Till innehåll på sidan

De första 15 åren – flyktingars försörjning i Sverige

Stor variation i flyktingars försörjning

Statistiknyhet från SCB 2018-11-29 9.30

Knappt 60 procent av de som invandrade av flyktingskäl har haft förvärvsarbete som huvudsaklig inkomstkälla under stora delar av sina 15 första år i Sverige. Ungefär en tredjedel har haft sin huvudsakliga inkomst från något ekonomiskt trygghetssystem en stor del av tiden, exempelvis från arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sjukpenning eller ekonomiskt bistånd.

I rapporten "De första 15 åren - flyktingars försörjning i Sverige" studeras hur de 30 600 personer som invandrat 1997–2001, av flyktingskäl eller som flyktinganhörig, försörjde sig under sina första 15 år i Sverige. Många andra studier mäter andelen förvärvsarbetande efter tid i Sverige eller andelen som ett visst år har över hälften av inkomsten från ekonomiska trygghetssystem.

I denna studie följer vi istället individer och studerar deras huvudsakliga inkomstkälla olika år. De går in och ut, både på arbetsmarknaden och i olika ekonomiska trygghetssystem. De med liknande försörjningsmönster har grupperats med en statistisk metod, klusteranalys, till sex grupper.

Diagrammet nedan visar fördelningen av de olika grupperna.

Fördelning över de som invandrat av flyktingskäl 1997–2001 efter grupper baserade på försörjningsmönster
De första 15 åren – flyktingars försörjning i Sverige

Snabbt i arbete

Det här är den största gruppen, 30 procent av alla som studerats. De har under flertalet av de 15 år de följts en inkomst som huvudsakligen kommer från förvärvsarbete. Här återfinns framförallt de som var yngre när de invandrade och de med en eftergymnasial utbildning. Det är lika vanligt att män som kvinnor ingår i gruppen.

Längre tid till arbete

Den här gruppen kännetecknas av att de har en huvudsaklig inkomst från ekonomiskt bistånd under de första åren efter invandringen. Därefter har de sedan till stor del inkomster från förvärvsarbete. Det är den näst största gruppen och liksom för gruppen "Snabbt i arbete" finns det inga skillnader mellan könen. Gruppen består framförallt av yngre personer och de från Afrika och Asien är överrepresenterade jämfört med övriga världsdelar.

Svag ställning på arbetsmarknaden

De som först kommer in i arbete men som efter några år blir utan arbete ingår i denna grupp. Den största inkomsten kommer då istället från arbetslöshetsersättning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är den minsta gruppen, 5 procent av alla i studien och fler är män än kvinnor. Personer i denna grupp är framförallt äldre när de invandrar och har förgymnasial utbildning.

Med nedsatt arbetsförmåga

Ungefär var tionde person av de som följts upp ingår i denna grupp som till stor del har ekonomiskt bistånd de första åren, sedan förvärvsarbete och därefter sjukpenning eller sjukersättning. Gruppen består framförallt av personer som var äldre när de invandrade, personer med förgymnasial utbildning och de som kommit som kvotflyktingar. Det är lika vanligt att kvinnor som män tillhör gruppen.

Många år med ekonomiskt bistånd

Denna grupp består av 20 procent av alla som följts upp och har haft ekonomiskt bistånd större delen av de undersökta åren. Gruppen präglas av kvinnor, de som var äldre vid invandringen, kvotflyktingar och personer från Afrika och Asien.

Lämnar Sverige

Denna grupp utgörs av 10 procent av de i studien och de har det gemensamt att de ett eller flera år inte är folkbokförda i Sverige. Gruppen består av fler män än kvinnor och fler från Afrika jämfört med andra världsdelar. Ungefär 20 procent av både kvinnorna och männen från Afrika lämnade Sverige.

De flesta har haft både ekonomiskt bistånd och förvärvsinkomst

Ungefär 80 procent har haft förvärvsarbete som största inkomstkälla något av de 15 åren i Sverige och 86 procent har haft ekonomiskt bistånd minst ett år. Den genomsnittliga tiden i arbete för de som har haft förvärvsarbete som främsta inkomst är drygt 8 år och genomsnittstiden bland de som haft ekonomiskt bistånd är 4,8 år.

Rapporten avslutas med en jämförelse mellan de flyktingar som beskrivs här och de som invandrat de senaste fem åren.

Definitioner och förklaringar

I rapporten beskrivs de som invandrat som flyktingar och deras anhöriga under åren 1997–2001 som var 18–49 år vid invandringen. Genom SCB:s olika register och databaser har uppgifter om olika inkomstslag hämtats för deras 15 första år i Sverige. Den inkomst som utgör störst andel av en individs totala årsinkomst räknas som individens huvudsakliga inkomstkälla respektive år. Genom klusteranalys har de sedan grupperas till sex kluster, eller grupper, med de individer som liknar varandra mest när det gäller kombinationen av deras främsta inkomstkälla de olika åren.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Sektionen för samordning och tvärområden

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
E-post
demografi@scb.se

Förfrågningar

Andreas Raneke

Telefon
010-479 44 83
E-post
andreas.raneke@scb.se

Johan Tollebrant

Telefon
010-479 49 96
E-post
johan.tollebrant@scb.se