Sparbarometern, 1:a kvartalet 2017:
Hushållens lån ökar i jämn takt
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2017-05-23 9.30
Hushållens lån ökade med 6,8 procent i årstakt under första kvartalet 2017. Det var samma ökningstakt som fjärde kvartalet 2016. Hushållens finansiella sparande, nysparandet minus skuldökningen, uppgick till 57 miljarder kronor första kvartalet 2017 vilket var något lägre än motsvarande kvartal de fyra senaste åren.
Hushållens lån ökade med 53 miljarder kronor under första kvartalet 2017 och uppgick vid utgången av kvartalet till 3 784 miljarder kronor. I kronor var det en större ökning än första kvartalet 2015 och 2016 då lånen ökade med 45 respektive 48 miljarder kronor.
Källa: SCB
Amorteringskravet på nya lån infördes första juni 2016 och under andra halvåret 2016 blev tillväxten i hushållens lån något lägre än tidigare. Under det första kvartalet 2017 var låneökningstakten densamma som under fjärde kvartalet 2016. Hushållens lån utgörs, till nästan 80 procent, av bostadslån i bank och bostadsinstitut. Kategorin övriga lån består i huvudsak av lån hos finansbolag och uppgick till 73 miljarder kronor vid utgången av första kvartalet 2017.
Hushållen nettoköpte aktier och fonder
Nettoinsättningarna på bankkonton har fortsatt att avta och uppgick till 8 miljarder kronor under första kvartalet. Trenden med minskad mängd kontanter i ekonomin har fortsatt och under de senaste två åren minskade hushållens innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken med 27 procent. Nettoköpen av aktier och fonder uppgick till 1 respektive 13 miljarder kronor under första kvartalet. Räntefonder nettosåldes samtidigt som aktiefonder och övriga fonder nettoköptes.
Stora nettoköp av bostadsrättsandelar
Hushållens köp av nyproducerade bostadsrätter och ombildade hyresrätter är en finansiell tillgång. Reala tillgångar såsom småhus med äganderätt ingår inte i Sparbarometern. Nettoköpen av bostadsrättsandelar uppgick första kvartalet till 13 miljarder kronor, vilket är den högsta noteringen för ett första kvartal sedan tidsseriens början. Förklaringen är främst den höga nyproduktionen.
Lägre finansiellt sparande men ökad finansiell nettoförmögenhet
Nysparandet i finansiella tillgångar var 102 miljarder kronor medan skulderna ökade med 45 miljarder kronor under kvartalet, vilket gav ett finansiellt sparande på 57 miljarder kronor. Det är ett något lägre finansiellt sparande än de närmast föregående åren. Det genomsnittliga sparandet för första kvartalet de senaste fyra åren var 72 miljarder kronor. Den finansiella nettoförmögenheten, de finansiella tillgångarna minus skulderna, uppgick vid slutet av kvartalet till 9 058 miljarder kronor.
Det finansiella individuella sparandet exklusive periodiseringar, som visar sparandet i mer likvida tillgångar var väsentligt lägre och uppgick till minus 20 miljarder kronor. Att detta sparande är lägre än det totala sparandet beror främst på stora insättningar till tjänste- och premiepensioner och på att hushållens periodiserade skatter exkluderas i det individuella sparandet.
Definitioner och förklaringar
Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder.
I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.
I samband med publiceringen av Sparbarometern för första kvartalet 2017 uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 2009 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 23 mars. Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i det Statistiska Meddelandet för Finansräkenskaperna:
Nästa publiceringstillfälle
2017-08-31 klockan 09.30.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.