Vid utgången av april representerade upplåningen i obligationer 86 procent av den totala upplåningen av räntebärande värdepapper. Denna upplåning är främst emitterad av sektorerna bank och bostadsinstitut och uppgick till ett sammanlagt värde av 3 691 miljarder kronor. Under april ökade upplåningen av obligationer för banksektorn med 27 miljarder kronor och bostadsinstitut ökade sin upplåning med 54 miljarder kronor. Ökningen för bostadsinstituten består av obligationer denominerade i svenska kronor till ett värde av 37 miljarder kronor och euro till ett värde av 18 miljarder kronor. Det är främst den ökade upplåningen från bostadsinstitut som ligger bakom den totala ökningen för obligationer under april. Banksektorn ökade sin totala upplåning med 26 miljarder kronor jämfört med föregående månad och uppgick vid utgången av månaden till 2 344 miljarder kronor. Bakom denna ökning ligger obligationer till ett värde av 27 miljarder kronor. Det är främst dollardenominerade obligationer till ett värde av 22 miljarder kronor som ligger bakom ökningen.

Den icke- och övrig finansiella sektorn ökade sin totala upplåning med 41 miljarder kronor jämfört med föregående månad och uppgick vid utgången av månaden till 1 406 miljarder kronor. Bakom denna ökning ligger obligationer till ett värde av 34 miljarder kronor. Det är främst en ökning av obligationer denominerade i euro till ett värde av 28 miljarder kronor som ligger bakom ökningen.

Övriga monetära finansinstitut minskade sin totala upplåning under april med 7 miljarder kronor. Penningmarknadsinstrument denominerade i svenska kronor minskade med 13 miljarder kronor, framförallt till följd av en minskning i riksbankscertifikat.

Förfallostrukturen

Statistiken i april visar att värdepapper till ett värde av 2 215 miljarder kronor förfaller inom tolv månader. Sektorerna bank, övriga monetära finansinstitut och icke-finansiella företag representerar 40 respektive 22 och 12 procent av förfallovärdet inom tolv månader.

Förfallovärdet är rätt så jämt fördelat mellan kortfristiga- och långfristiga värdepapper. För kortfristiga värdepapper är det främst värdepapper denominerade i utländsk valuta som ligger bakom förfallovärdet medan det är värdepapper denominerade i SEK som ligger bakom förfallovärdet för långfristiga värdepapper.

2018-06-18 klockan 09.30.