Statistik är en förut­sättning för en levande demokrati som ju kräver saklig information om en mängd förhållanden i samhället. Hushållens utgifter (HUT) bidrar i hög grad till denna viktiga information. Den som deltar i under­sökningen gör därför en värdefull insats som kommer till nytta på många områden.

En viktig insats – till vad nytta

Fakta om våra utgifter visar till exempel hur vår konsumtion förändras, hur nya varor kommer till, hur andra faller bort. I vad mån priser styr våra val och hur vi anpassar våra utgifter efter plånboken kan också utläsas av sådana fakta.

Redan 1908 gjorde SCB statistiska undersökningar om hushållens utgifter. Man ville se hur folk klarade sitt uppehälle, särskilt i de stora familjer som var vanliga på den tiden.

Statistik om våra utgifter berättar hur vi handskas med de ekonomiska förutsättningar vi har. Vilka har behövt dra in på utgifterna, och på vilka utgifter? Andra grupper har fått mer pengar att disponera - till vad använder de det ökade utrymmet?

Hur får man pengarna att räcka till?

Konsumentvägledare, banker och massmedia ger goda råd om hur man kan förbättra sin ekonomi. Hushållens utgifter (HUT) är en informations­källa för denna typ av bedömningar.

För att mäta inflationen

Att hålla inflationen på låg nivå är ett viktigt mål i samhället. KPI (konsument­pris­index) ska mäta inflationen för ett genom­snittligt hushåll. Resultat från Hushållens utgifter används bland annat vid beräkning av KPI som i sin tur påverkar det s.k. pris­bas­beloppet som styr pensioner, grund­avdrag, studie­medel med mera.

Utvärdering av reformer

Konsumentverket, Socialdepartementet, Finans­departementet, Arbets­marknads­organisationerna samt det kooperativa och privata näringslivet är några av dem som använder resultaten för t.ex. utvärdering av reformer, butiks­lokalisering, förhandlings­underlag och budget­rådgivning.

En bild av hela svenska folket

Vart tredja år väljer SCB med slumpens hjälp ut hushåll av olika typer - små och stora, hushåll med höga inkomster och sådana med låga, hushåll på landet och i stan etc. SCB ser också till att sprida urvalet av hushåll över hela året, annars skulle den information som samlas in inte spegla att våra utgifter ändras med årstiderna. Den här metoden att välja ut hushåll innebär att de utvalda hushållen faktiskt ger en rättvisande bild av hela svenska folket. Men metoden tillåter inte att något hushåll byts ut. Därför är det viktigt att just ditt hushåll deltar i under­sökningen. För ju fler som medverkar desto säkrare blir statistiken - och därmed besluten och åtgärderna som grundar sig på resultat från under­sökningen.

Vad händer med svaren?

De uppgifter ni lämnar skyddas av reglerna i sekretess­lagen och datalagen. Alla som arbetar med undersökningen har tystnads­plikt. Uppgifterna data­behandlas och publiceras endast som siffror i tabeller och diagram. Det går alltså inte att urskilja hur någon enskild person har svarat.

Hur länge uppgifterna bevaras regleras av förordningen om den officiella statistiken (2001:100). Huvudregeln är att uppgifterna ska gallras när de inte längre behövs för sitt ändamål. Regeringen respektive Riks­arkivet får dock i undan­tags­fall besluta om fortsatt bevarande hos Riks­arkivet om det krävs av hänsyn till kultur­arvet eller forskningens behov. Innan ett beslut fattas ska skyddet för den personliga integriteten särskilt beaktas.