Till innehåll på sidan

Finansräkenskaper tredje kvartalet 2019

Den kommunala förvaltningens skulder fortsatte öka

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2019-12-19 9.30

Under det tredje kvartalet 2019 ökade den kommunala förvaltningen sina skulder med 5 miljarder. Skulderna har ökat med 275 miljarder kronor sedan första kvartalet 2015.

Den kommunala förvaltningens skulder fortsatte öka och uppgick till 949 miljarder kronor vid slutet av tredje kvartalet 2019. I kommunal förvaltning ingår utöver kommuner även landsting och vissa övriga kommunala enheter. Den kommunala förvaltningens skulder i förhållande till BNP har sedan första kvartalet 2015 ökat från 17 till 20 procent. Under samma period har statens skulder minskat med 124 miljarder kronor och i förhållande till BNP minskat från 53 till 42 procent.

Kommunal och statlig förvaltnings totala skulder, ställningsvärde och i förhållande till BNP i löpande priser uppräknat till årstakt, mdkr och procent

Diagram

Skulderna enligt diagrammet motsvarar inte Maastrichtskulden. För mer information, se avsnittet ”Definitioner och förklaringar” nedan.

Den kommunala förvaltningens finansiering sker framför allt genom emitterade räntepapper och lån. Även om finansieringen via emittering av räntebärande värdepapper har ökat är lån fortfarande en betydande del av den kommunala förvaltningens totala skuldsättning. Räntebärande värdepapper och lån utgjorde vid slutet av tredje kvartalet 22 respektive 42 procent av den kommunala förvaltningens totala skulder.

Statens skulder fortsatte att minska

Sedan 2015 har statens skulder gått i motsatt riktning jämfört med den kommunala förvaltningens. Under de tre första kvartalen 2019 uppgick den statliga förvaltningens nettotransaktioner till -164 miljarder och i slutet av det tredje kvartalet hade den statliga förvaltningen skulder på 2 007 miljarder kronor. Vid utgången av andra kvartalet 2016 var den statliga förvaltningens skulder på rekordhög nivå, men sedan dess har de statliga skulderna minskat med 171 miljarder kronor.

Icke-finansiella bolag minskade sin upplåning

Icke-finansiella bolags nettoupplåning via lån i monetära finansinstitut var under tredje kvartalet 2019 negativ för första gången på nästan tre år. Det innebär att de icke-finansiella bolagen betalat av mer än de lånat under kvartalet. Även upplåningen via emitterade räntebärande värdepapper sjönk under kvartalet efter två kvartal med hög nettoupplåning.

Den totala skulden för lån i monetära finansinstitut och emitterade räntebärande värdepapper uppgick vid utgången av det tredje kvartalet till 3 764 miljarder kronor. Det var en ökning med 37 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Att skulden ökade trots negativ nettoupplåning förklaras framför allt av att den svenska kronan försvagades mot de flesta valutorna under kvartalet och att hälften av den emitterade värdepappersskulden är utgiven i utländsk valuta.

Icke-finansiella bolags emitterade värdepapper och lån i monetära finansinstitut, ställningsvärde och transaktioner, mdkr

Diagram

Lägre sparande på hushållens bankkonton samt i aktier och fonder

Hushållens finansiella sparande uppgick under det tredje kvartalet till 7 miljarder kronor, vilket ligger i linje med genomsnittet för ett tredje kvartal de senaste tio åren. Det finansiella sparandet för ett tredje och fjärde kvartal har historiskt varit lägre än för första och andra kvartalet.

Det relativt låga sparandet berodde bland annat på lägre investeringar i nya bostadsrätter, ett försiktigt sparande i fonder och aktier samt lägre nettoinlåning på bankkonto. Nettoköpen av nya bostadsrätter var det lägsta på tre år och uppgick till 9 miljarder kronor. Nettoköpen av aktier och fonder uppgick till 2 miljarder, vilket var 9 miljarder lägre än föregående kvartal. Inlåningen på bankkonto var det lägsta på drygt två år och uppgick till 9 miljarder kronor.

Hushållens skulder ökade med 48 miljarder under tredje kvartalet. Den årliga tillväxttakten på lån uppgick till 4,8 procent under tredje kvartalet och har minskat 1,1 procentenhet sedan andra kvartalet 2018. Hushållens lån består främst av lån i bank- och bostadsinstitut samt CSN-lån.

Hushållens finansiella nettoförmögenhet var vid utgången av kvartalet 10 524 miljarder, vilket var en ökning med 242 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Hushållens finansiella förmögenhet består till stor del av börsrelaterade tillgångar och den procentuella utvecklingen av hushållens finansiella nettoförmögenhet var i linje med börsuppgången under kvartalet. Enligt Affärsvärldens generalindex steg Stockholmsbörsen med 1,9 procent tredje kvartalet.

Revideringar

I samband med denna publicering har revideringar av samtliga kvartal 2019 gjorts. Utöver detta har revideringar av åren 2015-2018 förts in för utlandssektorn och för offentlig förvaltning har 2017 och framåt uppdaterats.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, och det ger upphov till skillnader.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas, och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde samt att skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde. 

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2020-03-19 9.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB, Sektionen för Finans- och sektorräkenskaper

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45
E-post
nicolai.nystrand@scb.se

Frida Frånlund

Telefon
010-479 58 25
E-post
frida.franlund@scb.se