Nysparandet i finansiella tillgångar var 145 miljarder kronor medan skulderna ökade med 62 miljarder kronor under kvartalet, vilket gav ett finansiellt sparande på 83 miljarder kronor. Främst sparade hushållen på bankkonto samt investerade i fonder, bostadsrätter och pensionssparade. De sålde aktier och premieobligationer samtidigt som lånen ökade, men i en lägre takt än tidigare.

Nettoinsättningarna, insättningar minus uttag, på bankkonton fortsatte under andra kvartalet 2019 att öka. Hushållen har under den senaste femårsperioden gjort nettoinsättningar på bankkonton på nästan 600 miljarder kronor. Sammantaget uppgick bankinlåningen vid slutet av kvartalet till 1 953 miljarder kronor och utgjorde en dryg tiondel av hushållens finansiella tillgångar.

Hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amortering, uppgick till 60 miljarder och bestod framför allt av lån i bank- och bostadsinstitut. Den årliga tillväxttakten på lån avtog och uppgick till 4,8 procent, vilket var 0,1 procentenheter lägre än första kvartalet i år.

Fortsatt lägre investeringar i nya bostadsrätter

Nettoköpen av ombildade hyresrätter och nyproducerade bostadsrätter uppgick till 7 miljarder under andra kvartalet 2019. Sedan fjärde kvartalet 2017 har nettoköpen av nya bostadsrätter avtagit. Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång.

Hushållen nettosålde aktier och nettoköpte fonder

Hushållen nettosålde under andra kvartalet 2019 börsnoterade aktier för 5 miljarder kronor. Det är den största nettoförsäljningen sedan andra kvartalet 2015.

Samtidigt köpte hushållen fonder och då framför allt Andra fonder. Andra fonder nettoköptes för 8 miljarder och består av hedgefonder, blandfonder och övriga fonder som inte uteslutande investerar i aktier eller räntebärande värdepapper. Under de senaste åren har Andra fonder blivit allt mer efterfrågade och har på fem år ökat från 39 procent till 43 procent som andel av hushållens totala innehav av svenskregistrerade fonder. Även om fondkategorin Andra fonder ökade så var Aktiefonder fortsatt den största fondkategorin.

Det likvida sparandet positivt

Det finansiella individuella sparandet exklusive periodiseringar uppgick till 20 miljarder under andra kvartalet 2019. I detta sparande ingår de finansiella transaktioner som är mer likvida och som hushållen aktivt beslutar om. Att detta sparande är lägre än det totala finansiella sparandet under ett enskilt kvartal, beror främst på att tjänste- och premiepensionssparandet inte ingår i detta finansiella sparande. Detta sparande brukar vara positivt för årets andra kvartal, samtidigt som de första, tredje och fjärde kvartalen inte haft ett positivt finansiellt sparande på fem år.

Hushållens finansiella tillgångar uppgick vid utgången av andra kvartalet 2019 till 14 638 miljarder kronor. Samtidigt var hushållens skulder 4 485 miljarder kronor, varav majoriteten består av lån i bank och bostadsinstitut. Hushållens finansiella nettoförmögenhet, mätt som finansiella tillgångar minus skulder, uppgick till 10 153 miljarder.

Tabeller över hushållens tillgångar och skulder

2019-11-21 klockan 09.30.