Under andra kvartalet 2018 uppgick hushållens finansiella sparande, nysparandet minus skuldökningen, till 59 miljarder kronor. Normalt är hushållssparandet högt under detta kvartal då merparten av aktieutdelningarna sker då. Hushållen sparade främst på bankkonton och i tjänstepension, 53 respektive 44 miljarder, vilket är i linje med i fjol. Sparandet i aktier och fonder summerade till 7 miljarder kronor. Nettoköpen av bostadsrättsandelar har mattats av och uppgick till 8 miljarder, vilket är 4 miljarder lägre än under motsvarande period föregående år.

Historiskt har hushållens låneökningar varit högst under andra kvartalet och i år uppgick de till 60 miljarder. Det kan jämföras med låneökningar på 77 miljarder för motsvarande kvartal under både 2016 och 2017. Det senaste amorteringskravet, från första mars i år, stramade åt hushållens lånemöjligheter. Den årliga tillväxttakten i hushållens lån har avtagit och låg under andra kvartalet 2018 drygt två procentenheter lägre än noteringen på 8,2 procent två år tidigare.

Statens finansiella sparande var högt

Statens finansiella sparande uppgick till 34 miljarder kronor under andra kvartalet 2018. För helåret 2017 uppgick statens finansiella sparande till 83 miljarder, vilket är den högsta årsnoteringen sedan 2001.

Revideringar

I samband med denna publicering har det tillkommit revideringar av åren 1995–2018. Några av de större revideringarna som genomförts är en omfördelning av svenskregistrerade fonder mellan olika sektorer, revideringar av icke-finansiella bolags lån till hushåll samt flera revideringar för offentlig förvaltning. Sedan tidigare har förvaltarregistrerade fonder varit bokförda på förvaltare istället för ägare. I fjol korrigerades åren 2009–2017. Nu har även åren 1998–2008 justerats. Revideringarna påverkar framförallt banker, som fått ett lägre innehav i fonder, samt försäkringsbolag, pensionsinstitut och hushåll som fått ett högre innehav. Tidsserien för icke-finansiella bolags lån till hushållen har reviderats med hjälp av årsuppgifter från undersökningen Företagens ekonomi och kompletterande beräkningar. Det har även gjorts flera revideringar för offentlig förvaltning. Statlig förvaltnings periodiseringar av skatter har justerats för åren 2003–2015, främst till följd av korrigerade energiskatter på el. En längre tidsserie för kommunal förvaltnings transaktioner och ställningsvärden i utländska fonder har tillkommit. Nya beräkningar av kommunernas semesterlöneskuld har införts och påverkar kvartalsmönstret på periodiseringsposten från 2002 och framåt. En mer utförlig redovisning av revideringar för offentlig förvaltning finns publicerad under fördjupad information för Finansräkenskaperna.

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

2018-12-19 klockan 9.30