Till innehåll på sidan

Finansräkenskaperna fjärde kvartalet 2022

Hushållen sålde av tillgångar för att finansiera ökade kostnader

Statistiknyhet från SCB 2023-03-16 8.00

Under det fjärde kvartalet 2022 sålde hushållen av likvida finansiella tillgångar i takt med en fortsatt nedgång i reallönerna. Icke-finansiella bolag finansierade sig under fjärde kvartalet i större utsträckning än tidigare kvartal 2022 via emissioner av räntebärande värdepapper.

Det finns flera sätt att definiera sparande, som fångar olika aspekter av hushållens beteenden. Ett återkommande mått i finansräkenskaperna har varit det finansiella sparandet, som är en bred definition av hushållens sparande där alla finansiella instrument ingår, även sådant som hushållens sparande i tjänstepensioner och nettofordringar på staten. Ett sparandemått som bättre följer hushållens beteende på kort sikt är hushållens sparande i likvida tillgångar: inlåning, räntebärande värdepapper, bostadsrätter, privat försäkringssparande samt aktier och fondandelar. Detta kan benämnas hushållens likvida sparande.

Under 2020 och 2021 har hushållens likvida sparande legat på höga nivåer, 131 respektive 164 miljarder kronor. Hushållen har kunnat spara i en tid av låga räntor och sett sin nettoförmögenhet stiga i takt med stigande tillgångspriser. Under 2022 har hushållens köpkraft försvagats i en alltmer tilltagande inflationsmiljö där inkomsterna inte växt i samma takt som utgifterna. Reallönerna gick under det fjärde kvartalet 2022 ned med 8,5 procent i årstakt samtidigt som sparandet i likvida tillgångar minskade för att finansiera stigande kostnader. Hushållens likvida sparande uppgick till 56 miljarder kronor under 2022 och för det fjärde kvartalet var sparandet negativt och landade på -19 miljarder kronor. Det innebar att hushållen gjorde av med mer än vad de tjänade och behövde således ta av sina tillgångar. Det negativa likvida sparandet återspeglas främst i de finansiella tillgångarna inlåning, noterade aktier, fondandelar och privat försäkringssparande, där de sammantagna nettouttagen uppgick till 30 miljarder kronor.

Förändring i hushållens likvida sparande och reallöneutveckling, mdkr och procent

Diagram

Det likvida sparandet för fjärde kvartalet 2022 minskade jämfört med motsvarande kvartal 2021. Diagrammet ovan visar sambandet med reallöneutvecklingen, som också har minskat under 2022.

Särskilt tydligt syns detta i utvecklingen för de senaste fjärde-kvartalen, se diagrammet nedan.

Förändring i hushållens likvida sparande och reallöneutveckling, fjärde kvartal, mdkr och procent

Diagram

Tillväxttakten i lån fortsatte att minska

Den årliga tillväxttakten i hushållens lån fortsatte att sjunka under kvartalet och uppgick till 3,7 procent vid utgången av fjärde kvartalet 2022, den lägsta uppmätta tillväxttakten i tidserien. Nyupplåningen, nytagna minus amorterade lån, för fjärde kvartalet var 19 miljarder kronor. Det är en minskning med 15 miljarder jämfört med föregående kvartal och 70 miljarder jämfört med motsvarande kvartal 2021.

Hushållens lån, transaktioner och årlig tillväxttakt, mdr och procent

Diagram

Icke-finansiella bolag finansierade sig på nytt via räntebärande värdepapper

Under fjärde kvartalet 2022 finansierade sig icke-finansiella bolag via räntebärande värdepapper i större utsträckning än tidigare kvartal under året, trots ett fortsatt högt ränteläge. Nettoemissionerna, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick till 57 miljarder kronor. Det är den största finansieringen via räntebärande värdepapper sedan andra kvartalet 2019. Lånefinansieringen minskade under kvartalet jämfört med de höga nivåerna som varit under de fyra föregående kvartalen. Lånefinansieringen var fortsatt den största finansieringsformen och de totala lånen uppgick till 3 898 miljarder kronor att jämföra med 1 580 miljarder kronor för räntebärande värdepapper.

Icke-finansiella bolag finansierade sig på nytt via räntebärande värdepapper

Diagram

Statens skuldkvot fortsatte att sjunka

I slutet av 2022 uppgick den marknadsvärderade statsskulden till 2 245 miljarder kronor.

Marknadsvärderad statsskuld, ställningsvärde, mdkr samt statens skuldkvot, procent

DIA6_SV_2022K04.png

Statens sparande för det fjärde kvartalet 2022 var negativt och underskottet uppgick till 21 miljarder kronor. Jämfört med föregående kvartal var detta en minskning med 19 miljarder kronor. Trots detta, och i linje med föregående kvartal, fortsätter statens skuldkvot, den marknadsvärderade statsskulden delat med BNP i löpande priser, att sjunka. Vid utgången av fjärde kvartalet var skuldkvoten 38 procent, vilket är den lägsta skuldkvoten sedan tidseriens start 1996 kv1.

Revideringar

I samband med beräkningen av fjärde kvartalet 2022 har års- och kvartalsstatistik reviderats för perioden 2017kv1-2022kv3. Utlandssektorn har reviderats från och med första kvartalet 2019 med ny information från Betalningsbalansen.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.

I Statistiknyheten refererar vi till Sparbarometern och skillnader mellan hushållens rapporterade sparande jämfört med Finansräkenskaperna, specifikt posten skatteperiodiseringar. I Sparbarometerns kvalitetsdeklaration kan man läsa: ”Revideringarna av skatteperiodiseringarna mellan Sparbarometern och Finansräkenskaper kan för enskilda kvartal vara betydande vilket kan påverka tolkningen av utfallet mellan Sparbarometern och Finansräkenskaperna”.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.

Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.

Reallöneutvecklingen är hämtad från Medlingsinstitutets Konjunkturlönestatistik, som använder data från SCB. Reallönerna är framtagna från nominella löner deflaterade med KPI. Siffrorna i denna statistiknyhet är genomsnittet av de månadssiffror som utgör respektive kvartal.

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet publiceras 2023-06-15 kl. 8.00.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB

Förfrågningar

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45
E-post
nicolai.nystrand@scb.se

Filip Grundberg

Telefon
010-479 41 70
E-post
filip.grundberg@scb.se

Jonas Hallberg

Telefon
010-479 40 44
E-post
jonas.hallberg@scb.se