tio områden med ett valdeltagande över förväntan framgår av tabellen nedan.

Indexet till höger i tabellen indikerar hur mycket över förväntan valdeltagandet var i respektive område givet sammansättningen av de som bor i området och i vilken utsträckning olika grupper har röstat totalt i hela riket.

Rapporten Delat deltagande

Rapporten har två resultatkapitel där det första utgår från de röstberättigade och har ett individperspektiv. Kapitlet utgår från indelningar i grupper som tar hänsyn till födelseland och föräldrars födelseland samt medborgarskap. Det innehåller en beskrivning av grupperna, samt ingående redovisning av valdeltagandet efter olika relevanta indelningar. Utöver valdeltagande i olika grupper finns resultat från logistiska regressionsanalyser, som visar på sannolikheten för röstande när flera indelningar studeras samtidigt, samt resultat om bland annat förtroende för politiker från SCB:s Medborgarundersökning.

I kapitlet som följer undersöks valdeltagande och segregation med ett områdesperspektiv. Utgångspunkten är demografiska statistikområden (DeSO). Centralt för analysen är de fem områdestyper som baseras på Socioekonomiskt index. Det finns även ingående flödesanalyser mellan röstberättigade i olika områdestyper baserat på valen 2018 och 2022, samt en redogörelse för vilka områden som röstar över och under förväntan. Även här finns en ingående beskrivning av områdenas sammansättning samt resultat från SCB:s Medborgarundersökning.