Till innehåll på sidan

Barns levnadsförhållanden 2017–2018

Var tredje flicka pratar inte med sina föräldrar när hon har bekymmer

Statistiknyhet från SCB 2019-05-24 9.30

Bland flickor i åldern 16–18 år är det tre av tio som inte pratar med sina föräldrar när de har bekymmer eller när de oroar sig över något. Istället väljer flickor att prata med någon annan. Bland pojkar i samma ålder är motsvarande uppgift två av tio.

Från Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) mäts hur barnen har det i sin vardag. Vi tar bland annat upp statistik över vem barnen pratar med när de har bekymmer eller är oroliga för något, vilka sömnproblem de har och hur de kommer överens med sina föräldrar.

Bara tre procent pratar med pappa

På frågan om vem barnen pratar med när de har bekymmer eller är oroliga kan de ange flera personer, både inom familjen eller utanför. Totalt sett är det åtta av tio barn som pratar med sina föräldrar – ena eller båda – när de har bekymmer eller om de är oroliga.

Både mamma och pappa – Drygt hälften av alla barn brukar prata med både sin mamma och sin pappa. Bland pojkar är denna andel högre jämfört med flickorna, 61 mot 43 procent.

Endast mamma – Därutöver finns det barn som endast väljer att prata med sin mamma, vilket gäller för 27 procent av barnen. Här är det istället högre andel flickor, 35 procent mot 19 procent bland pojkarna.

Endast pappa – Att endast prata med sin pappa är det 3 procent bland barnen som gör och här är det ingen skillnad mellan flickor och pojkar.

Inte föräldrarna utan någon annan – 16 procent av barnen väljer att inte prata med någon av sina föräldrar utan istället någon annan. Det kan till exempel vara en kompis, någon vuxen på skolan, mor-/farföräldrar eller syskon. Att prata med någon annan än föräldrarna är vanligast bland de äldre barnen, 16-18 år. Delas de äldre barnen även in efter kön är det 30 procent bland flickorna som väljer detta alternativ mot 18 procent bland pojkarna.

Pratar inte med någon – De återstående barnen, det vill säga de som inte pratar med någon alls, varken inom familjen eller utanför, utgör 1 procent.

Med vem av föräldrarna barnen pratar med när de har bekymmer eller är oroliga. 12–18-åringar, 2017–2018

Diagram: Med vem av föräldrarna barnen pratar med när de har bekymmer eller är oroliga. 12–18-åringar, 2017–2018

Källa: SCB, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF)

Orsaker som styr vem barnet vänder sig till vid bekymmer och oro kan vara flera. Ett exempel kan vara hur barnen bor och hur tillgängligheten till föräldrarna är. Det är 48 procent av barnen som bor med ensamstående förälder som endast pratar med sin mamma när de har bekymmer eller är oroliga, vilket är högre än motsvarande 21 procent bland de barn som bor med sammanboende föräldrar. Detta kan bero på att bland de barn som inte bor med båda sina föräldrar är det vanligast att bo med sin mamma, vilket gör att det kan vara lättare att vända sig till henne om det är något (se mer i SCB:s statistik om barns boende från ULF/SILC).

En tredjedel av barnen har haft svårt att somna

Att ha bekymmer och känna oro brukar kunna påverka sömnen och även hur man mår. En tredjedel (34 procent) av barnen har haft svårt att somna minst en gång i veckan och en fjärdedel (24 procent) har angett att de sovit dåligt under natten minst en gång i veckan. Vid jämförelse mellan pojkar och flickor är sömnproblem mer förekommande bland flickor än bland pojkar.

39 procent av flickorna har haft svårt att somna minst en gång i veckan, mot 30 procent av pojkarna. Att sova dåligt på natten minst en gång i veckan gäller för 29 procent av flickorna och 21 procent av pojkarna.

Att ha problem med att somna och att sova dåligt ökar med barnens ålder. För de yngsta barnen, 12–15 år, är det 30 procent som har haft svårt att somna på kvällen minst en gång i veckan, vilket sedan ökar till 40 procent bland de äldre, 16–18 år. När det handlar om att sova dåligt på natten minst en gång i veckan är motsvarande andelar 16 respektive 36 procent vid jämförelse mellan åldersgrupperna.

Sömnproblem kan vara en av orsakerna till att barn känner sig trötta i skolan, vilket sex av tio barn gör minst en gång i veckan. Detta är vanligare bland de äldre barnen (16–18 år), där sju av tio känner av denna trötthet jämfört med fem av tio bland de yngre (12–15 år). Det är ingen skillnad mellan flickor och pojkar.

Nästan alla barn kommer överens med sina föräldrar

Så gott som alla barn, drygt 90 procent, anger att de kommer överens med sin mamma respektive sin pappa. Det är ingen skillnad mellan flickor och pojkar.

Likaså är det många barn som anger att deras mamma respektive pappa har tid i fall de vill prata eller göra något, där 97 procent av barnen anger att mamma har tid och 91 procent anger att pappa har tid. Det är högre andel bland pojkarna som nämner att deras pappor har tid, 94 procent, jämfört med 88 procent bland flickorna.

Definitioner och förklaringar

Statistiken baseras på Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), där barn 12–18 år ingår. Det är barnen själva som har svarat på frågor om sin vardag som inkluderar ett brett spektra av områden. Vid framtagning av redovisningsgrupper används även uppgifter från barnens föräldrar, vilka finns att tillgå i Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Exempel på redovisningsgrupper är barn som bor med ensamstående förälder eller sammanboende föräldrar, om barnet har svensk eller utländsk bakgrund. Redovisade uppgifter gäller för 2017–2018. De skillnader som nämnts i texten ovan är statistiskt säkerställda.

Indikatorer om vem man pratar med när man har bekymmer eller känner sig orolig grundas på vilka personer barnen har angett på frågan ”Om du är bekymrad eller oroar dig för något, vem eller vilka brukar du då prata med?”. Det kan till exempel vara någon i familjen, i skolan eller någon annan.” Flera svar kan anges, vilka sedan särskiljs vid beräkningar inför redovisning.

Indikator om att ha svårt att somna minst en gång i veckan inkluderar de barn som svarat "Ja" på frågan: ”Har du under den senaste månaden haft svårt att somna någon gång?”
Samt därefter svarat "Flera gånger i veckan" eller "En gång i veckan" på följdfrågan ”Har det hänt flera gånger i veckan, en gång per vecka eller mer sällan?”.

Indikator om att ha sovit dåligt minst en gång i veckan inkluderar de barn som svarat "Ja" på frågan: ”Har du under den senaste månaden sovit dåligt på natten någon gång?” Samt därefter svarat "Flera gånger i veckan" eller "En gång i veckan" på följdfrågan ”Har det hänt flera gånger i veckan, en gång per vecka eller mer sällan?”.

Indikatorer om att komma överens med sin mamma respektive pappa inkluderar de barn som svarat "Mycket bra” eller ”Ganska bra” på frågorna ”Hur kommer du och din mamma överens?” respektive ”Hur kommer du och din pappa överens?”.

Indikatorer om mamma respektive pappa har tid när man vill prata eller göra något inkluderar de barn som svarat "Ja, alltid” eller ”Ja, ofta” på frågorna ”Brukar din mamma ha tid för dig om du vill att ni ska prata eller göra något?” respektive ” Brukar din pappa ha tid för dig om du vill att ni ska prata eller göra något?”.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för social välfärdsstatistik

Adress
Box 24300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Helena Rudander

Telefon
010-479 41 24
E-post
helena.rudander@scb.se