Slutliga inkomster och skatter 2016:
Inkomsterna ökade 2005–2016, och mest för kvinnor
Statistiknyhet från SCB 2018-01-31 9.30
Sedan 2005 har medianvärdet för den sammanräknade inkomsten ökat med 25 procent för kvinnor och 19 procent för män, när hänsyn har tagits till inflationen.
Inkomsterna ökar i Sverige. Medianvärdet 2016 för den sammanräknade förvärvsinkomsten för åldersgruppen 20–64 år var 309 000 kronor. Det innebär, räknat i fasta priser, en uppgång med 2,5 procent mellan 2015 och 2016 och med 22 procent mellan 2005 och 2016.
Kvinnors inkomster har ökat mer än mäns
Sedan 2005 har ökningen för kvinnor varit 25 procent, jämfört med 19 procent för män. I åldersgruppen 20–64 år låg kvinnors medianinkomst 2016 på 82 procent av mäns inkomst. År 2010 var andelen 79 procent och år 2005 låg den på 78 procent.
Även inkomsten hos kvinnor i åldersgruppen 65 år eller äldre har ökat i snabbare takt än mäns. Ökningen var 24 procent för kvinnor, jämfört med 16 procent för män, under perioden 2005–2016. Kvinnorna i denna åldersgrupp hade 2016 en sammanräknad förvärvsinkomst, i vilken pension ingår, som motsvarade 73 procent av mäns inkomst. År 2005 var motsvarande andel 68 procent.
Sedan åldern för hur länge man har rätt att arbeta höjdes från 65 till 67 år har andelen förvärvsarbetande i dessa åldrar ökat markant och det har påverkat inkomstutvecklingen. I åldrarna 65–67 år ökade medianinkomsten bland kvinnor med närmare 40 procent och bland män med över 30 procent mellan 2005 och 2016.
Högst inkomst mellan 45 och 50 år
Inkomsterna varierar mellan olika åldrar. För män är medianinkomsten högst i åldrarna 42–51 år då den överstiger 390 000 kronor. Högsta årsinkomst har 45-åringar med 402 000 kronor. För kvinnor är medianinkomsten högst i åldrarna 43–52 år då den överstiger 325 000 kronor. Högsta årsinkomst har 49-åringar med 332 000 kronor.
Högst inkomst i storstadskommuner
Det är stora regionala variationer när det gäller inkomster. Högst medianinkomst 2016 i åldersgruppen 20–64 år hade Danderyd med 418 000 kronor och det är främst kommuner i storstadsområdena som ligger i topp. Undantag är Kiruna och Gällivare som ligger på plats 9 respektive 11 bland Sveriges 290 kommuner. I 125 av kommunerna var medianbeloppet lägre än 300 000 kronor.
Bäst utveckling sedan år 2005 har det varit i Gällivare, en ökning med 33 procent. Fem av de sju kommuner som hade bäst inkomstutveckling mellan 2005 och 2016 ligger i Norrbottens län. Övriga fyra är Kiruna, Arjeplog, Överkalix och Pajala. I 88 kommuner var ökningen lägre än 20 procent.
God inkomstutveckling men ökade skillnader
Utvecklingen av hushållens ekonomiska standard har varit gynnsam. Sedan 2005 har den reala ekonomiska standarden ökat med 35 procent. Inkomstskillnaderna har successivt ökat under perioden. År 2005 var Gini-koefficienten 0,271, år 2010 hade den ökat till 0,297 och 2016 låg den på 0,320, den högsta noteringen sedan mätningarna startade.
Även andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat under samma tidsperiod, från 10 procent 2005 till 14 procent 2016. Dock minskade andelen något mellan 2015 och 2016.
Den halva av befolkningen med lägst inkomst hade 2016 cirka 29 procent av den totala disponibla inkomsten i Sverige. Det är en minskning jämfört med 2005 då andelen var 32 procent. Samtidigt ökade andelen för decil 10 (den tiondel av befolkningen med högst inkomst) från 24 till 27 procent. Det innebär att decil 10 har nästan lika stor andel av den totala disponibla inkomsten som den halva av befolkningen med lägst inkomst.
Utrikes födda har en lägre ekonomisk standard än personer födda i Sverige. År 2016 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77 procent av den ekonomiska standarden för personer födda i Sverige. År 2005 låg denna andel på 82 procent, det vill säga skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda personer var större 2016 än 2005.
Definitioner och förklaringar
Ekonomisk standard: För att göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett system som tar hänsyn till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med det antal konsumtionsenheter hushållet består av.
Sammanräknad förvärvsinkomst: Summa av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomst av tjänst är främst summan av lön, pension, sjukpenning, föräldrapenning, sjuk-/aktivitetsersättning och a-kassa.
Disponibel inkomst: Summan av samtliga hushållsmedlemmars alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.