Sparbarometern, 3:e kvartalet 2021
Fortsatt högt hushållssparande under tredje kvartalet
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2021-11-18 9.30
Hushållens finansiella sparande uppgick under det tredje kvartalet 2021 till 125 miljarder kronor, vilket var 89 miljarder kronor högre än motsvarande kvartal i fjol. Det var främst försäkringssparandet och den positiva skatteperiodiseringseffekten som bidrog till det höga sparandet, även bankinlåning och fonder bidrog. Samtidigt fortsatte hushållens årliga tillväxttakt i lån att öka.
Nysparandet i finansiella tillgångar var 202 miljarder kronor medan skulderna ökade med 77 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2021, vilket gav ett finansiellt sparande på 125 miljarder kronor. Sparandet har varit högt under alla tre kvartal 2021 och det finansiella sparandet för det tredje kvartalet var det högsta sparandet för ett tredje kvartal sedan tidsserien startade 1996.
Det finns en säsongsvariation i hushållens finansiella sparande, där sparandet under tredje kvartalet vanligtvis är lägre än under det första och andra kvartalet. Under de tre första kvartalen 2021 har hushållen sparat 445 miljarder, vilket kan jämföras med 271 miljarder för motsvarande period i fjol.
Kraftig positiv skatteperiodiseringseffekt bidrog till sparandet
Den positiva effekten av skatteperiodiseringar bidrog med 83 miljarder kronor till sparandet, vilket är den högsta uppmätta skatteperiodiseringseffekten sedan tidsserien startade. Skatteperiodiseringar innebär att skatter och sociala avgifter bokförs vid den tidpunkt de uppkommer i stället för när de faktiskt betalas.
Hushållens privata försäkringssparande var högt under kvartalet och uppgick till 17 miljarder kronor. Det privata försäkringssparandet har legat högt under hela 2021 med en toppnotering första kvartalet på närmare 25 miljarder kronor. Sparandet i tjänstepensioner var under det tredje kvartalet i nivå med motsvarande period tidigare år och uppgick till 39 miljarder kronor.
Fortsatt högt sparande på bankkonto
Under tredje kvartalet i år uppgick sparandet på bankkonto till 42 miljarder, vilket var högt för ett tredje kvartal. Sparandet på bankkonto har generellt varit högre under de senaste åren trots låga eller obefintliga insättningsräntor. Hushållens nettoinsättning på bankkonto har under 2021 varit fortsatt höga men inte nått samma nivåer som under 2020. Under årets tre första kvartal har hushållen nettosparat 148 miljarder på bankkonto, vilket är 28 miljarder lägre än för motsvarande period 2020 och 59 miljarder högre än under 2019.
Hushållen sålde aktier och köpte fonder
Hushållens nettoköp av fondandelar låg i linje med tidigare kvartal samtidigt som direktägda aktier nettosåldes för första gången på över ett år. Under tredje kvartalet 2021 nettoköpte hushållen andra fonder, där hedgefonder och fond-i-fond ingår, för 18 miljarder kronor samtidigt som de sammanlagt nettosålde aktie- och räntefonder för 1 miljard kronor. Hushållen har under perioden nettosålt aktier för 17 miljarder kronor, efter att ha nettoköpt aktier under hela 2020 och den första halvan av 2021. Under tredje kvartalet i år sålde hushållen framför allt svenska börsnoterade aktier, vilket resulterade i en nettoförsäljning på 20 miljarder kronor. Det är den största uppmätta nettoförsäljningen under ett kvartal sedan tidsserien startade 1996.
Lågt sparande i nya bostadsrätter
Hushållens nettoköp av nya bostadsrätter uppgick till 6 miljarder, vilket var 5 miljarder lägre än samma kvartal föregående år och var den lägsta noteringen på fem år. Vid jämförelse med toppnoteringen fjärde kvartalet 2019, där sparandet under kvartalet uppgick till 25 miljarder kronor, är det en minskning med tre fjärdedelar. Nya bostadsrätter består av ombildade hyresrätter och nyproducerade bostadsrätter. Hushållens tillgångar i bostadsrätter uppgick till 3 245 miljarder kronor vid utgången av det tredje kvartalet.
Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i Nationalförmögenheten. Läs mer om Nationalförmögenheten under Mer information.
Den årliga tillväxttakten på lån steg
Hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amorteringar, uppgick under tredje kvartalet 2021 till 80 miljarder kronor, vilket var 20 miljarder högre än under samma period föregående år. Nettoupplåningen har varit hög under de senaste kvartalen. En delförklaring till den högre nettoupplåningen är bankernas tillfälliga lättnader på amorteringskravet som gällde fram till och med sista augusti. Det har inneburit att vissa hushåll avstått från att amortera på lån.
Sedan utbrottet av corona-pandemin har tillväxttakten i hushållens lån ökat kontinuerligt. Den årliga tillväxttakten på lån uppgick till 6,6 procent för det tredje kvartalet, vilket är 0,3 procentenheter högre än föregående kvartal. Hushållens lån, som främst består av lån i bank- och bostadsinstitut samt CSN-lån, uppgick vid slutet av tredje kvartalet i år till 4 935 miljarder kronor.
Högre finansiell nettoförmögenhet
Hushållens finansiella nettoförmögenhet steg med 1,7 procent under kvartalet och uppgick vid utgången av tredje kvartalet 2021 till 14 600 miljarder kronor. Den finansiella förmögenheten har stigit kraftigt under Coronapandemin. En starkt bidragande orsak till den positiva utvecklingen är börsuppgången som varit under perioden, eftersom en stor del av hushållens finansiella tillgångar är aktierelaterade. Enligt Affärsvärldens generalindex har börsen stigit med 68 procent sedan första kvartalet 2020, under samma period har hushållens nettoförmögenhet ökat med 4 355 miljarder kronor.
Definitioner och förklaringar
Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.
I samband med publiceringen av Sparbarometern för tredje kvartalet 2021 uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 1996 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 23 september. Vid publicering av senaste Finansräkenskaperna infördes nya källor och metoder för sammanställning av statistik över räntebärande värdepapper, aktier och fonder.
Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:
Finansräkenskaper, kvartal och år
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nationalförmögenheten och Nationella Balansräkningar (pdf)
Statistikdatabasen:
Nästa publiceringstillfälle
2022-02-17 klockan 9.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.