Ökningen för bostadsinstitut består enbart av en ökning av långfristiga värdepapper denominerade i SEK till ett värde av 15 miljarder kronor.
Det är värt att notera att den totala skuldstocken för bostadsinstitut minskade under maj med 3 miljarder kronor. Bakom minskningen ligger långfristiga värdepapper denominerade i utländska valutor. Det är främst dollar och euro denominerade räntebärande värdepapper som har bidragit till minskningen under maj.

Övriga monetära finansinstitut ökade sin totala upplåning med 148 miljarder kronor jämfört med föregående månad. Bakom den totala ökningen ligger räntebärande värdepapper denominerade i SEK och utländska valutor. Den främsta bakomliggande orsaken till ökningen för kortfristiga värdepapper var SEK denominerade värdepapper till ett värde av 125 miljarder kronor. Detta är framförallt till följd av en ökning i riksbankscertifikat jämfört med föregående månad. För långfristiga värdepapper ökade skuldstocken med 28 miljarder kronor varav värdepapper denominerade i SEK uppgick till 6 miljarder kronor och utländska valutor till 22 miljarder kronor. Det är främst dollar denominerade värdepapper till ett värde av 20 miljarder kronor som ligger bakom ökningen för långfristiga värdepapper med utländsk valuta. Det är värt att notera att dollar denominerade värdepapper ökade på grund av ny- och följdemissioner till ett värde av 17 miljarder kronor netto och växelkursförändringar till ett värde av 3 miljarder kronor.

Vid utgången av maj representerar upplåningen i SEK denominerade kortfristiga och långfristiga värdepapper 14 respektive 86 procent av den totala upplåningen av SEK denominerade räntebärande värdepapper. Upplåningen för kortfristiga värdepapper denominerade i SEK är främst emitterad av sektorerna övriga monetära finansinstitut samt icke-finansiella och övriga. För långfristiga värdepapper är det sektorerna bostadsinstitut och staten.

Förfallostrukturen

Inom närmaste 12 månaderna förfaller räntebärande värdepapper till ett värde av 2 228 miljarder kronor. Banksektorn, övriga monetära finansinstitut samt icke-finansiella sektorn representerar 822 miljarder, 611 miljarder respektive 263 miljarder kronor av det totala förfallovärdet inom 12 månader.

Förfallovärdet är jämnt fördelat mellan kortfristiga och långfristiga värdepapper, där kortfristiga värdepapper står för 55 procent av det som förfaller och långfristiga värdepapper står för 45 procent. Valutafördelningen är även jämnt fördelad mellan värdepapper denominerade i SEK respektive utländska valutor.

2018-06-18 klockan 09.30.