Till innehåll på sidan

Sparbarometern, 4:e kvartalet 2022

Hushållens lånetillväxttakt fortsatte falla

Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2023-02-16 8.00

Fjärde kvartalet 2022 avslutade det första helåret sedan 2019 som inte påverkats av omfattande restriktioner och rekommendationer till följd av pandemin. Pandemiåren 2020 och 2021 påverkade hushållens sparbeteende. Sparandet ökade under pandemin men föll under 2022. Sparbarometern fokuserar på en delmängd av hushållens totala sparande för att bättre reflektera denna utveckling.

2022 - ett turbulent år för bostadsrätter

Under det fjärde kvartalet fortsatte räntorna att öka samtidigt som marknadsvärdet på bostadsrätter sjönk med 3,5 procent.

Även hushållens årliga lånetillväxttakt har fortsatt att sjunka, och det ganska kraftigt. Vid utgången av 2022 låg tillväxttakten på historiskt låga nivåer och uppgick till 3,8 procent.

Hushållens lån, transaktioner och årlig tillväxttakt, mdkr och procent

Hushållens lån, transaktioner och årlig tillväxttakt, mdkr och procent

Hushållens tillgångar i bostadsrätter uppgick vid utgången av 2022 till 3 057 miljarder kronor, vilket var en minskning med 96 miljarder kronor jämfört med föregående kvartal. Marknadsvärdet på bostadsrätter började i slutet av det fjärde kvartalet 2022 att närma sig de nivåer som de var på innan pandemin.

Samtidigt som marknadsvärdet på bostäder har sjunkit och hushållen lånat allt mindre har färdigställandet av nybyggda bostadsrätter ökat jämfört med föregående kvartal. Antalet färdigställda bostadsrätter uppgick i det fjärde kvartalet 2022 till 5 002. För föregående kvartal låg denna siffra på 2 796 bostadsrätter.

Hushållens köp av nya bostadsrätter, som består av nybyggnationer och ombildningar, uppgick till 15 miljarder kronor. Det är nästintill en fördubbling jämfört med föregående kvartal. Köpen brukar dock vara höga under det fjärde kvartalet. De föregående tre åren har hushållens köp av nya bostadsrätter för det fjärde kvartalet legat mellan 14 och 23 miljarder kronor.

Marknadsvärdet på hushållens bostadsrätter, ställningsvärde och procentuell förändring, mdkr och procent

Marknadsvärdet på hushållens bostadsrätter, ställningsvärde och procentuell förändring, mdkr och procent

Hushållens beteendenära sparande pressades ner

Hushållens totala sparande för det fjärde kvartalet 2022 landade på 99 miljarder kronor. Med tanke på hög inflation och stigande räntor kan det förefalla vara ett högt sparande. Sparandet är dock uppbyggt av många variabler som förändras olika över tid. Vissa delar förändras mycket från kvartal till kvartal och relaterar närmare till hushållens beteende och reaktioner under ett givet kvartal. Detta kallas det finansiella sparandet exklusive periodiseringar. Exempel på variabler som förändras snabbt och följer hushållens beteenden på kortare sikt är insättningar på bankkonto, köp av aktier, bostäder och liknande. Andra variabler förändras långsammare, på längre sikt, eller korresponderar inte lika tydligt med hushållens vardagliga överväganden. Exempel på detta är tjänstepensioner, som bland annat rör sig med skiften i arbetslöshet eller stora pensionsavgångar.

Dessa två mått: det finansiella sparandet och det finansiella sparandet exklusive periodiseringar, skiljer sig väsentligt i nivå. Hushållens totala sparande har de senaste 10 åren varit i genomsnitt 55 miljarder högre per kvartal än det finansiella sparandet exklusive periodiseringar. Historiskt har de två måtten oftast följt varandra i upp- och nedgångar. Vissa kvartal, till exempel det fjärde kvartalet 2022 går dock det ena måttet upp medan det andra går ner.

Det finansiella sparandet exklusive periodiseringar för fjärde kvartalet 2022 var 0 miljarder kronor; ett lågt sparande som har minskat jämfört med föregående kvartal. Det totala sparandet var 99 miljarder och gick upp från föregående kvartal.

Hushållens finansiella sparande exklusive periodiseringar ger en bättre bild av hushållens aktuella situation. Fokus framgent för Sparbarometern kommer därför att vara mer på det finansiella sparandet exklusive periodiseringar.

Hushållens totala sparande och sparande exkl. periodiseringar, mdkr

Hushållens totala sparande och sparande exkl. periodiseringar, mdkr

Hushållens pandemi-puckel i sparandet

I flera avseenden har hushållen ökat sitt sparande under pandemin för att under 2022 spara mindre. Inlåningen gick från 92 miljarder året innan pandemin, till 218 miljarder för 2020, 193 miljarder 2021 och sjönk under 2022 till 166 miljarder. Samma mönster, en ökning från året närmast innan pandemin för att sedan sjunka under helåret efter, ses även för aktier och fonder samt det finansiella sparandet exkl. periodiseringar.

Transaktioner: inlåning, fonder och aktier samt finansiellt sparande exkl periodiseringar

Transaktioner: inlåning, fonder och aktier samt finansiellt sparande exkl periodiseringar

Även hushållens finansiella nettoförmögenhet ökade under 2020-2021 för att sjunka under de tre första kvartalen 2022 men steg under det fjärde kvartalet 2022 till följd av en börsuppgång på 10,8% enligt Affärsvärldens Generalindex.

Elstödet påverkar Sparbarometern

Det elstöd som börjar betalas ut i februari 2023 påverkar hushållens sparande för det fjärde kvartalet 2022. Hantering av hur elstödet redovisas har samordnats med andra statistikprodukter. Elstödet höjer hushållens sparande för fjärde kvartalet 2022 med 17 miljarder kronor.
För mer information om hur elstödet hanteras i Nationalräkenskaperna, läs Hur elstöd från Svenska kraftnät ska redovisas i offentliga finanser (pdf).

Definitioner och förklaringar

Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.

Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i publikationen Nationalförmögenheten.

I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.

I samband med publiceringen av Sparbarometern för fjärde kvartalet 2022 uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 2019 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 15e december.

Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:

Finansräkenskaper, kvartal och år

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och Nationella Balansräkningar (pdf)

Statistikdatabasen:

Balansräkningar (ENS2010), utgående balans, netto, löpande priser i mnkr efter institutionell sektor och tillgångsslag. År 1980 - 2021

Nästa publiceringstillfälle

2023-08-24 klockan 8.00.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB

Förfrågningar

Filip Grundberg

Telefon
010-479 41 70
E-post
filip.grundberg@scb.se

Jonas Hallberg

Telefon
010-479 40 44
E-post
jonas.hallberg@scb.se

Seyda Kayhan

Telefon
010-479 40 67
E-post
Seyda.Kayhan@scb.se