I rapporten beskrivs levnadsvillkor för olika grupper av utrikes och inrikes födda inom områdena demografi, utbildning, sysselsättning och arbetsvillkor, ekonomi, boende, hälsa och välbefinnande, fritid och sociala relationer samt demokrati.
Resultat från rapporten visar bland annat att:

Demokrati

• Sju av tio personer som är 16 år och äldre känner sig helt och hållet eller i hög utsträckning delaktiga i samhället. Det är inga statistiskt säkerställda skillnader mellan olika grupper av utrikes och inrikes födda.
• Valdeltagandet är lägre för utrikes födda, än för födda i Sverige. I riksdagsvalet 2018 var valdeltagandet lägst för födda utanför Europa med mindre än 10 år i Sverige, 68 procent. För födda utanför Europa som bott minst 10 år i Sverige och födda i Europa var valdeltagandet omkring 75 procent. Bland inrikes födda med minst en inrikes född förälder röstade 91 procent av de röstberättigade.

Hälsa och välbefinnande

• Var tredje person säger enligt indikatorn nöjd med livet att de är mycket nöjda med livet, oavsett födelselandsgrupp.

Boende

• Andelen trångbodda är högre bland födda utanför Europa som bott mindre än 10 år i Sverige. I denna grupp bor nästan var tredje person, 31 procent, i en bostad med fler än 2 personer per sovrum. Av de som är födda utanför Europa och som har bott minst 10 år i Sverige samt de som är födda i Europa är omkring 10 procent trångbodda enligt samma definition. Motsvarande andel bland inrikes födda med minst en inrikes född förälder är 2 procent.

Sysselsättning och arbetsvillkor

• De som bott mindre än 10 år i Sverige och är födda utanför Europa förvärvsarbetar i lägre utsträckning än såväl övriga grupper av utrikes födda som inrikes födda. Denna grupp har också en otryggare ställning på arbetsmarknaden. Det är vanligare i denna grupp med tidsbegränsad anställning, att vara orolig för att bli arbetslös och att sakna inflytande över arbetet.

Ekonomi

• Inkomstnivån är betydligt lägre för födda utanför Europa som bott i Sverige i mindre än 10 år, och det är också vanligare i denna grupp att uppge svårigheter med ekonomin. 70 procent av personerna födda utanför Europa med mindre än 10 år i Sverige uppger att de inte kan få fram 12 000 kronor för att betala en oväntad utgift utan att låna eller be om hjälp. Bland födda utanför Europa som bott en längre tid i Sverige gäller det för 40 procent, medan andelen är 14 procent för inrikes födda med minst en inrikes född förälder.

Utbildning

• Det är en lägre andel som slutför gymnasiet i gruppen födda utanför Europa som bott mindre än 10 år i Sverige. Av de som slutfört gymnasiet är det däremot inga större skillnader mellan grupper när det gäller andelen som påbörjar högre utbildning.

Läs mer i den fullständiga rapporten Integration – en beskrivning av läget i Sverige. Statistiken kommer från ett flertal olika urvals-undersökningar och totalräknade register tillgängliga på SCB och avser den senast tillgängliga statistiken från respektive källa.

Befolkningen redovisas uppdelad i fem grupper: födda utanför Europa med 0–9 års vistelsetid i Sverige, födda utanför Europa med minst 10 års vistelsetid i Sverige, födda i Europa oavsett vistelsetid, födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och födda i Sverige med minst en inrikes född förälder.

Integration – en beskrivning av läget i Sverige