Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark, 2020
14 000 hektar ny formellt skyddad skogsmark
Statistiknyhet från SCB 2021-06-30 9.30
Under 2020 har arealen formellt skyddad skogsmark ökat med nästan 14 000 hektar, varav 11 700 hektar på produktiv skogsmark. Ökningen motsvarar 0,1 procent av Sveriges hela areal skogsmark. De frivilliga avsättningarna har ökat med 4 300 hektar, vilket motsvarar 0,02 procent av Sveriges skogsmarksareal. Hänsynsytornas arealökning skattas till nästan 25 900 hektar, vilket motsvarar 0,1 procent av hela arealen skogsmark.
För tredje året i rad redovisar SCB statistik över fyra olika former av skogsmark. Det är formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor vid föryngringsavverkning och improduktiv skogsmark. Statistiken tas fram i ett myndighetssamarbete där SCB, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet ingår.
Vid utgången av 2020 omfattade den formellt skyddade skogsmarken nästan 2,4 miljoner hektar, vilket motsvarar knappt 9 procent av Sveriges hela skogsmark. Av dessa var 1,3 miljoner hektar produktiv skogsmark, vilket motsvarar nästan 6 procent av landets hela areal produktiv skogsmark. De frivilliga avsättningarna omfattade mer än 1,3 miljoner hektar, vilket motsvarar nästan 6 procent av Sveriges areal produktiv skogsmark och knappt 5 procent av den totala arealen skogsmark.
En preliminär skattning av hänsynsytor vid föryngringsavverkning ger en areal på nästan en halv miljon hektar för 2020, vilket motsvarar cirka 2 procent av landets produktiva och totala areal skogsmark. Sveriges improduktiva skogsmarksareal omfattar totalt 4,4 miljoner hektar, men stora delar av den överlappas av formellt skydd. Improduktiv skogsmark utanför formellt skydd omfattar 3 miljoner hektar, eller 11 procent av Sveriges totala areal skogsmark.
I den officiella statistiken summeras inte arealer och andelar för de fyra formerna. Det beror på flera faktorer, bland annat att det är stora juridiska skillnader mellan formerna avseende hur de kan påverka markanvändningen på ytan där de är belägna. Det finns även stora skillnader i metod för hur arealerna beräknas, till stor del beroende på vilka dataunderlag som finns tillgängliga för statistiken. Dessutom är inte statistiken är värderad i relation till nationella eller internationella mål. Allt detta kan leda till att summeringar blir missvisande.
Källa: SCB, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU Riksskogstaxeringen. Storleken på cirklarna motsvarar de faktiska proportionerna. Summering av andelarna i figuren bör inte göras, med anledning av metodmässiga och juridiska skillnader mellan delarna.
Källa: SCB, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU Riksskogstaxeringen. Storleken på cirklarna motsvarar de faktiska proportionerna. Summering av andelarna i figuren bör inte göras, med anledning av metodmässiga och juridiska skillnader mellan delarna.
Formellt skyddad skogsmark nedan fjällnära gränsen
Sveriges fjällnära region sträcker sig igenom fyra av landets 21 län; Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Vid utgången av 2020 var 561 000 hektar produktiv skogsmark i den fjällnära regionen formellt skyddad. Det motsvarar hälften av all produktiv skogsmark i regionen. Utanför den fjällnära regionen var 752 000 hektar produktiv skogsmark formellt skyddad, vilket motsvarar 3 procent av hela arealen produktiv skogsmark utanför den fjällnära regionen.
Totalt sett var 1,4 miljoner hektar av den fjällnära skogsmarken formellt skyddad. Det motsvarar 57 procent den totala arealen skogsmark i den fjällnära regionen. I övriga landet var 909 000 hektar formellt skyddad, eller 4 procent av den totala arealen skogsmark. Störst arealer formellt skydd utanför den fjällnära regionen hade Norrbottens län, med nästan 241 000 hektar. Därefter följer Västerbotten och Dalarnas län, med runt 90 000 hektar vardera. Siffrorna avser den 31 december 2020.
Arealer i hektar, skogsmark totalt
Källa: Naturvårdsregistret NVR och Nationella marktäckedata NMD 1.1.
Definitioner och förklaringar
Skogsmark
Skogsmark definieras i Skogsvårdslagen (1979:429) som ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och en kronslutenhet av mer än tio procent, eller förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder.
Produktiv skogsmark
Produktiv skogsmark definieras i Skogsvårdslagen som skogsmark vilken enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år.
Former av skogsmark
De fyra delmängder som ingår i statistiken, kallas här för former. De nämns i regeringsuppdraget (N2018/04159/SK), som de delmängder vilka statistiken ska fördelas på. Formerna är:
- Formellt skyddad skogsmark
- Frivilliga avsättningar
- Hänsynsytor vid föryngringsavverkning
- Improduktiv skogsmark.
Formellt skyddad skogsmark
Formellt skyddad skogsmark är skogsmark som regleras av lagar och förordningar, samt ingångna avtal och enskilda beslut. I den här statistiken är det ett samlingsbegrepp för olika instrument för skydd av skogsmark, som förekommer både på produktiv och på improduktiv skogsmark. De instrument som ingår i statistiken är:
- Nationalparker
- Naturreservat med föreskrifter mot skogsbruk
- Biotopskyddsområden
- Natura 2000 med skogshabitat
- Naturvårdsavtal, inklusive ekoparker och vitryggsavtal
- Inomstatlig överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Fortifikationsverket
- Beslutade biotopskyddsområden och naturreservat, som inte vunnit laga kraft
- Markersättningar för bildande av naturreservat.
Frivilliga avsättningar
Områden med produktiv skogsmark, där markägaren frivilligt har fattat beslut om att inte utföra åtgärder som kan skada naturvärden, kulturmiljöer eller sociala värden.
Hänsynsytor
Mindre områden produktiv skogsmark som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnats vid föryngringsavverkning.
Improduktiv skogsmark
Skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder inte kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år. Exempel på improduktiv skogsmark är fjällbjörkskog, träd- eller buskbevuxna myrar och glest trädbevuxna hällmarksområden.
Den fjällnära regionen
Kartan visar de fem naturgeografiska regioner som används i statistiken, med den fjällnära regionen i ljus färg i den nordvästra delen av Sverige. Övriga fyra regioner motsvarar marken nedan den fjällnära regionen.
Förändringar över tid
För statistikens alla delar har dataunderlaget förbättrats och utökats under det senaste året. Det ger en högre kvalitet i statistiken, men leder samtidigt till att jämförelser med tidigare års uppgifter ska göras med försiktighet.
Publikation
En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i Statistiska meddelandet:
Nästa publiceringstillfälle
Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2022.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.