Till innehåll på sidan

Tätorter 2018: Arealer och befolkning

8,9 miljoner bor i tätorter

Statistiknyhet från SCB 2019-10-24 9.30

Vid utgången av 2018 bodde 87 procent av Sveriges befolkning i tätorter. Av dem bodde 6,5 miljoner i en tätort med minst 10 000 invånare. Det motsvarar 63 procent av landets totala befolkning 2018. Hälften av dem fanns i någon av Sveriges nio tätorter med över 100 000 invånare.

Under de senaste 100 åren har det skett en dramatisk förändring i befolkningens fördelning mellan tätorter och områden utanför dem. År 1800 bodde 90 procent av befolkningen utanför tätorter. Idag bor istället 87 procent av befolkningen i tätorter. Sedan 1800 har Sveriges totala befolkning ökat med nästan 8 miljoner. Ökningen utgörs framför allt av tätortsbefolkning, som har ökat från 230 000 till nästan 9 miljoner år 2018.

Befolkningen utanför tätorter har istället minskat med drygt 900 000 under den senaste 100-årsperioden. Mellan 2015 och 2018 ökar dock befolkningen utanför tätorter för första gången sedan 1990. Ökningen omfattar 11 000 personer.

Andel befolkning i och utanför statistisk tätort 1800-2018

Diagram

Fler än 2 000 tätorter i Sverige

Sverige har 2 011 statistiska tätorter. Under perioden 2015 till 2018 har antalet ökat med 32 områden. Förändringar i antalet beror både på att nya tätorter har bildats och att områden inte längre kan klassificeras som egna tätorter. Sammanlagt har 53 tidigare tätorter upphört att vara tätorter under perioden, samtidigt som 85 nya orter har tillkommit i statistiken.

De flesta av Sveriges tätorter är små. 2018 hade mer än hälften av dem färre än 1 000 invånare. 126 tätorter hade fler än 10 000 invånare, varav 9 stycken hade fler än 100 000 invånare. Samtidigt är majoriteten av Sveriges befolkning bosatt i någon av de större tätorterna. Av landets befolkning 2018 bodde 63 procent i en tätort med minst 10 000 invånare. Det motsvarar nästan 6,5 miljoner personer. Av dessa var nästan 3,3 miljoner bosatta i någon av de 9 största tätorterna.

Störst befolkningsökning i Uppsala tätort

Sveriges 15 befolkningsmässigt största tätorter har alla haft en befolkningsökning från 2015 till 2018. Av dem har Uppsala tätort ökat mest i förhållande till sin storlek år 2015. Ökningen där är på 8 procent. Uppsala följs av Västerås och Örebro, vilka har ökat med vardera 7 procent.

De flesta större tätorter finns i de södra eller mellersta delarna av Sverige. Den nordligaste tätorten bland de 15 största är Umeå, som är Sveriges 13:e största statistiska tätort.

Befolkning i de 15 största statistiska tätorterna, 2018
   Befolkning, antal folkbokförda
PlaceringTätorts-
kod
Preliminär* tätortsbeteckning2015-12-312018-12-31FörändringFörändring i procent
1
T0336
Stockholm
     1 515 017     1 584 196    69 179 5%
2
T4368
Göteborg
572 799 592 042 19 243 3%
3
T3604
Malmö
301 706 317 245 15 539 5%
4
T0656
Uppsala
149 245 160 926 11 681 8%
5
T0384
Upplands Väsby och Sollentuna
139 606 146 102 6 496 5%
6
T6376
Västerås
117 746 126 190 8 444 7%
7
T6188
Örebro
115 765 124 027 8 262 7%
8
T1152
Linköping
106 502 113 042 6 540 6%
9
T3452
Helsingborg
104 250 110 520 6 270 6%
10
T1544
Jönköping
93 797 97 996 4 199 4%
11
T1192
Norrköping
93 765 96 946 3 181 3%
12
T3584
Lund
87 244 92 069 4 825 6%
13
T8372
Umeå
83 249 88 203 4 954 6%
14
T7076
Gävle
74 884 76 886 2 002 3%
15
T0356
Södertälje
70 777 73 872 3 095 4%

* Definitiv tätortbeteckning beslutas senare av Lantmäteriet.

 

Bollebygd och Lekeberg ökar sin tätortsbefolkning

Bland Sveriges kommuner har den största procentuella befolkningsökningen i tätort skett i Bollebygd i Västra Götalands län, följt av Lekeberg i Örebro län. Båda kommunerna har haft en summerad ökning på 15 procent var under perioden 2015 till 2018. Den nordligaste kommunen på topp-10-listan är Åre kommun, där befolkningen i tätort har ökat med 11 procent.

Störst ökning av befolkning i statistisk tätort, summerat per kommun, 2018
   Befolkning i tätort, antal folkbokförda
PlaceringKommunLän2015-12-312018-12-31Förändring 2015-2018Förändring i procent
1
Bollebygd
Västra Götalands län
5 379 6 189 810 15%
2
Lekeberg
Örebro län
3 821 4 393 572 15%
3
Nykvarn
Stockholms län
7 783 8 831 1 048 13%
4
Upplands-Bro
Stockholms län
          23 335           26 317 2 982 13%
5
Älmhult
Kronobergs län
11 269 12 660 1 391 12%
6
Knivsta
Uppsala län
12 053 13 517 1 464 12%
7
Åre
Jämtlands län
6 511 7 237 726 11%
8
Trosa
Södermanlands län
10 248 11 353 1 105 11%
9
Lilla Edet
Västra Götalands län
8 652 9 562 910 11%
10
Gnesta
Södermanlands län
7 180 7 880 700 10%

I 33 av Sveriges 290 kommuner har befolkningen i tätort minskat mellan 2015 och 2018. Den största procentuella minskningen ser vi i Dorotea kommun, där minskningen var 8 procent. Bland de tio kommuner som hade den största minskningen finns framför allt norrländska kommuner. De sydligaste kommunerna är Borgholm på Öland och Sotenäs i Västra Götalands län, där den summerade tätortsbefolkningen minskade med 3 procent i varje kommun.  

Störst minskning av befolkning i statistisk tätort, summerat per kommun, 2018
   Befolkning i tätort, antal folkbokförda
PlaceringKommunLän2015-12-312018-12-31Förändring 2015-2018Förändring i procent
1
Dorotea
Västerbottens län
             1 491              1 366 ‑125 ‑8%
2
Vindeln
Västerbottens län
3 182 3 015 ‑167 ‑5%
3
Gällivare
Norrbottens län
15 178 14 495 ‑683 ‑4%
4
Vansbro
Dalarnas län
5 144 4 915 ‑229 ‑4%
5
Övertorneå
Norrbottens län
2 476 2 381 ‑95 ‑4%
6
Sotenäs
Västra Götalands län
7 709 7 461 ‑248 ‑3%
7
Bräcke
Jämtlands län
3 153 3 070 ‑83 ‑3%
8
Haparanda
Norrbottens län
7 716 7 519 ‑197 ‑3%
9
Borgholm
Kalmar län
5 511 5 372 ‑139 ‑3%
10
Åsele
Västerbottens län
1 706 1 664 ‑42 ‑2%

Definitioner och förklaringar

Enligt SCB:s definition består en tätort av tät bebyggelse med minst 200 invånare. Bebyggelsens täthet mäts med hjälp av digitala kartor från Lantmäteriet, med information om byggnader, fastigheter, vägar och mark. Avstånden varierar beroende på antal folkbokförda och anställda i byggnader. De längsta tillåtna avstånden mellan byggnader är 500 meter. Uppgifter om befolkningen och anställda hämtas från SCB:s befolkningsregister och företagsregister, vilka kombineras med adressinformation.

I statistiken används begreppet ”statistisk tätort”, för att markera att statistiken bygger på en klassificering av tätorter, där registerdata och statistik är underlag. SCB:s tätorter kan därför skilja sig från hur andra delar av samhället definierar och avgränsar tätorter i Sverige.

Publikation

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2020. 

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och miljö

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Karin Hedeklint

Telefon
010-479 45 14
E-post
karin.hedeklint@scb.se