Utlandets ägarandel ökade

Aktieägarstrukturen på svenska marknadsplatser har historiskt haft små rörelser. Under det första halvåret har icke-finansiella bolag minskat sin ägarandel med 1 procentenhet på svensk marknadsplats, efter att ha ökat sin andel under de senaste 18 månaderna.

De sektorer som ökade sina marknadsandelar under det första halvåret 2020 var sociala trygghetsfonder, hushåll och utlandet. Utlandssektorn, som var den sektor som ökade sin ägarandel mest, ökade med 0,8 procentenheter. Utlandssektorn var fortsatt den största ägarsektorn följt av sektorn finansiella bolag. De ägde 40 respektive 29 procent av aktierna noterade på svensk marknadsplats.

USA stod för en dryg tredjedel av det utländska ägandet

Inom utlandssektorn var det, i enlighet med tidigare perioder, stora skillnader mellan länders aktieägande på svensk marknadsplats. De tre största ägarländerna inom utlandssektorn var USA, Storbritannien och Luxemburg. USA var vid utgången av juni i år fortfarande det största ägarlandet och ägde 34 procent av utlandssektorns andel. Det motsvarade 13 procent av den totala aktieförmögenheten på svensk marknadsplats. Storbritannien ägde vid utgången av perioden 21 procent, och det tredje största landet inom utlandssektorn var Luxemburg, som ägde 11 procent av ägandet i utlandssektorn.

Hushållens aktieförmögenhet minskade

Hushållssektorns innehav i aktier på svenska marknadsplatser uppgick till 956 miljarder kronor vid utgången av första halvåret 2020, vilket innebar en minskning med 18 miljarder under halvåret.

Antal ägare av noterade svenska aktier bland svenska hushåll ökade med 3 procent. Även andelen aktieägare av totalbefolkningen har också ökat under det första halvåret i år med 0,3 procentenheter, vilket är första gången sedan mitten av 2016. Det innebar att 10,7 procent av den svenska befolkningen ägde minst 501 svensknoterade aktier. Andelen aktieägare ökade främst i ålderskategorin 25-44 år, men sett ur ett längre perspektiv har andelen stadigt sjunkit. För 20 år sedan ägde drygt en femtedel av befolkningen noterade aktier.

Sedan utgången av 2018 har den genomsnittliga aktieportföljen för samtliga inkomstgrupper ökat i värde. Inkomstgruppen med högst inkomst, en miljon kronor eller mer, har sedan slutet av 2018 ökat sin genomsnittliga portfölj med 34 procent. Det har medfört att deras andel av aktier noterade på svensk marknadsplats har ökat med 3 procentenheter i jämförelse med utgången av 2018. Vid utgången av juni i år uppgick marknadsandelen för aktieägare, som har en inkomst på minst en miljon kronor inom hushållssektorn, till 58,1 procent. För de övriga inkomstgrupperna har den motsvarande sammanlagda utvecklingen av portföljen varit 10 procent. Andelen för dessa inkomstgrupper har därmed minskat eller förblivit oförändrad.

Stora skillnader mellan könen i var man väljer att investera

Liksom tidigare perioder fanns det en påtaglig skillnad i var kvinnor och mäns aktier var listade. På Large Cap ägde kvinnor en tredjedel och män två tredjedelar av hushållssektorns andel, vilket till stor del speglade ägandet mellan könen i stort. Den marknadsplats där skillnaden var störst mellan könen var NGM Main Regulated Market. Där ägde män nästan nio tiondelar och kvinnor drygt en tiondel av hushållssektorns andel.

Vid utgången av juni i år hade hushållen en medianportfölj på 41 000 kr, vilket var 2 000 kronor lägre än vid utgången av föregående år. Medianportföljen för kvinnor var 34 000 kr, medan motsvarande för män var 47 000 kr.