Till innehåll på sidan

Integration – matchning på arbetsmarknaden:

Utrikes födda har sämre matchning på arbetsmarknaden

Statistiknyhet från SCB 2017-06-02 9.30

Utrikes födda har kompetens som inte tas tillvara på arbetsmarknaden. Jämfört med inrikes födda är utrikes födda i mindre utsträckning förvärvsarbetande. Av dem som arbetar är dessutom matchningen mellan yrkets kvalifikationsnivå och den utbildning de har betydligt sämre än för inrikes födda

Det visar en ny rapport från SCB om integration på svensk arbetsmarknad. Syftet med rapporten är att beskriva situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda med eftergymnasial utbildning jämfört med situationen för inrikes födda. Rapporten redovisar inte bara i vilken utsträckning utrikes respektive inrikes födda har ett arbete utan även i vilken omfattning arbetet matchar den utbildning de har.

Färre utrikesfödda har jobb

Av utrikes födda i åldern 25–64 år med eftergymnasial utbildning förvärvsarbetade 75 procent år 2015. Jämfört med inrikes födda är skillnaden i arbetsmarknadsstatus betydande. Bland inrikes födda med eftergymnasial utbildning var 90 procent förvärvsarbetande och endast 1 procent arbetslösa. Detta kan jämföras med 6 procent arbetslösa bland utrikes födda.

Både för kvinnor och män ökar andelen förvärvsarbetande med vistelsetid i Sverige. Andra betydande faktorer på förvärvsfrekvensen är om utbildningen är svensk eller utländsk, vilken födelselandsgrupp man tillhör och grund för bosättning. Allra högst är förvärvsfrekvensen för utrikes födda med en svensk utbildning och en vistelsetid i landet på minst 20 år. Men inte ens för denna grupp når andelen förvärvsarbetande upp till nivån för inrikes födda.

Sämre matchning mellan utbildning och yrke

För att belysa i vilken omfattning utrikes och inrikes födda med en lång eftergymnasial utbildning har ett arbete som matchar deras utbildning studeras fem utbildningsgrupper: civilingenjörer, naturvetare, ekonomer, lärare och sjuksköterskor.

För civilingenjörer, naturvetare och ekonomer är matchningen mellan yrkets kompetenskrav och utbildningen betydligt sämre för utrikes födda än för inrikes födda. Matchningen är också sämre för lärarutbildade och sjuksköterskor, även om skillnaden mot inrikes födda inte är lika stor. Om jämförelsen av matchningen avgränsas till lärare och sjuksköterskor med svensk utbildning når dock andelen som har ett arbete på adekvat nivå upp till andelen för inrikes födda. För de övriga utbildningsgrupperna är matchningen inte lika hög som för inrikes födda, oavsett långa vistelsetider och om utbildningen är svensk eller utländsk.

Denna rapport visar att det finns utrikes födda med eftergymnasial utbildning vars kompetenser bättre skulle kunna tas tillvara genom anställning i yrken på adekvat kompetensnivå och med en inriktning som matchar utbildningen.

Publikation

Läs mer i rapporten Integration – Utrikesföddas matchning på arbetsmarknaden i Sverige

Analysen som denna rapport bygger på finns data tillgänglig i Statistikdatabasen. Denna registerstatistik finns för att belysa tillståndet och utvecklingen av integrationen på nationell och lokal nivå.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Prognosinstitutet

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
E-post
prognosinstitutet@scb.se

Förfrågningar

Russell Schmieder

Telefon
010-479 46 81
E-post
russell.schmieder@scb.se

Therese Landerholm

Telefon
010-479 40 39
E-post
therese.landerholm@scb.se