Till innehåll på sidan

Sparbarometern, 2:a kvartalet 2022

Högt sparande på bankkonto

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2022-08-25 8.00

Hushållens finansiella nettoförmögenhet minskade med tio procent under andra kvartalet 2022 då både börs och värdet på bostadsrätter sjönk. Sparandet på bankkonto var samtidigt rekordhögt. Under kvartalet steg räntorna och tillväxttakten i hushållens lån föll 0,6 procentenheter till 6,3 procent efter en uppgång under 2020 och 2021.

Hushållens nysparande i finansiella tillgångar uppgick under andra kvartalet 2022 till 236 miljarder kronor. Skulderna ökade samtidigt med 75 miljarder kronor vilket genererade ett finansiellt sparande på 161 miljarder. Det var det näst högsta sparandet som någonsin uppmätts. Bara andra kvartalet i fjol har visat högre sparande. Det finns en säsongsvariation i hushållens sparande som brukar vara som högst under det andra kvartalet. Det beror till stor del på att de flesta aktieutdelningar sker då.

Rekordhögt sparande på bankkonto

För det andra kvartalet 2022 var hushållens nettoinsättningar på bankkonto rekordhögt och uppgick till 97 miljarder kronor. Hushållens nettoinsättningar på bankkonto har inte varit på så höga nivåer sedan det första kvartalet 2020, då coronapandemin bröt ut och hushållen gjorde nettoinsättningar på 86 miljarder kronor.

Hushållen har under den senaste femårsperioden gjort nettoinsättningar på bankkonton på 828 miljarder kronor trots låga insättningsräntor.

Hushållen köpte aktier och sålde fonder

Enligt Affärsvärldens generalindex sjönk börsen med 17,6 procent under andra kvartalet 2022. Under samma period nettoköpte hushållen aktier för 18 miljarder kronor där svenska börsnoterade aktier utgjorde det största nettoköpet på 14 miljarder kronor. Samtidigt nettosålde hushållen fonder för 10 miljarder där det största uttaget var i utlandsregistrerade fonder. Det är andra kvartalet i rad som hushållen säljer av fondandelar.

Marknadsvärdet på hushållens bostadsrätter minskade

Hushållens tillgångar i bostadsrätter uppgick till 3 281 miljarder kronor vid utgången av det andra kvartalet, vilket var en minskning med 226 miljarder jämfört med föregående kvartal. Marknadsvärdet på hushållens tillgångar i bostadsrätter har stigit under en lång period med undantag för några få kvartal. Under andra kvartalet 2022, då räntorna steg, minskade marknadsvärdet med 6,7 procent. Även om marknadsvärdet fortfarande ligger på höga nivåer så har en liknande nedgång endast inträffat en gång tidigare sedan tidsserien startade år 1996. Det var tredje kvartalet 2008 då marknadsvärdet sjönk med 6,2 procent i spåren av finanskrisen.

Marknadsvärdet på hushållens bostadsrätter, ställningsvärde och procentuell förändring, mdkr och procent

diagram

Hushållens nettoköp av nya bostadsrätter uppgick till 10 miljarder, vilket var i linje med föregående kvartal, men 8 miljarder lägre än under samma kvartal föregående år. Nya bostadsrätter består av ombildade hyresrätter och nyproducerade bostadsrätter.

Tillväxttakten i lån minskade

Under det andra kvartalet 2022 uppgick den årliga tillväxttakten i lån till 6,3 procent, vilket var 0,6 procent lägre jämfört med föregående kvartal. En bidragande orsak till minskningen är räntehöjningarna som skedde under kvartalet. Lån består av nytagna lån minus genomförda amorteringar.

Hushållens lån, transaktioner och årlig tillväxttakt, mdkr och procent

diagram

Den finansiella nettoförmögenheten sjönk

Trots fortsatt högt finansiellt nettosparande minskade nettoförmögenheten under kvartalet då både stockholmsbörsen och marknadsvärdet på bostadsrätter sjönk.

Den finansiella nettoförmögenheten uppgick vid slutet av andra kvartalet 2022 till 13 030 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1 504 miljarder eller 10 procent jämför med föregående kvartal. Det är det största fallet sedan tidseriens start år 1996. Trots nedgången under kvartalet har hushållens finansiella nettoförmögenhet stigit med 2 660 miljarder kronor sedan coronapandemins utbrott första kvartalet 2020.

Förändring av hushållens finansiella nettoförmögenhet och Affärsvärldens generalindex, mdkr och procent

diagram

Definitioner och förklaringar

Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.

Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i publikationen Nationalförmögenheten.

I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.

I samband med publiceringen av Sparbarometern för andra kvartalet 2022 uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 2019 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 16 juni.

Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:

Finansräkenskaper, kvartal och år

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och Nationella Balansräkningar (pdf)

Statistikdatabasen:

Balansräkningar (ENS2010), utgående balans, netto, löpande priser i mnkr efter institutionell sektor och tillgångsslag. År 1980 - 2021

Nästa publiceringstillfälle

2022-11-17 klockan 8.00.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB

Förfrågningar

Filip Grundberg

Telefon
010-479 41 70
E-post
filip.grundberg@scb.se

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45
E-post
nicolai.nystrand@scb.se

Emma Blomqvist

Telefon
010-479 41 30
E-post
emma.blomqvist@scb.se