Till innehåll på sidan

Finansräkenskaper fjärde kvartalet 2019

Högt hushållssparande under fjärde kvartalet

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2020-03-19 9.30

Hushållens finansiella sparande uppgick till 20 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2019, vilket är högt för ett fjärde kvartal. Hushållens finansiella förmögenhet ökade totalt med 384 miljarder kronor.

Det finansiella sparandet i hushållssektorn under det fjärde kvartalet uppgick till 20 miljarder kronor. Det är det högsta sparandet på sex år för ett fjärde kvartal. Det som bidrog mest till sparandet var nettoköp av bostadsrättsandelar och fondandelar, som uppgick till 22 respektive 9 miljarder kronor.

För helåret 2019 sparade hushållen totalt 248 miljarder kronor. Det är det högsta sparandet någonsin för ett helår. I genomsnitt har hushållen sedan 1996 sparat 126 miljarder per år.

Hushållens finansiella sparande 1996-2019

Diagram

Statens finansiella nettoskuld minskar, kommunernas ökar

Statens skulder uppgick i slutet av fjärde kvartalet 2019 till 1 983 miljarder kronor. Statens finansiella förmögenhet, de finansiella tillgångarna minus skulderna, summerade i slutet av fjärde kvartalet 2019 till en nettoskuld på 49 miljarder kronor. Det är den lägsta nettoskulden sedan tidsserien startade 1996.

Kommunernas nettoskuld var i slutet av kvartalet 142 miljarder kronor. Under en längre tid har kommunernas nettoskuld stigit, och översteg efter tredje kvartalet 2019 för första gången statens nettoskuld. Den samlade nettoskulden för staten och kommunerna ökade under fjärde kvartalet 2019 till 191 miljarder, då kommunernas nettoskuld ökade mer än statens minskade.

Statens och Kommunernas finansiella förmögenhet, 1996-2019

Diagram

Icke-finansiella bolags finansiering

Icke-finansiella bolag finansierar sig främst via lån i monetära finansinstitut och genom att emittera räntebärande värdepapper. Den totala skulden för dessa finansieringsformer uppgick vid utgången av 2019 till 3 756 miljarder kronor, vilket är en ökning med 272 miljarder sedan 2018.

Andel av Lån och Räntebärande värdepapper i Icke-finansiella bolags upplåning 1996-2019, procent

Diagram

Under helåret 2019 ökade icke-finansiella bolag sin finansiering via emitterade räntebärande värdepapper med 167 miljarder kronor. Det var en ökning med 50 procent jämfört med helåret 2018. Nya lån tagna i monetära finansinstitut uppgick under 2019 till 90 miljarder, vilket var en minskning med 38 procent sedan 2018. Trots att upplåning under 2019 främst skedde i räntebärande värdepapper så var lån i monetära finansinstitut fortsatt den största finansieringsformen, med en andel av finansieringen på över 60 procent vid utgången av 2019.

Revideringar

I samband med denna publicering har revideringar gjorts av samtliga kvartal 2018-2019. Utöver det har även revideringar av kvartal för åren 2016-2017 gjorts för utlandssektorn, hushållssektorn och offentlig förvaltning. Därutöver har mer omfattande revideringar gjorts av det fjärde kvartalet 2019 för hushållssektorn i jämförelse med publiceringen av Sparbarometern. Främst gäller det uppdaterade uppgifter om skatteperiodiseringar som påverkar hushållssektorns sparande.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.

Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2020-06-17 9.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB, Enheten för Finans- och sektorräkenskaper

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Jonas Hallberg

Telefon
010-479 40 44
E-post
jonas.hallberg@scb.se

Niklas Hedberg

Telefon
010-479 40 41
E-post
niklas.hedberg@scb.se