Till innehåll på sidan

Integration - Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar 2021-2020

Ökad andel flyktingar och flyktinganhöriga med förvärvsinkomst

Statistiknyhet från SCB 2022-10-20 8.00

Andelen flyktingar och flyktinganhöriga med inkomst från förvärvsarbete och arbetsrelaterade ersättningar har ökat under 2000-talet. Men den är fortfarande lägre än bland övriga utrikes födda och personer födda i Sverige.

I rapporten "Integration – förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar 2001–2020" studeras nivån av inkomst för flyktingar och deras anhöriga, övriga utrikes födda och födda i Sverige i åldrarna 20–64 år. Inkomstnivån mäts i antal inkomstbasbelopp (IBB), där den högsta nivån, 3 IBB eller mer, motsvarade en årsinkomst på minst 200 000 kronor år 2020.

Fler med inkomst på 3 IBB eller mer

Fördelningen efter inkomstnivå har varierat i gruppen flyktingar och deras anhöriga under perioden 2001–2020. Dels finns konjunkturrelaterade svängningar mellan åren, exempelvis 2009 och 2010, kopplat till finanskrisen, och 2020, under coronapandemins första år. Dels finns en trend mot en ökad andel med förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar.

Det är främst andelen med inkomst på minst 3 IBB och andelen utan inkomst som ligger bakom variationerna över tid, medan det varit mindre variationer i andelen med inkomster på 2–3 IBB, 1–2 IBB och 100 kr –1 IBB. Andelen flyktingar och anhöriga till flyktingar med inkomst på minst 3 IBB har bland kvinnor ökat från 35 procent år 2001 till 41 procent år 2020. Bland männen var andelen 44 procent år 2001 och 51 procent år 2020.

Nivå av förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar för flyktingar och deras anhöriga efter kön. Helårsbefolkningen 20–64 år, år 2001–2020. Procentuell fördelning

Diagram

Vanligare att sakna förvärvsinkomst bland flyktingar och deras anhöriga

Andelen med förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar på 3 IBB eller mer är lägst bland flyktingar och deras anhöriga och högst bland födda i Sverige. Mönstret är det omvända vad gäller andelen utan denna typ av inkomst.

Andelen med inkomster på 2–3 IBB, 1–2 IBB och 100 kr –1 IBB är ofta högre för flyktingar och deras anhöriga än för både övriga utrikes födda och för födda i Sverige. Inkomster på dessa nivåer är vanligare för de med en kortare tid i Sverige och för unga vuxna.

Nivå av förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar för flyktingar och deras anhöriga, övriga utrikes födda och födda i Sverige efter kön. Helårsbefolkningen 20–64 år, år 2020. Procentuell fördelning
  Flyktingar och deras anhöriga Övriga utrikes födda Födda i Sverige
Kvinnor      
3 IBB eller mer 41 54 73
2-3 IBB 7 7 7
1-2 IBB 7 6 5
100 kr-1 IBB 8 7 5
Ingen inkomst 37 26 10
Summa 100 100 100
Män      
3 IBB eller mer 51 63 77
2-3 IBB 7 5 4
1-2 IBB 8 5 4
100 kr-1 IBB 9 5 5
Ingen inkomst 25 22 11
Summa 100 100 100

Definitioner och förklaringar

I rapporten studeras befolkningen i åldrarna 20–64 år som varit i Sverige under hela året.

Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar utgörs av summan av kontant bruttolön, inkomst av aktiv näringsverksamhet samt arbetsrelaterade ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar redovisas endast när kontant bruttolön eller inkomst av aktiv näringsverksamhet är större än noll. En person som exempelvis enbart haft föräldrapenning under året får därmed 0 kronor i förvärvs-inkomst och arbetsrelaterade ersättningar och ingår i gruppen utan inkomst.

Nivån av förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar mäts här relaterat till antalet inkomstbasbelopp inkomsten utgör:

  • 3 IBB eller mer
  • 2–3 IBB
  • 1–2 IBB
  • 100 kr–1 IBB
  • Ingen inkomst

År 2020 motsvarade en årsinkomst på 3 IBB 200 400 kronor, 2 IBB 133 600 kronor och 1 IBB 66 800 kronor.

Inkomstbasbeloppet (IBB) används för att beräkna pensionsgrundande inkomster och fastställs av Pensionsmyndigheten varje år. IBB följer lönernas utveckling och det är därför lämpligt att använda för att studera arbetsinkomster över tid.

Publikation

I rapporten redovisas också genomsnittligt antal månader som sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär, sjuk och övrig för flyktingar och deras anhöriga, övriga utrikes födda och födda i Sverige inom respektive inkomstnivå. Denna statistik bygger på uppgifter om befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) och avser år 2020.

Integration – Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar 2001–2020

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Karin Lundström

Telefon
010-479 41 87
E-post
karin.lundstrom@scb.se