Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft fjärde kvartalet 2021

Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi ökade 2021

Statistiknyhet från SCB 2022-05-12 8.00

Växthusgasutsläppen från den svenska ekonomin ökade med 2,1 procent 2021 jämfört med 2020 enligt preliminär statistik. Utsläppen ökade framförallt från tillverkningsindustrin och energibranschen. Sveriges BNP ökade under samma tidsperiod med 4,8 procent.

Nu finns preliminär statistik för helåret 2021 från miljöräkenskaperna, med branschfördelade utsläpp till klimat och luftföroreningar från svenska ekonomiska aktörer, inklusive hushållen. Det preliminära året är en summering av kvartalsstatistiken för 2021, där fjärde kvartalet nu är klart. Den slutliga årsstatistiken publiceras i mars 2023.

De totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi uppgick till 48,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2021, vilket innebär en ökning med 2,1 procent jämfört med 2020. Samtidigt ökade BNP med 4,8 procent 2021 jämfört med 2020. Både 2020 och 2021 var år som präglades av coronapandemin vilket har påverkat utsläppsnivåerna. Om man istället jämför växthusgasutsläppen 2021 med året innan pandemin, 2019, var utsläppen 8,7 procent lägre.

Växthusgasintensiteten, det vill säga växthusgasutsläppen räknat per producerad krona i ekonomin, minskade under 2021 med 2,6 procent.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser referensår 2020, ej säsongsrensat 2008-2021, Index 2008=100

diagram

Källa: SCB

Utsläppsökningar från tillverkningsindustrin och energibranschen

Utsläppen av växthusgaser ökade under 2021 jämfört med 2020 i framförallt tillverkningsindustrin och energibranschen.

I tillverkningsindustrin ökade utsläppen totalt med 6,1 procent, vilket motsvarar en ökning på ungefär 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Den ekonomiska uppgången inom tillverkningsindustrin, mätt som förädlingsvärdet, var 8,9 procent. Den största utsläppsökningen syns inom tillverkning av petroleum- och kemikalieprodukter där den preliminära statistiken visar på en ökning med 13,9 procent. En utsläppsökning syns även inom järn- och stålproduktionen, där växthusgasutsläppen ökade med 7,7 procent 2021 jämfört med 2020.

I el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall var utsläppen 4,7 procent högre 2021 än 2020, vilket kan härledas till en ökad användning av fossila bränslen. Användningen av fossila bränslen inom energibranschen tenderar att öka med lägre utomhustemperatur och 2021 var ett relativt kallt år.

Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen och från hushållen var oförändrade 2021 jämfört med 2020. Transportbranschen omfattar utsläpp från flygbranschen, rederier och åkerinäringar. Hushållens växthusgasutsläpp kommer främst från användning av drivmedel i personbilar.

Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, aggregerad bransch SNI 2007, 2021 jämfört med 2020.

diagram

Källa: SCB

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde, aggregerade branscher SNI 2007, ej säsongsrensat. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2020
Aggregerade branscher SNI 2007 Utsläpp av växthusgaser Förädlings-
värde
  2021 Förändring
jämfört
med 2020
2021 Förändring
jämfört
med 2020
Jordbruk, skogsbruk och fiske 8 708 ‑23 ‑0,3% 68 629 ‑635 ‑0,9%
Utvinning av mineral 841 ‑34 ‑3,9% 32 238 ‑1 393 ‑4,1%
Tillverkningsindustri 13 635 789 6,1% 658 834 54 038 8,9%
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall 6 851 306 4,7% 119 603 1 391 1,2%
Byggverksamhet 1 725 ‑28 ‑1,6% 297 765 1 262 0,4%
Transportbranschen 4 924 11 0,2% 175 971 13 125 8,1%
Övriga tjänster 3 147 ‑25 ‑0,8% 2 278 705 122 581 5,7%
Offentlig sektor 398 ‑2 ‑0,4% 946 704 23 695 2,6%
Hushåll och ideella organisationer [1] 8 455 ‑5 ‑0,1% 58 178 1 448 2,6%
Totala ekonomin 48 685 990 2,1% 5 226 683 239 419 4,8%

[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde. [2] BNP från produktionssidan, faktiska värden (ej kalenderkorrigerat) Källa: SCB

Ökade utsläpp fjärde kvartalet 2021 från energibranschen och transportindustrin

Under fjärde kvartalet 2021 uppgick den svenska ekonomins växthusgasutsläpp till 12,5 miljoner ton. Det är en ökning med 2,4 procent jämfört med motsvarande kvartal 2020. BNP under det fjärde kvartalet var 5,7 procent högre jämfört med samma kvartal året innan.

Inom transportbranschen, där utsläppen för det preliminära helåret 2021 var relativt oförändrade jämfört med helåret 2020, har utvecklingen per kvartal under 2021 varierat. Första kvartalet 2021 var transportbranschens utsläpp lägre jämfört med motsvarande kvartal 2020, vilket delvis berodde på minskade utsläpp från flyg under coronapandemin. Under andra till fjärde kvartalet var utvecklingen motsatt då utsläppen från transportbranschen var högre än motsvarande kvartal 2020. Under fjärde kvartalet 2021 var växthusgasutsläppen från transportbranschen 9,5 procent högre jämfört med motsvarande kvartal 2020. Förädlingsvärdet för transportbranschen ökade under samma tidsperiod med 12,2 procent.

Under fjärde kvartalet 2021 ökade också växthusgasutsläppen från el, gas, värme, vatten, avlopp och avfall (där el- och fjärrvärmeproduktion står för en betydande del) med 12,1 procent, jämfört med motsvarande kvartal 2020. Branschens förädlingsvärde ökade under samma period med 2,7 procent. Från tillverkningsindustrin ökade utsläppen av växthusgaser fjärde kvartalet 2021 jämfört med motsvarande kvartal 2020 med 1,9 procent. Den ekonomiska utvecklingen under samma period var 4,3 procent.

diagram

 

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Denna statistik används inte för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige och internationellt. Till det används territoriell statistik om hur mycket växthusgasutsläpp som sker inom Sveriges gränser. Mer om olika perspektiv på utsläppsberäkning kan du läsa här:

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

För att justera statistikkällor framtagna med ett territoriellt perspektiv till national- och miljöräkenskapernas ekonomiska perspektiv görs en så kallad residensjustering för denna statistik. Residensjusteringen gäller framför allt för transporter: tunga lastbilar (specifikt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, t.ex. byggverksamhet (F41-43)), rederier (H50) och flygbolag (H51). Residensjusteringen för tunga lastbilar bygger på uppgifter om körsträckor (i ton-km) från Trafikanalys för svenska företag i utlandet och utländska företag i Sverige. För rederier bygger residensjusteringen på uppgifter om svenska företags utgifter för bränsleinköp. Dessa uppgifter hämtas från Nationalräkenskapernas databas över intermediär användning i ekonomin, PRIOR.

För flygbranschen används OECD:s tidsserie om koldioxidutsläpp från luftfart: Air Transport CO2 Emissions (oecd.org)

Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.

Modellantaganden för mobila utsläpp

Utsläpp från arbetsmaskiner, vägtrafik och flyg för perioderna 2008K1 – 2017K4 och 2020K1 och framåt beräknas med underlag från undersökningen månatlig bränslestatistik. För perioderna 2018K1 t.o.m. 2020K4 används underlag från rapporteringar till energimyndigheten enligt drivmedelslagen för att beräkna utsläpp från dessa utsläppskällor. För beräkningar av utsläpp från 2021 används främst undersökningen månatlig bränslestatistik. Jämförelser mellan perioden 2018K1-2019K4 och övriga kvartal bör göras med försiktighet.

För mer information om hur de mobila utsläppen beräknas, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft första kvartalet 2022 sker 1a september 2022.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Nils Brown

Telefon
010-479 40 26
E-post
nils.brown@scb.se