Finansräkenskaper tredje kvartalet 2021
Fortsatt negativt statligt sparande
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2021-12-16 9.30
I kölvattnet av coronapandemin hade staten, under det tredje kvartalet 2021, fortsatt ett negativt finansiellt sparande. Riksbanken fortsatte samtidigt att stödköpa räntebärande värdepapper. Hushållens finansiella sparande var ovanligt högt för ett tredje kvartal, där hushållen nettosålde aktier för första gången sedan pandemins utbrott.
Statens sparande fortsatt negativt
Till följd av de statliga stöden som gavs under coronapandemin, till framför allt kommuner och regioner, har statens finansiella sparande varit negativt under samtliga kvartal 2020 samt de tre första kvartalen 2021. Sammantaget visade de sju kvartalen ett negativt finansiellt sparande i staten på 195 miljarder kronor. De statliga stöden innebar en omvänd bild för kommuner och regioner. Med undantag för fjärde kvartalet 2020 var sparandet i kommuner och regioner positivt under perioden. De två senaste kvartalen har statens finansiella sparande varit mindre dramatiskt.
Ovanligt högt hushållssparande
Hushållens finansiella nettosparande uppgick det tredje kvartalet 2021 till 119 miljarder kronor, vilket är ett ovanligt högt sparande för ett tredje kvartal. Bland annat har det höga skatteperiodiseringsnettot på 82 miljarder kronor påverkar hushållens sparande positivt, men även hushållens bankinlåning och försäkringssparande bidrog. Hushållens årliga tillväxttakt i lån fortsatte att öka och under det tredje kvartalet 2021 uppgick nettoupplåningen till 80 miljarder kronor. Det är den högsta nettoupplåningen under ett tredje kvartal sedan tidsseriens start.
Utmärkande för det tredje kvartalet 2021 var att hushållen nettosålde svenska noterade aktier till ett värde av 27 miljarder kronor. Under de fem närmast föregående kvartalen har hushållen nettoköpt aktier och fonder för i snitt 49 miljarder per kvartal.
Riksbankens innehav i räntebärande värdepapper fortsatte att öka
Riksbankens stödköp av räntebärande värdepapper har fortsatt under det tredje kvartalet och vid kvartalets slut uppgick Riksbankens innehav i certifikat och obligationer till 1 218 miljarder kronor. Det är en ökning med 76 miljarder kronor under kvartalet. Främst bestod innehaven av obligationer, där statsobligationer utgör en tredjedel av Riksbankens obligationsportfölj, följt av bostadsobligationer och utländska obligationer som vardera låg runt en fjärdedel av portföljvärdet. Det var främst bostadsobligationer som köptes under kvartalet, men även statsobligationer. Intresset för utländska obligationer var fortsatt lågt.
Revideringar
I samband med beräkningen av tredje kvartalet 2021 har årsstatistik och kvartalsstatistik reviderats för perioden 2017-2021kv2. Innehav i räntebärande värdepapper och innehav i utländska aktier-och fonder har reviderats från och med första kvartalet 2021 med data från databasen för värdepappersinnehav (VINN). Det kan innebära tidseriebrott mellan fjärde kvartalet 2020 och första kvartalet 2021. Mer information om implementering av VINN finns under Fördjupad information på Finansräkenskapernas produktsida. Därutöver har utlandssektorn reviderats från och med första kvartalet 2017 med ny information från Betalningsbalansen. För offentlig förvaltning har det skett revideringar från 2017 och framåt. För 2020 och framåt rör revideringarna främst uppdaterade skatter medan mindre korrigeringar och uppdaterad information har lagts in för tidigare år.
Definitioner och förklaringar
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet publiceras 2022-03-17 kl. 08.00.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.