Till innehåll på sidan

Slutliga inkomster och skatter 2017:

Hushållens ekonomiska standard fortsätter att öka, men i lägre takt

Statistiknyhet från SCB 2019-01-31 9.30

Hushållens ekonomiska standard fortsätter att öka, dock i lägre takt än vad som varit fallet de senaste åren. År 2017 var medianbeloppet för den ekonomiska standarden 248 400 kronor. Det är en ökning med 0,7 procent sedan 2016, med hänsyn tagen till inflation. Sedan 2011 har den ekonomiska standarden ökat med 13 procent. Det framgår av statistik över hushållens inkomster och skatter som publiceras idag.

Utvecklingen av ekonomisk standard ser olika ut för olika grupper. Mellan år 2016 och 2017 var utvecklingen negativ för decilgrupp 1 och 2, det vill säga de 20 procent av befolkningen med lägst inkomster, och positiv för övriga grupper. Sedan 2011 har dock samtliga decilgrupper fått ökad ekonomisk standard – från som lägst 11 procent i decilgrupp 2 till största ökningen i decilgrupp 10 på 33 procent. Ökningen i inkomst i decil 10 är dock ojämnt fördelad, där hundradelen med högst inkomst (P100) har haft en betydligt bättre utveckling än övriga i decil 10 (P91–P99).

Utveckling av ekonomisk standard 2011–2017 (2011 satt till 100) för decilgrupperna 1, 2, 5, 6 och 9 samt percentilerna P91–99 och P100, medelvärden

Stark utveckling för unga utan barn

Sedan 2011 har unga utan barn haft en stark ekonomisk utveckling. Bäst har utvecklingen varit för ensamstående kvinnor i åldrarna 20–29 år, för vilka den ekonomiska standarden ökat med 25 procent. Motsvarande ökning för ensamstående män var 16 procent, medan sammanboende utan barn i samma åldersgrupp såg sin ekonomiska standard öka med 20 procent mellan 2011 och 2017.

Sämst har den ekonomiska utvecklingen varit för ensamstående i åldrarna 65–79 år. Kvinnor i denna grupp har fått en ökning med 9 procent medan ökningen för män var 10 procent.

Bland barnfamiljerna har ensamstående män haft sämst utveckling, 11 procent sedan 2011. Kvinnor och sammanboende med barn har haft en något starkare utveckling – 13 procent upp under den aktuella perioden.

Utrikes födda håller jämna steg med inrikes födda

Den ekonomiska standarden har ökat med 15 procent både för inrikes och utrikes födda personer under perioden 2011–2017. Utrikes födda har dock överlag en lägre ekonomisk standard än personer födda i Sverige. Denna motsvarade 77 procent av den ekonomiska standarden för inrikes födda år 2017 – en andel som i stort har varit oförändrat under perioden. För utrikes födda spelar vistelsetiden i Sverige stor roll för den ekonomiska standarden. Utrikes födda med kort vistelsetid har betydligt lägre ekonomisk standard än de som varit i Sverige längre tid. Exempelvis hade personer födda i Afrika eller Asien med en vistelsetid upp till 10 år i Sverige en ekonomisk standard som motsvarade 55 respektive 57 procent av inrikes födda 2017. Motsvarande andelar för personer med en vistelsetid längre än 20 år var 79 respektive 86 procent.

Ekonomisk standard för utrikes födda i relation till den ekonomiska standarden för personer födda i Sverige, efter födelseregion. År 2017

Ökad inkomstspridning

Inkomstspridningen i befolkningen, mätt med den så kallade gini-koefficienten, har ökat mellan 2016 och 2017, från 0,320 till 0,322. År 2011 låg gini-koefficienten på 0,294. En stor del av ökningen kan tillskrivas ökade kapitalinkomster, av vilka kapitalvinster utgör en betydande del. Exkluderas kapitalvinsterna var utvecklingen av gini-koefficienten oförändrad mellan 2016 och 2017 och har under perioden 2011–2017 ökat betydligt långsammare, från 0,266 till 0,279.

Andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat med en procentenhet sedan 2011, från 13,9 till 14,9 procent. Dock har det så kallade fattigdomsgapet minskat från 19,8 till 18,7 procent under samma period.

Fattigdomsgapet visar det procentuella avståndet mellan medianinkomsten för de med låg ekonomisk standard och gränsvärdet för låg ekonomisk standard.

Definitioner och förklaringar

I den här statistiknyheten är 2011 basår. Anledningen till det är att statistiken bytte källa 2011 och gick från att baseras på en urvalsundersökning till att bli totalräknad. Detta påverkar till viss del jämförbarheten över tid, varför vi här valt att utgå från startåret för den totalräknade statistiken.

Disponibel inkomst: Summan av samtliga hushållsmedlemmars alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).

Ekonomisk standard: För att göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett system som tar hänsyn till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med det antal konsumtionsenheter hushållet består av.

Låg ekonomisk standard: Låg ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet för riket.

Gini-koefficient: För att redovisa ojämnheten i inkomstfördelningen används gini-koefficienten. Ojämnhet i fördelningar kan beskrivas med en Lorenz-kurva, utifrån vilken man beräknar gini-koefficienten. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde.

Fattigdomsgap: Fattigdomsgap avser den procentuella skillnaden mellan medianinkomsten för personer som har låg ekonomisk standard och gränsvärdet för låg ekonomisk standard. Definitionen följer Eurostats definition av indikatorn Relative median at risk of poverty gap.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för statistik om befolkning och ekonomisk välfärd

E-post
befolkning@scb.se

Förfrågningar

Johan Lindberg

Telefon
010-479 60 64
E-post
johan.lindberg@scb.se

Peter Gärdqvist

Telefon
010-479 67 85
E-post
peter.gardqvist@scb.se