Sparbarometern, 3:e kvartalet 2020
Fortsatt högt hushållssparande under tredje kvartalet
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2020-11-19 9.30
Hushållens finansiella sparande uppgick under det tredje kvartalet 2020 till 44 miljarder kronor, vilket var högre än motsvarande kvartal i fjol. För andra kvartalet i rad var sparandet i fonder högt, framför allt i aktiefonder. Nettoinsättningen på bankkonto, som var höga under de två första kvartalen i år var betydligt lägre under det tredje kvartalet.
Nysparandet i finansiella tillgångar var 103 miljarder kronor medan skulderna ökade med 59 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2020, vilket gav ett finansiellt sparande på 44 miljarder kronor. Det finns en säsongsvariation i hushållens finansiella sparande, där sparandet under tredje kvartalet vanligtvis är lägre än under det första och andra kvartalet. Även om det finansiella sparandet för det tredje kvartalet i år var högt så var det 115 miljarder lägre än föregående kvartal. Hushållens sparande under tredje kvartalet i år var 32 miljarder högre än motsvarande period 2019.
Hushållen fortsatte att köpa fonder
Hushållen nettoköpte under kvartalet fondandelar för 20 miljarder och har under de två senaste kvartalen nettoköpt fonder för 39 miljarder, vilket i stort motsvarar den stora nettoförsäljningen som skedde under första kvartalet i år. De senaste tio åren har hushållen i genomsnitt nettoköpt fondandelar för 7 miljarder kronor per kvartal.
Hushållen nettoköpte under tredje kvartalet aktiefonder för 14 miljarder, medan de nettoköpte andra fonder för 5 miljarder och utlandsregistrerade fonder för 1 miljard. Hushållen nettosålde räntefonder för 0,5 miljard.
Låg nettoinlåning på bankkonto
Under tredje kvartalet i år uppgick sparandet på bankkonto till 16 miljarder, vilket var lågt jämfört med rekordinsättningarna de två föregående kvartalen. Under 2020 har hushållens nettoinsättning på bankkonto varit osedvanligt hög. Under årets tre första kvartal har hushållen nettosparat 176 miljarder på bankkonto, vilket är dubbelt så mycket som under de tre första kvartalen 2019.
Den årliga tillväxttakten i lån steg marginellt
Hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amorteringar, uppgick under tredje kvartalet 2020 till 57 miljarder kronor, vilket var 7 miljarder högre än samma period föregående år. Den årliga tillväxttakten på lån uppgick till 5,2 procent för tredje kvartalet, vilket är 0,1 procentenheter högre än de föregående kvartalen 2020. Hushållens lån, som främst består av lån i bank- och bostadsinstitut samt CSN-lån, uppgick vid slutet av tredje kvartalet i år till 4 602 miljarder kronor.
Värdeökning på hushållens bostadsrätter
Hushållens nettoköp av nya bostadsrätter uppgick till 9 miljarder, vilket var 3 miljarder lägre än samma kvartal föregående år och det lägsta för ett enskilt kvartal på fyra år. Nya bostadsrätter består av ombildade hyresrätter och nyproducerade bostadsrätter. Hushållens tillgångar i bostadsrätter uppgick till 3 054 miljarder kronor vid utgången av det tredje kvartalet. Under kvartalet ökade värdet på hushållens bostadsrätter med 4,7 procent, vilket innebar att det sammantaget varit en prisuppgång under årets tre första kvartal 2020 trots nedgången på 1,4 procent under andra kvartalet.
Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i Nationalförmögenheten. Läs mer om Nationalförmögenheten under Mer information.
Högre finansiell nettoförmögenhet
Hushållens finansiella nettoförmögenhet steg med 7,1 procent och uppgick vid slutet av kvartalet till 12 025 miljarder. En starkt bidragande orsak var börsuppgången som skedde under kvartalet, enligt Affärsvärldens generalindex gick börsen under tredje kvartalet upp med 12,7 procent.
Definitioner och förklaringar
Det finansiella sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder.
I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.
I samband med publiceringen av Sparbarometern för tredje kvartalet 2020 uppdateras tidsserien från och med första kvartalet 1996 med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 22 september. Vid publicering av senaste Finansräkenskaperna reviderades kvarhållna utdelningar. Kvarhållna utdelningar ska enligt det europeiska regelverket ENS 2010 bokföras som köp av fondandelar. Denna justering slog igenom på transaktioner i fondandelar och indirekt även på andra instrument så som premiepensioner. Denna revidering har införts från och med 2010 för innehav i utlandsregistrerade fonder och från och med 2017 för innehav i svenskregistrerade fonder.
Utförligare beskrivningar av större revideringar finns i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:
Finansräkenskaper, kvartal och år
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Nationalförmögenheten och Nationella Balansräkningar (pdf)
Statistikdatabasen:
Nästa publiceringstillfälle
2021-02-18 klockan 9.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.