Av utrikes födda hade var femte person varaktigt låg ekonomisk standard medan andelen bland personer födda i Sverige var 7 procent.

Delar man in utrikes födda efter födelseregion är skillnaderna också stora. Nästan var tredje person som är född i Afrika hade varaktigt låg ekonomisk standard och bland personer födda i Asien var andelen var fjärde. För personer födda i Europa var andelen cirka 15 procent. Skillnaderna mellan personer som är födda i Norden och i övriga Europa är liten.

Det är överlag mindre vanligt med varaktigt låg ekonomisk standard bland utrikes födda som har bott länge i Sverige än bland personer som har bott i landet kortare tid. Av personer som har bott i Sverige i mer än 20 år och är födda i Afrika eller Asien hade 18 procent varaktigt låg inkomst.

Mer än 40 procent av utrikes födda barn som bor i Sverige hade varaktigt låg ekonomisk standard, jämfört med 6 procent av barnen som är födda i Sverige och har två svenskfödda föräldrar.
Förvärvsarbetande har sällan varaktigt låg ekonomisk standard. Andelen bland dem var 2 procent, medan mer än var fjärde person bland dem som klassas som ej förvärvsarbetande, t.ex. studerande, arbetslösa och sjuka, hade varaktigt låg ekonomisk standard.

Kommunerna som 2019 hade lägst andel med varaktigt låg ekonomisk standard, cirka 3 procent, var Danderyd och Vaxholm. I drygt 50 av Sveriges 290 kommuner var andelen med varaktigt låg inkomst större än 14 procent.