Flyktingar med uppehållstillstånd kan antingen bli anvisade till en kommun eller själva ordna ett boende. Under 2006–2010 var det vanligt att de som blev anvisade till en kommun blev det till en kommun utanför storstäderna medan de som ordnat eget boende i hög grad bosatte sig i storstäderna.

Fem år efter invandringen hade var tredje flykting som blivit anvisad till en kommun utanför storstäderna flyttat till någon av dessa. I de delar av Sverige där flyktingmottagningen var förhållandevis hög i relation till folkmängden var det vanligt att en hög andel av flyktingarna hade flyttat därifrån.

Förvärvsarbete

Andelen som förvärvsarbetar skiljer sig något åt mellan de som bodde kvar i den kommunen där de bodde vid invandringen och de som flyttat. Av de som vid invandringen bodde i en större stad förvärvsarbetade omkring hälften av männen som flyttat till en Stockholm, Göteborg eller Malmö efter fem år. Förvärvsfrekvensen var något lägre för de som bodde kvar. Om invandringen skedde till ett område utan större stad var andelen förvärvsarbetande omkring 50 procent efter fem år, både för de som bodde kvar och de som flyttat till någon av storstäderna. Andelen var däremot lägre bland de som flyttat till en större stad.

Mönstret för kvinnor liknar det för män, men det är en lägre andel som förvärvsarbetar. Av kvinnorna förvärvsarbetade 27 procent efter fem år medan motsvarande för män med anvisat eller eget boende var 44 respektive 48 procent.

I rapporten Integration – flyktingars flyttmönster i Sverige beskrivs var utrikes födda först blir folkbokförda och i vilken utsträckning de har flyttat till en annan kommun efter fem år. Rapportens fokus är kommunmottagna flyktingars flyttmönster för flyktingar som invandrat under olika tidsperioder. I rapporten görs även en djupare analys av skillnader och likheter i förvärvs­frekvens mellan flyktingar som bor kvar i den lokala arbetsmarknad de invandrade till och de som flyttat till en annan lokal arbetsmarknad.

Invand­ringen till Sverige består av andra än flyktingar. Var anhöriga, arbetskraftsmigranter, studenter och personer födda inom EU eller Norden bor vid invandringen och hur deras flyttmönster har sett ut beskrivs i ett eget kapitel.